Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade halvera lönen - blev avskedad

När företaget började gå knackigt under coronapandemin ville arbetsgivaren halvera lönen för säljaren. När han inte gick med på det avskedades han. Nu stämmer Unionen medicinföretaget.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Eftersom Asien ligger flera timmar före Sverige tidsmässigt var det enklast för säljaren och arbetsgivaren att han jobbade hemma. Colourbox

Säljaren sålde in bolagets produkter på den kinesiska marknaden. Eftersom Asien ligger flera timmar före Sverige tidsmässigt var det enklast för både honom och arbetsgivaren, Gynius Plus, att han jobbade hemifrån. Nio på morgonen i Kina motsvarar exempelvis klockan två på natten i Sverige. 

Läs mer: Sänkt lön vid distansarbete?

Arbetet flöt på bra fram till början av förra året då coronapandemin startade. Bolaget fick det tufft på den kinesiska marknaden och i augusti ringde företagets vd upp säljaren och ville halvera hans lön. Vd:n ansåg också att säljaren misskött sitt arbete genom att inte vara på kontoret, trots att det var något de kommit överens om när anställningen började.

När säljaren vägrade att halvera sin lön uteblev lönen helt efter sommaren. Han kontaktade då Unionen som framställde ett lönekrav på företaget. Men efter två månader kom ett avskedsbrev från arbetsgivaren, där grunden var olovlig frånvaro.

Nu stämmer Unionen företaget på sammanlagt 120 000 kronor i tingsrätten och kräver också att mannens anställning ska fortlöpa tills ärendet är avgjort.

Kollega har sökt företaget för en kommentar utan resultat.

Läs mer: Vägrade timanställning - blev avskedad 

Får arbetsgivare sänka din lön?

För att lönesänkning ska vara möjligt krävs att arbetsgivaren har stöd av kollektivavtal eller om avtal saknas, en överenskommelse med varje anställd.

Detta eftersom man i anställningsavtalet har fastställt vilken lön den anställde ska få för utfört arbete. Den överenskommelsen kan normalt inte brytas utan att båda parter är överens. En arbetsgivare kan alltså inte ensidigt sänka en anställds lön utan att den anställde går med på det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.