Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trebarnspappa fick gå efter föräldraledighet

Efter att ha varit föräldraledig fyra gånger fick pappan veta att hans frånvaro var en orsak till varför han inte fick fortsätta jobba på det stora möbelföretaget. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för brott mot föräldraledighetslagen.
Anita Täpp Publicerad
Pappa bär barn vid lekplats.
Trebarnspappan var föräldraledig för ofta, menade arbetsgivaren, vilket innebar att provanställningen inte övergick till en fast. Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Mannen som har tre barn, var av ett är i förskoleåldern, började en provanställning som säljare på möbelföretaget den 1 september 2021. Och under hösten fick han flera gånger positiv feedback från sin chef och sin kollega.

Men efter att ha varit föräldraledig vid fyra tillfällen under januari och februari i år fick mannen, dagen efter sin sista föräldraledighet, veta att han inte skulle få vara kvar efter provanställningen.

Skulle själv inte ha vabbat så mycket 

Vid ett samtal med företagets Key Account Manager uppgav denne enligt mannen att ett av skälen till beslutet var hans höga frånvaro.

Samma orsak lyftes sedan även fram av mannens chef. Hon ska då också ha sagt att hon själv inte hade vabbat så mycket om hon haft en provanställning och att hans frånvaro var ett problem eftersom han då inte var tillgänglig för kunder och kollegor.

Sedan Unionen har konstaterat att mannens frånvaro i huvudsak berott på föräldraledighet har nu förbundet – efter resultatlösa förhandlingar med arbetsgivaren – beslutat stämma möbelföretaget  i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen.

Missgynnades i strid mot lagen

I stämningsansökan framhåller förbundet att eftersom föräldraledigheten har varit ett skäl till varför mannen inte fick en tillsvidareanställning efter provanställningen har han missgynnats på ett sätt som strider mot lagen.

Därför kräver nu Unionen att företaget ska betala ett skadestånd till mannen så att han, som har varit arbetssökande sedan han lämnade arbetsplatsen, får ersättning för utebliven lön och semester. Förbundet vill även att företaget ska betala ett allmänt skadestånd på 80 000 kronor.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren som inte kunde kommentera Unionens stämningsansökan innan publicering.

Missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen

  • Innebär att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
  • Kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring, en förmån eller utsättas för obehag.
  • Innebär att en föräldraledig arbetstagare ska behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
  • I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall. Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart och i så fall hur det undantaget gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."