Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Två miljoner till Unionens medlemmar

Drygt två miljoner kronor fick Unionens medlemmar i ersättning efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd 2019. Unionen var också ett av de TCO-förbund som Rättsskyddet drev flest processer åt i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Under 2019 fick Unionens medlemmar ut över två miljoner kronor i de rättsprocesser som drevs av LO-TCO Rättsskydd. Fredrik Sandberg/TT

Unionen har egna jurister som driver rättsliga tvister åt medlemmarna. Men förbundet anlitar också den arbetsrättsliga byrån LO-TCO Rättsskydd i ärenden som gäller både arbetsrätt och försäkringsrätt.

Förra året fick fackförbunden och dess medlemmar sammanlagt 189 miljoner kronor i ersättning efter rättsprocesser som drivits av Rättsskyddet. Det framgår av byråns årsstatistik och visar också en ökning på 36 procent jämfört med 2018.

Allra mest pengar fick Fackförbundet IF Metalls medlemmar, som fick ut 38 miljoner efter att 95 ärenden avslutades under 2019. Näst mest, 33 miljoner kronor, fick Kommunals medlemmar, som också var det förbund som drev flest ärenden.

Bland TCO:s förbund fick Visions medlemmar mest pengar förra året, drygt 3,6 miljoner kronor. Unionen ligger på en andra plats med två miljoner kronor i ersättning. Förbundet var också ett av de TCO-förbund som LO-TCO Rättsskydd drev flest processor åt i Arbetsdomstolen.

Unionen har ännu inte sammanställt hur mycket ersättning medlemmarna fått ut i ärenden som förbundet själva har drivit under 2019. Under 2018 fick medlemmarna dock ut 22 miljoner kronor i ersättning efter rättstvister.

Läs mer: 22 miljoner till Unionens medlemmar

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-förbund.

Under 2019 fick juristerna på Rättsskyddet in sammanlagt 1 009 nya ärenden. 1 100 ärenden avslutades.

Rättsfallen som avslutades under året gav drygt 189 miljoner kronor i ersättning till fackförbunden och deras medlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i AD där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.