Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trebarnspappa fick gå efter föräldraledighet

Efter att ha varit föräldraledig fyra gånger fick pappan veta att hans frånvaro var en orsak till varför han inte fick fortsätta jobba på det stora möbelföretaget. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för brott mot föräldraledighetslagen.
Anita Täpp Publicerad
Pappa bär barn vid lekplats.
Trebarnspappan var föräldraledig för ofta, menade arbetsgivaren, vilket innebar att provanställningen inte övergick till en fast. Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Mannen som har tre barn, var av ett är i förskoleåldern, började en provanställning som säljare på möbelföretaget den 1 september 2021. Och under hösten fick han flera gånger positiv feedback från sin chef och sin kollega.

Men efter att ha varit föräldraledig vid fyra tillfällen under januari och februari i år fick mannen, dagen efter sin sista föräldraledighet, veta att han inte skulle få vara kvar efter provanställningen.

Skulle själv inte ha vabbat så mycket 

Vid ett samtal med företagets Key Account Manager uppgav denne enligt mannen att ett av skälen till beslutet var hans höga frånvaro.

Samma orsak lyftes sedan även fram av mannens chef. Hon ska då också ha sagt att hon själv inte hade vabbat så mycket om hon haft en provanställning och att hans frånvaro var ett problem eftersom han då inte var tillgänglig för kunder och kollegor.

Sedan Unionen har konstaterat att mannens frånvaro i huvudsak berott på föräldraledighet har nu förbundet – efter resultatlösa förhandlingar med arbetsgivaren – beslutat stämma möbelföretaget  i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen.

Missgynnades i strid mot lagen

I stämningsansökan framhåller förbundet att eftersom föräldraledigheten har varit ett skäl till varför mannen inte fick en tillsvidareanställning efter provanställningen har han missgynnats på ett sätt som strider mot lagen.

Därför kräver nu Unionen att företaget ska betala ett skadestånd till mannen så att han, som har varit arbetssökande sedan han lämnade arbetsplatsen, får ersättning för utebliven lön och semester. Förbundet vill även att företaget ska betala ett allmänt skadestånd på 80 000 kronor.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren som inte kunde kommentera Unionens stämningsansökan innan publicering.

Missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen

  • Innebär att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
  • Kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring, en förmån eller utsättas för obehag.
  • Innebär att en föräldraledig arbetstagare ska behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
  • I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall. Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart och i så fall hur det undantaget gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.