kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Två miljoner till Unionens medlemmar

Drygt två miljoner kronor fick Unionens medlemmar i ersättning efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd 2019. Unionen var också ett av de TCO-förbund som Rättsskyddet drev flest processer åt i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Under 2019 fick Unionens medlemmar ut över två miljoner kronor i de rättsprocesser som drevs av LO-TCO Rättsskydd. Fredrik Sandberg/TT

Unionen har egna jurister som driver rättsliga tvister åt medlemmarna. Men förbundet anlitar också den arbetsrättsliga byrån LO-TCO Rättsskydd i ärenden som gäller både arbetsrätt och försäkringsrätt.

Förra året fick fackförbunden och dess medlemmar sammanlagt 189 miljoner kronor i ersättning efter rättsprocesser som drivits av Rättsskyddet. Det framgår av byråns årsstatistik och visar också en ökning på 36 procent jämfört med 2018.

Allra mest pengar fick Fackförbundet IF Metalls medlemmar, som fick ut 38 miljoner efter att 95 ärenden avslutades under 2019. Näst mest, 33 miljoner kronor, fick Kommunals medlemmar, som också var det förbund som drev flest ärenden.

Bland TCO:s förbund fick Visions medlemmar mest pengar förra året, drygt 3,6 miljoner kronor. Unionen ligger på en andra plats med två miljoner kronor i ersättning. Förbundet var också ett av de TCO-förbund som LO-TCO Rättsskydd drev flest processor åt i Arbetsdomstolen.

Unionen har ännu inte sammanställt hur mycket ersättning medlemmarna fått ut i ärenden som förbundet själva har drivit under 2019. Under 2018 fick medlemmarna dock ut 22 miljoner kronor i ersättning efter rättstvister.

Läs mer: 22 miljoner till Unionens medlemmar

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-förbund.

Under 2019 fick juristerna på Rättsskyddet in sammanlagt 1 009 nya ärenden. 1 100 ärenden avslutades.

Rättsfallen som avslutades under året gav drygt 189 miljoner kronor i ersättning till fackförbunden och deras medlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Läs även