Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Borgerlig kritik mot lediga dagar

Fem dagar mer ledigt per år. Det ska uppnås fram till 2007 föreslår Arbetstidskommittén.
Publicerad
Ledigheten ska införas etappvis med start med två dagar 2004 och därefter ytterligare en dag per år. Ledigheten ska kunna tas ut i timmar som passar den anställde. Även den femte semesterveckan ska kunna omvandlas till ledighet i timmar.
- Vi tror att det här förslaget har goda förutsättningar att genomföras. Och vi tror att det har goda förutsättningar att bli populärt bland folk, sa kommitténs ordförande Hans Karlsson när förslaget presenterades.
Kommittén var dock inte enig om förslaget. De fyra borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget till en ny lag om flexibel ledighet.
- Det här är ett beställningsverk inför valrörelsen, sa centerpartisten Rolf Kenneryd.
- Det innebär att vi får en gökunge som äter av välfärdsutrymmet.
Enligt de beräkningar som gjorts av Konjunkturinstitutet på uppdrag av kommittén kommer arbetstidsförkortningen på lång sikt innebära en BNP-minskning med 1,5 procent.

NIKLAS HALLSTEDT


MER OM FÖRSLAGET:
De nya dagarna och den femte semesterveckan ska kunna tas ut i timmar.
Tiden sparas i en timbank. Maximalt 400 timmar ska kunna sparas.
Tas ut på kort sikt krävs att den anställde och arbetsgivaren är överens om när. Säger den anställde till minst två månader i förväg kan inte arbetsgivaren hindra hans ledighet om den inte innebär "störning för verksamheten". Bedömningen ska kunna prövas i domstol.
Ledigheten ska inte kunna bytas mot pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.