Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vabbande hovmästare fick inte gå på fest

När en hovmästare på Grand Hôtel behövde vabba sa chefen nej. Hovmästaren vabbade ändå och nekades då att gå på personalfest. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på 40 000 kronor.
David Österberg Publicerad 11 december 2018, kl 15:33
Fredrik Sandberg/TT
Unionen stämmer Grand Hôtel för brott mot föräldraledighetslagen. Fredrik Sandberg/TT

Mannen fick anställning som diskplockare på Grand Hôtel i Stockholm 2005. Han arbetade sig upp och fick 2013 anställning som hovmästare med visst personalansvar. Två år senare fick han barn.

En lördag i februari i år blev hans barn sjukt. Mannen skulle arbeta på kvällen och skickade därför ett sms till sin chef om att han behövde vabba. Chefen svarade att det inte var möjligt och att han skulle komma till jobbet. Hovmästaren skickade då ett nytt sms och meddelade återigen att han inte kunde jobba eftersom han skulle ta hand om sitt sjuka barn.

Chefen meddelade då att hon skulle avanmäla honom från personalfesten som skulle äga rum dagen därpå. Hovmästaren uppfattade det som ett straff för att han inte kom till jobbet.

Chefen ville också att han skulle prata med en högre chef när han kom till jobbet på måndagen. Enligt hovmästaren skickades anställda bara till den högre chefen när de skulle få en tillrättavisning.

På måndagen sa hovmästaren upp sig eftersom han ansåg att han inte kunde arbeta för ett företag där det inte är tillåtet att vabba.

Nu stämmer Unionen Grand Hôtel i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen. Förbundet anser bland annat att arbetsgivaren inledningsvis nekat ledigheten och sedan agerat för att mannen inte skulle få gå på personalfesten. Enligt Unionen har arbetsgivaren dessutom haft en så negativ inställning till vabb att den orsakade eller bidrog till att mannen sa upp sig.

Unionen kräver att hotellet betalar 40 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen.

Pia Djupmark är vd för Grand Hôtel. Hon säger till tidningen Arbetet att det hela är ett missförstånd.

– Personen bakom stämningsansökan blev givetvis beviljad vab enligt föräldraledighetslagen, men tyvärr har det brustit i kommunikationen och relationen mellan chef och anställd. Det är som sagt en olycklig situation och vi är positiva till att ärendet prövas av oberoende part, säger hon.

Läs också: Allt fler pappor till DO

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."