Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppfinnare stämmer Autoliv

Autoliv är indraget i en patenttvist med en av sina anställda. Striden gäller en säkerhetsstol som sitter i miljontals bilar. Uppfinnaren anser att han inte fått den ersättning lagen ger honom rätt till.
Publicerad
Den så kallade whiplash-stolen är en av Autolivs stora försäljningsframgångar. Den sitter i alla Volvobilar från årsmodell 2000 och framåt och i flera andra bilmärken. Den anses halvera antalet svåra whiplasskador vid kollision bakifrån. Enligt Vinnova har stolen och det tillhörande nackskyddet gett Autoliv en vinst på 1,3 miljarder kronor de senaste tio åren.
En anställd konstruktör på Autoliv anser sig ha bidragit med en avgörande uppfinning för stolen. Mannen är i 60-årsåldern. Autoliv övertog hans uppfinning på 90-talet och sökte patent på den, vilket kollektivavtalet ger företaget rätt att göra.
Autoliv har sedan ersatt uppfinnaren i enlighet med sin interna praxis, vilket som mest kan ge cirka 25 000 kronor.
Men kollektivavtalet och Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar, säger att anställda som uppfinner på jobbet ska ha del av den omsättning som uppfinningen genererar.
- Det vill arbetsgivarna nästan aldrig betala. Det gör de bara om den anställde processar mot dem, säger Sanna Wolk, jurist och en av landets främsta experter på arbetstagares immaterialrätter.
Sif har nu dragit Autoliv inför Industrins Uppfinnarnämnd, en skiljedomstol vars utslag parterna måste följa. De flesta ärenden som genom åren har hamnat där har avgjorts till de anställdas fördel, säger Sanna Wolk.
Inte sällan rör det sig om miljonbelopp som arbetsgivarna åläggs att betala. I en tvist som Sif drev häromåret dömdes arbetsgivaren att betala 1,8 miljoner plus sociala avgifter.
- Men det är få som vill och orkar processa mot sin arbetsgivare, säger Sanna Wolk.
Autolivs vd Jan Carlsson bekräftar att företaget har en pågående tvist i Industrins Uppfinnarnämnd. Han hänvisar till företagets eget ersättningssystem när det gäller att ersätta anställda som uppfinner.
- Det tycker vi fungerar bra. Men är man inte nöjd kan man alltid vända sig till Industrins Uppfinnarnämnd, säger han.
- De flesta uppfinnare som driver process mot sin arbetsgivare får höga ersättningar, ofta miljonbelopp. Och då ska man komma ihåg att arbetsgivarna i nästan samtliga fall inte vill betala något alls, säger Sune Hilstad, ofta anlitad skiljeman i Industrins Uppfinnarnämnd.
Den anställde vill inte uttala sig för Siftidningen eller förekomma med namn. Inte heller Sifs jurister, som driver fallet, vill uttala sig om ärendet.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY