Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Frankrike – en dröm för den arbetsskygge?

Nyss tillbaka på jobbet med känslan av att semestern var för kort? I så fall sticker du ut i mängden. Heltidsanställda i de flesta länder, inklusive Sverige, tar faktiskt inte ut all semester de har rätt till. Bäst på att unna sig ledighet är fransmännen.
Linnea Andersson Publicerad
Lionel Cironneau / AP
Fransmän invaderar stranden i Nice på 1 maj. Lionel Cironneau / AP

I en global Ipsosundersökning har man frågat anställda i 24 i-länder hur stor del av semestern de väljer att ta ut. Japaner är allra flitigast, eller sämst på att relaxa. Bland dem väljer endast en dryg tredjedel att plocka ut alla semesterdgar som de har rätt till. Japanerna har dock en hel del arbetsfria högtidsdagar (16 per år).

I Sverige, som hamnar på en niondeplats, nyttjar 63 procent av de heltidsanställda hela sin semester.

Latast, eller mest effektiva (beroende på hur man ser det), är Frankrikes medborgare. Där tar 89 procent av medarbetarna ut samtliga semesterdagar. 

Rankningen tar dock inte hänsyn till hur många semesterdagar man har rätt till i olika länder. Det kan säkert vara så att Sverige hamnar högt upp eftersom vi har realtivt lång semester. Det förklarar dock inte varför amerikaner är så dåliga på att ta ut de få dagar de har rätt till.

En annan anledning till att inte plocka ut sin semester kan vara möjligheten att spara semesterdagar till följande år.

Arbetsmyror topp 10:

  1. Japan – 33 procent av de heltidsanställda tar ut all sin tilldelade semester och jobbar i genomsnitt 1 714 timmar per år. 16 nationella helgdagar.
     
  2. Australien – 47 procent tar ut hela semestern. Jobbar 1 690 timmar per år. Åtta lediga helgdagar.
     
  3. Sydafrika – 47 procent. (Rätt att ta ut 21 totalt). Tolv helgdagar.
     
  4. Sydkorea – 53 procent. (Rätt till 19 dagar). 15 helgdagar.
     
  5. USA – 57 procent. (Finns ingen gräns för hur många dagar en arbetsgivare måste erbjuda men snittet är 15 dagar per år). Tio nationella helgdagar. Jobbar i snitt 1 768 h/år.
     
  6. Kanada – 58 procent tar ut hela sin semester. Nio helgdagar. Jobbar i snitt 1 699 h/år.
     
  7. Brasilien – 59 procent. (Rätt till 30 dagar betald semester). Elva helgdagar.
     
  8. Indien – 59 procent tar ut all sin semester. (Rätt till tolv dagar). 16 helgdagar.
     
  9. Sverige – 63 procent av heltidsanställda tar ut samtliga semesterdagar. Vi har elva helgdagar och arbetar ungefär 1 610 timmar per år.
     
  10. Kina – 65 procent plockar ut all semester. (Rätt till totalt tio dagar plus elva helgdagar.)

Semestersmitare

Undersökningen har genomförts av Ipsos Global tillsammans med Reuters. Reultaten bygger på 12 691 intervjuer som gjorts med heltidsanställda i 24 olika utvecklade länder världen över.

Läs undersökningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.