Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fler timmar på jobbet ger inte bättre resultat

Att folk jobbar fler timmar innebär inte högre produktion. En ny studie visar att Tyskland, trots hög BNP, hör till de länder i Europa där man jobbar minst. USA toppar listan över jobbad tid – amerikanerna arbetar i snitt fyra timmar mer per vecka än anställda i Sverige.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Trots att trenden sedan åttiotalet är att arbetstiden ökar för anställda i Sverige medan den minskar i resten av västvärlden, hamnar Sverige bara på tionde plats av de nitton länder vars arbetstid jämförts av ekonomer från USA, Tyskland och Kanada. I studien, som redovisas i tidningen Arbetsliv, ingår dock även arbetslösa, förtidspensionärer och andra frivilligt eller ofrivilligt lediga i arbetsför ålder.

Enligt studien jobbar amerikanerna i snitt 26,1 timme i veckan vilket är cirka 25 procent mer än européerna. Amerikanerna har både längre arbetsdagar och kortare semester. De går också i pension senare än folk i Europa. Ekonomerna tror att skillnaden inte är kulturellt betingad utan snarare beror på att det finns bättre arbetstidslagar och starkare fackförbund i Europa.

Inom Europa råder det ganska stor skillnad på antalet arbetade timmar. I Schweiz jobbar man i snitt 25,1 timmar per person och vecka.  I grannlandet Tyskland jobbar man bara 20, 2 timmar trots att landet hamnar på fjärde plats när länderna rankas efter högst BNP.

I Sverige är snittarbetstiden 21,9 timmar i veckan och i Italien, som ligger längst ner på arbetstidslistan, jobbar man 18,4 timmar.

I nästa nummer av Kollega kommer en stor artikel om arbetstid. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.