Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SVT i AD

Nya fordon vid Sveriges Television gör att medarbetarna tvingas till tunga lyft. Förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig och nu har Unionen stämt SVT i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Per Knutsson
Flera av SVT:s fotografer, inte bara Peter Comstedt, har fått ryggproblem efter att ledningen bytt ut bilparken. Per Knutsson

Fotografen Peter Comstedt på Sveriges Television i Örebro tillbringar en stor del av sin arbetsdag i bilen. Och han har en hel del utrustning med sig när han ger sig ut på fältet. Förutom en stor kamera måste stativ, lampor, mikrofoner och blixtar lastas in. SVT:s fordonspark har tidigare varit specialanpassad för tung och otymplig utrustning.

– Vi har haft Volvo V70 som var så rymliga att det bara var att lasta in. Bilarnas bagageutrymme hade speciella slädar som man drog utrustningen på och så att man kunde lyfta med benen, säger han.

Men förra hösten beslutade SVT att avveckla sin fordonspark och i stället hyra in sammanlagt över hundra bilar av Hertz till bolagets lokala nyhetsredaktioner runt om i landet. Leasingbilarna är dock betydligt mindre, och mycket av utrustningen måste placeras i baksätet. Det innebär en säkerhetsrisk vid en hastig inbromsning. Men framför allt saknar de slädar i bagageutrymmet, vilket gör att medarbetarna nu tvingas till tunga lyft.

– Det här knäcker ryggen. Vi har haft bilarna sedan mars och jag har ständigt ont, numera måste man pressa låren mot bilen och lyfta snett. Min kollega fick ryggskott första gången hon lyfte ur bilen. Och slädarna från de gamla bilarna slängdes eftersom de inte fick sättas in i de nya, säger Peter Comstedt.

Förändringen berör i första hand SVT:s lokalredaktioner runt om i landet – och därmed flera hundra medarbetare.

– Det är många som är upprörda över detta. Att utrustningen knappt ryms i bakluckan och måste lyftas över en hög tröskel innebär ett arbetsmiljöproblem, säger Gun Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Sveriges Television.

En annan konsekvens av beslutet är att delar av bolagets verkstad kommer att läggas ner och att ett antal tjänster försvinner.

Men förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig med facket och Unionen stämmer därför SVT på 50 000 kronor för brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen, mbl.

Klubben anser att arbetsgivaren borde ha gjort en riskbedömning av konsekvenserna i ett tidigare skede – innan beslutet genomfördes.

– Företaget säger att vi ska börja arbeta med mindre och lättare kameror, men vi är inte där än och ändå genomför man det. Man hävdar att förändringen var en sådan liten fråga att man inte behövde förhandla den, säger Gun Karlsson.

SVT har avböjt att kommentera stämningen. Företaget vill inte heller ge någon förklaring till de hyrda bilarna. Men i interntidningen Vi på tv betonar ledningen vikten av att medarbetarna färdas i säkra fordon under sin tjänsteutövning och att man under de närmaste åren därför beslutat att hyra in fabriksnya bilar med den senaste tekniken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen