kollega.se logotyp
Sök
Arbetstid

Arbetstagare i Norden kan påverka jobbet mest

Enligt en rapport från TCO har anställda i Norden störst inflytande över sin arbetssituation. Sämre beställt är det i flera andra EU-nationer. Bristande inflytande kan hota konkurrenskraften, varnar TCO.
Publicerad
Mer än hälften av arbetstagarna i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Schweiz och Nederländerna anser att de har stort inflytande över sina arbetstider. Dessutom upplever nordborna att de har stora möjligheter att byta arbetsuppgifter och påverka arbetsinstruktionerna.
Även när det gäller inflytande över arbetsmiljön placerar sig Norden samt Italien i topp.
En förklaring, menar TCO, är att arbetslivet i de nordiska länderna och Nederländerna är modernt och framtidsinriktat, samt att man har en stark facklig verksamhet. Länder som Grekland, Tjeckien och Ungern, där arbetstagarna bedömer sina påverkansmöjligheter som små, har betydligt svagare facklig aktivitet.
TCO menar att Europa, för att klara konkurrensen utifrån, måste se till att de anställda får ökat inflytande över till exempel arbetstider och arbetets innehåll. Bland annat vill TCO att kompetenskonton införs, för att garantera livslångt lärande.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.  

Läs även