Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen tar strid i EU-domstolen

Det tog närmare fem år att komma dithän, men nu har Unionen argumenterat i EU-domstolen om huruvida fyra medlemmar borde fått längre uppsägningstid när de sades upp. Hur lång tid det tar innan avgörandet fälls är osäkert, men utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
Johanna Rovira Publicerad
Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)
David Hellman (jurist på Unionen) och Ullika Dalén (chefsjurist Akademikerförbundet SSR) är tillsammans ombud i målet. Här på plats i EU-domstolen. Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)

För fem år sedan, 2011, sades fyra Unionenmedlemmar upp från sina jobb. De hade alla följt med vid övergång av verksamhet, deras verksamhet hade med andra ord köpts upp eller tagits över av en ny arbetsgivare. Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det efter en övergång blir tal om uppsägningar.

I nästan alla kollektivavtal för tjänstemän på den privata arbetsmarknaden finns det dessutom en utvidgning av lagen, som innebär att den som fyllt 55 år och har mer än tio års sammanhängande anställningstid har rätt till tolv månaders uppsägningstid.

– Man utgår från att det kan ta lite längre tid för gamla trotjänare att hitta nya jobb när de fyllt 55 år, säger David Hellman, jurist på Unionen.

Eftersom de fyra medlemmarna alla hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet.  Men arbetsgivarna hävdar att kollektivavtalets utökade uppsägningstid inte gäller vid övergång av verksamhet. Unionen åberopar ett EU-direktiv för att stärka sin tolkning av avtalet.  

 Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som förra veckan förhandlade i EU-domstolen om medlemmarnas anställningstid.

Arbetsdomstolen (AD) har prövat ett liknande fall tidigare å fackförbundet Kommunals vägnar, men den gången fanns avtalsvillkoret bara hos den ena arbetsgivaren. EU-domstolen sade den gången nej till ett så kallat förhandsbeslut.

I Unionens fall finns avtalsvillkoret för 55-plussarna hos både nya och gamla arbetsgivaren.

– Processen har varit otroligt utdragen – det dröjde två år innan AD:s beslut och sedan har EU-domstolen tagit mer än ett år på sig. De ombud som startade det här har hunnit sluta på Unionen, säger David Hellman.

– Det är ytterst ovanligt att AD ställer frågan till EU-domstolen och det är första gången AD gör det på Unionens begäran. Vi har drivit den här jätteviktiga principfrågan så långt det är möjligt och utgången kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa.

En för Unionen positiv utgång kommer givetvis även att beröra de fyra medlemmarna som får rätt till skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Om utgången blir positiv eller ej vill dock David Hellman ogärna sia om.

– Juridik är inte någon vetenskap - det handlar om saklig argumentation. Men jag tyckte förhandlingarna i EU-domstolen gick bra, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.