Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I början av november förra året kallas programledaren och reportern Mikael Wadström på SVT:s regionala nyhetsprogram Östnytt in till chefen. Hon låter honom veta att en diskussion han har haft på sin privata Facebook-sida strider mot bolagets policy om sociala medier, och att han därmed misskött sig.
- Jag blev chockad. Jag hade ju inte haft en partipolitisk åsikt eller något sådant. Som samhällsmedborgare och privatperson måste jag få ha en åsikt i en regional fråga på fritiden som rör Norrköping där jag bor.
Bara några minuter efter samtalet tar Mikael Wadström bort diskussionstråden från sin Facebook-sida, där han då har 33 vänner. Han åker iväg en vecka och tror att saken är utagerad. Men väl tillbaka får han en skriftlig varning där det står att han kommer att förlora jobbet om han gör något liknande igen. Dessutom blir han omplacerad. Han får inte längre vara programledare. Och han får inte göra politiska inslag som reporter.
- Jag får åka ut på cykehjälmsreportage och sådana saker.
Varken han, eller Unionens jurist som nu tar fallet till Arbetsdomstolen, vill berätta vad själva diskussionen på Facebook handlade om. Annat än att det rör sig om en regional fråga.
- Orsaken är att SVT anser att det skadar bolagets trovärdighet. Då vill inte vi sprida sakfrågan vidare eftersom vi inte vill vara med och skada bolaget. Och heller inte Mikael Wadströms relation till bolaget där han fortfarande är anställd, säger förbundsjuristen Lars Åström.
Enligt Lars Åström har diskussionsämnet inte varit vare sig stötande, kontroversiellt eller så pass infekterat att det inte går att diskutera.
- Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt. Man ska inte riskera att bli hotad med att bli av med jobbet. Det är väldigt allvarligt. Så kan man inte uppträda som arbetsgivare, säger Lars Åström.
Därför stämmer han SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Lars Åström är SVT genom sitt agerande i det här fallet illojalt mot den anställde, vilket det finns skrivningar om att ingen av parterna får vara. Han kräver 75 000 kronor till förbundet. Och lika mycket till Mikael Wadström i allmänt skadestånd, dessutom ekonomiskt skadestånd till Mikael eftersom han gått miste om ob-ersättning sedan omplaceringen.
Sten Lycke på Almega Medieföretagen är den som förhandlat fallet på central nivå. Enligt honom är det klart att Mikael Wadström brutit mot SVT:s policy om hur anställda ska agera och hantera sociala medier. Att bolaget fortsatte med en skriftlig varning och omplacering efter att Mikael Wadström kallats in till chefen och självmant tagit bort hela diskussionstråden anser han vara en ”förstärkning av det man uttryckte muntligen”.
- Det är medlet man har att tillgå för att med skärpa tydliggöra var gränsen går. Det ska inte gå att missförstå att företaget inte vill att att han ska bete sig så här.
Mikael Wadström säger att han inte ångrar det han gjorde. Förutom just i början när allt kändes obehagligt.
- Men sedan blev jag förbannad för att företaget tar för givet att man äger mig på min fritid. Frågan är fortfarande om och hur jag skadat företaget? Jag har inte fått svar. Det här gäller ju inte bara mig. Och det är den principiella frågan som nu är viktig. Jag vill verkligen få ett svar.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
