Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i EU-domstolen

Efter sex år kom avgörandet. EU-domstolen går på Unionens linje och slår i dag fast att uppsägningstiden för äldre gäller även efter övergång av verksamhet. Utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
– Det känns oerhört glädjande och efterlängtat, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
EU-domstolen
Församlingen som beslutade ge Unionen rätt. EU-domstolen

Det var 2011 som fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS Facility Services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tagit över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra Zeneca och Apoteket AB.

Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter en så kallad övergång av verksamhet. I de flesta av Unionens kollektivavtal har personer över 55 år med tio års sammanhängande anställningstid ofta dubbel uppsägningstid, det vill säga ett helt år. Detta med anledning av att äldre anses ha svårare att hitta nytt jobb.

Eftersom de fyra Unionenmedlemmarna hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet. Men det gjorde inte arbetsgivarsidan. Almega har drivit linjen att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid för äldre inte gäller vid övergång av verksamhet, såvida den anställde inte uppnått tio års anställning även där.

EU har särskilda skyddsregler för arbetstagare vid ofrivilligt arbetsgivarbyte, det vill säga vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan.

– Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som drivit ärendet.

Processen i det här ärendet har varit minst sagt utdragen. Unionen drev målet till Arbetsdomstolen 2012 där det dröjde två år till beslut, därefter har EU-domstolen tagit god tid på sig. Men i dag kom alltså till slut avgörandet från EU-domstolen. Domstolen slår fast att även anställningstiden hos tidigare huvudman ska räknas in.

– Domen är väldigt tydligt skriven. Det är en total seger för oss som jag ser det. Den slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden hos överlåtaren vid en uppsägning hos förvärvaren, säger David Hellman.

Ärendet skickas nu tillbaka till Arbetsdomstolen men enligt David Hellman är det mer en formsak. För de fyra Unionenmedlemmarna innebär domen att de får dubbel uppsägningstid, det vill säga ersättning för ytterligare sex månader. På Unionens bord ligger ett tiotal liknande ärenden vilande i väntan på EU-domstolens besked.

EU-domstolens avgörande kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa, enligt Unionen.

– Den stora vinsten är att vi nu vet hur det här kollektivavtalsvillkoret ska tolkas och det kommer att få stor betydelse för hela arbetsmarknaden för privata tjänstemän. Det är ett vägledande avgörande, så i den mån motsvarande principer kan tillämpas så får domen betydelse i övriga Europa också, säger David Hellman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.