Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Få vill flytta för nytt jobb

Bara var femte är positiv till att flytta ens till grannkommunen för att jobba eller studera, visar en undersökning gjord av TCO och Föreningssparbanken.
Publicerad
Ungefär lika många säger ja till att flytta till en annan del av landet, medan något fler, var fjärde, är positiva till att flytta utomlands.
Det här ska dock inte tolkas som att folk inte skulle flytta om de exempelvis blev arbetslösa.
- Här har de angett om de är positiva eller inte. Uppstår behovet av att flytta är det en annan sak, säger Nicklas Källebring på TCO.
En orsak till att folk inte vill flytta är naturligtvis att de trivs. I undersökningen svarar 8 av 10 att de anser att den egna kommunen är bra att bo i. Däremot är det bara varannan som säger att den är bra att jobba i och var fjärde som menar att den är bra att driva företag i.
Viktigast faktorer för valet av bostadsort uppges vara tillgång till vård och omsorg, att barnens uppväxtvillkor är bra, möjlighet till en aktiv fritid, närhet till familj och vänner och tillgång till offentlig service. Betydligt längre ned i prioriteringen kommer arbete och karriärmöjligheter.
Resultaten ingår som en del i en större rapport som kommer att presenteras senare i år. Frågor om boende och arbete ställs dels till personer i hela landet, dels till boende på tre orter, Örebro, Luleå och Malmö, och deras grannkommuner. De delar som hittills offentliggjorts rör landet som helhet och Örebro.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.