Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen sågar AD-dom

Unionen är mycket kritisk till AD:s bedömning att det var rätt att säga upp en medlem på grund av kommunikationsproblem.
– Den är orättvis och oerhört hård. Och helt skriven utifrån arbetsgivarens perspektiv. Dessutom återspeglar den inte vad som framkom under huvudförhandlingen, säger Unionens förbundsjurist Sofia Wolff.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Jag har svårt att acceptera att domstolen inte bemöter all bevisning och alla invändningar som görs i målet, säger Unionens förbundsjurist Sofia Wolff. Claudio Bresciani / TT

Tidigare i veckan slog Arbetsdomstolen fast att arbetsgivaren inte begick något fel när de valde att säga upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att kommunicera med sina chefer.

Läs mer: Rätt att säga upp trotjänare

Sofia Wolff, som företrätt medlemmen, riktar nu skarp kritik mot domen. Framför allt anser hon att det är mycket allvarligt att Arbetsdomstolen utelämnat relevanta delar som Unionen framfört och dessutom låtit bli att bemöta viktiga invändningar från förbundet, till exempel att mycket av arbetsgivarens kritik är gammal och därmed inte kan åberopas.

– Det är anmärkningsvärt utifrån rättspraxis, säger hon.

Sofia Wolff är också kritisk till att varken Unionens skriftliga bevisning eller de fyra vittnesmålen, som starkt talade till besiktningsteknikerns fördel, har värderats i domen. De fyra vittnena uppgav att de var säkra på att mannens sätt att kommunicera inte handlade om medveten sarkasm eller vägran utan att medlemmen faktiskt hade mycket stora svårigheter inom detta område. De ansåg också att små anpassningar skulle gjort kommunikationen bättre.

Under huvudförhandlingen betonade Unionen att besiktningsteknikern redan från början varit tydlig med att han skulle acceptera vilken omplacering på företaget som helst, men inte heller den invändningen framgår av domen.

– Det är oerhört hårt mot en person som varit lojal i företaget i 27 års tid att domstolen funnit att hans agerande, som berott på personliga begränsningar, varit så allvarligt att arbetsgivaren saknat skyldighet att omplacera honom alls. Arbetsgivaren kommer undan alltför lättvindigt, säger Sofia Wolff.

Förbundet har vid upprepade tillfällen understrukit att det borde ha funnits andra mindre kvalificerade tjänster att omplacera medlemmen till någonstans inom bolagets stora verksamhetsområde över landet. Men trots det har domstolen valt att endast beakta de tjänster som Unionens egen omplaceringsutredning tagit fram. Därmed låter man, enligt Sofia Wolff, arbetsgivaren komma undan helt och hållet från skyldigheten att själv uttömma alla möjligheter till omplacering.

– Jag kan självklart leva med att en domstol gör en annan bevisvärdering men däremot har jag svårt att acceptera att domstolen inte redogör för och bemöter den bevisning och de relevanta invändningar som en part gör i målet, eller åtminstone ger en förklaring till varför viss bevisning saknar relevans. När domen inte återspeglar processen är det mycket lätt att uppleva den som ett lotteri och det skadar naturligtvis förtroendet för domstolen, säger Sofia Wolff.

Ordföranden i målet har avböjt att kommentera Unionens kritik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.