Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

En av fyra kan tänka sig ta ett jobb på Mars

En dryg fjärdedel av världens 18-30-åringar kan tänka sig att operera in ett implantat i hjärnan för att ständigt kunna vara uppkopplad på Internet. De skulle också kunna tänka sig flytta till Mars om företaget de arbetar på öppnar kontor där.
Johanna Rovira Publicerad
Nasa
Filial på planeten Mars? Varför inte. Ett implantat i hjärnan för att kunna vara uppkopplad per automatik 24/7 är också det något en dryg fjärdedel av alla 18-30-åringar kan tänka sig, enligt en undersökning. Nasa

Ett internetimplantat i hjärnan är inte något främmande ingrepp för 26 procent av världens 18-30-åringar, de som också kallas generation Y. Bland deras äldre kollegor i generation X – alltså de som är mellan 31 och 50 år - är det en femtedel som kan tänka sig genomlida en hjärnoperation för möjligheten att kunna surfa dygnet runt och varsomhelt.

Samtidigt tycks en hjärnoperation vara tämligen överflödig – mer än varannan av de personer i 15 länder som svarat på IT-företaget Ciscos frågor, hävdar att de redan i dag är nåbara i sitt arbete 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

En fjärdedel av alla svarande är dessutom villiga att emigrera till Mars eller någon annan planet förutsatt att företaget de jobbar på öppnar ett kontor där, visar undersökningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.