Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Två miljoner till Unionens medlemmar

Drygt två miljoner kronor fick Unionens medlemmar i ersättning efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd 2019. Unionen var också ett av de TCO-förbund som Rättsskyddet drev flest processer åt i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Under 2019 fick Unionens medlemmar ut över två miljoner kronor i de rättsprocesser som drevs av LO-TCO Rättsskydd. Fredrik Sandberg/TT

Unionen har egna jurister som driver rättsliga tvister åt medlemmarna. Men förbundet anlitar också den arbetsrättsliga byrån LO-TCO Rättsskydd i ärenden som gäller både arbetsrätt och försäkringsrätt.

Förra året fick fackförbunden och dess medlemmar sammanlagt 189 miljoner kronor i ersättning efter rättsprocesser som drivits av Rättsskyddet. Det framgår av byråns årsstatistik och visar också en ökning på 36 procent jämfört med 2018.

Allra mest pengar fick Fackförbundet IF Metalls medlemmar, som fick ut 38 miljoner efter att 95 ärenden avslutades under 2019. Näst mest, 33 miljoner kronor, fick Kommunals medlemmar, som också var det förbund som drev flest ärenden.

Bland TCO:s förbund fick Visions medlemmar mest pengar förra året, drygt 3,6 miljoner kronor. Unionen ligger på en andra plats med två miljoner kronor i ersättning. Förbundet var också ett av de TCO-förbund som LO-TCO Rättsskydd drev flest processor åt i Arbetsdomstolen.

Unionen har ännu inte sammanställt hur mycket ersättning medlemmarna fått ut i ärenden som förbundet själva har drivit under 2019. Under 2018 fick medlemmarna dock ut 22 miljoner kronor i ersättning efter rättstvister.

Läs mer: 22 miljoner till Unionens medlemmar

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-förbund.

Under 2019 fick juristerna på Rättsskyddet in sammanlagt 1 009 nya ärenden. 1 100 ärenden avslutades.

Rättsfallen som avslutades under året gav drygt 189 miljoner kronor i ersättning till fackförbunden och deras medlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten