Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Frankrike – en dröm för den arbetsskygge?

Nyss tillbaka på jobbet med känslan av att semestern var för kort? I så fall sticker du ut i mängden. Heltidsanställda i de flesta länder, inklusive Sverige, tar faktiskt inte ut all semester de har rätt till. Bäst på att unna sig ledighet är fransmännen.
Linnea Andersson Publicerad
Lionel Cironneau / AP
Fransmän invaderar stranden i Nice på 1 maj. Lionel Cironneau / AP

I en global Ipsosundersökning har man frågat anställda i 24 i-länder hur stor del av semestern de väljer att ta ut. Japaner är allra flitigast, eller sämst på att relaxa. Bland dem väljer endast en dryg tredjedel att plocka ut alla semesterdgar som de har rätt till. Japanerna har dock en hel del arbetsfria högtidsdagar (16 per år).

I Sverige, som hamnar på en niondeplats, nyttjar 63 procent av de heltidsanställda hela sin semester.

Latast, eller mest effektiva (beroende på hur man ser det), är Frankrikes medborgare. Där tar 89 procent av medarbetarna ut samtliga semesterdagar. 

Rankningen tar dock inte hänsyn till hur många semesterdagar man har rätt till i olika länder. Det kan säkert vara så att Sverige hamnar högt upp eftersom vi har realtivt lång semester. Det förklarar dock inte varför amerikaner är så dåliga på att ta ut de få dagar de har rätt till.

En annan anledning till att inte plocka ut sin semester kan vara möjligheten att spara semesterdagar till följande år.

Arbetsmyror topp 10:

  1. Japan – 33 procent av de heltidsanställda tar ut all sin tilldelade semester och jobbar i genomsnitt 1 714 timmar per år. 16 nationella helgdagar.
     
  2. Australien – 47 procent tar ut hela semestern. Jobbar 1 690 timmar per år. Åtta lediga helgdagar.
     
  3. Sydafrika – 47 procent. (Rätt att ta ut 21 totalt). Tolv helgdagar.
     
  4. Sydkorea – 53 procent. (Rätt till 19 dagar). 15 helgdagar.
     
  5. USA – 57 procent. (Finns ingen gräns för hur många dagar en arbetsgivare måste erbjuda men snittet är 15 dagar per år). Tio nationella helgdagar. Jobbar i snitt 1 768 h/år.
     
  6. Kanada – 58 procent tar ut hela sin semester. Nio helgdagar. Jobbar i snitt 1 699 h/år.
     
  7. Brasilien – 59 procent. (Rätt till 30 dagar betald semester). Elva helgdagar.
     
  8. Indien – 59 procent tar ut all sin semester. (Rätt till tolv dagar). 16 helgdagar.
     
  9. Sverige – 63 procent av heltidsanställda tar ut samtliga semesterdagar. Vi har elva helgdagar och arbetar ungefär 1 610 timmar per år.
     
  10. Kina – 65 procent plockar ut all semester. (Rätt till totalt tio dagar plus elva helgdagar.)

Semestersmitare

Undersökningen har genomförts av Ipsos Global tillsammans med Reuters. Reultaten bygger på 12 691 intervjuer som gjorts med heltidsanställda i 24 olika utvecklade länder världen över.

Läs undersökningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland