Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trafikledare snuvades på ersättning

Närmare fyra av tio Unionenmedlemmar har avtalat bort sin övertidsersättning – ibland sker sådana uppgörelser på grund av ohemula krav från arbetsgivaren. Nu har förbundet stämt ett transportföretag som bland annat avtalade bort övertiden för en 20-årig vikarie.
Johanna Rovira Publicerad
Dean Drobot/Colourbox.com
Medlemmen har i princip stått till förfogande dygnet runt. Dean Drobot/Colourbox.com

Att byta bort sin övertidsersättning mot högre lön eller någon veckas extra semester är i regel en usel affär för anställda. Ännu sämre deal gör de medlemmar som inte får något alls i utbyte för att de avstår sin rätt till övertidsersättning.

Ändå räknar Unionen med att omkring 40 procent av alla medlemmar ger upp sin övertidsersättning, mer eller mindre frivilligt. Har man en chefsställning eller stor frihet att flexa och själv bestämma var och när man arbetar, kan slopad övertidsersättning vara något man får köpa om man vill ha jobbet.

– Är man 20 år gammal och har tidsbegränsad anställning och en lön på 19 000 är det inte okej att övertiden skrivs bort, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen, som stämt företaget och Biltrafikens Arbetsgivarorganisation för medlemmens räkning.

– Tänk noga igenom vad det innebär innan du skriver bort övertidsersättningen. Att medlemmar skriver bort övertiden är ett problem för förbundet och jag tyckte detta var ett bra exempel att ta till domstolen.

Medlemmen, som jobbat som trafikledare på ett transport- och logistikföretag, först som vikarie och senare som tillsvidareanställd, har inte heller fått någon ersättning för sin beredskap. Han har i princip stått till förfogande dygnet runt för chaufförer i nöd under de två och ett halvt år han jobbade på företaget.

Chaufförerna har i en inte obetydlig omfattning kontaktat honom utanför arbetstiden för att få hjälp med allehanda problem – till exempel att fixa bärgningshjälp, hantera punkteringar och boka om färjor. Ibland kunde det röra sig om tiotalet samtal under en kväll.

– Som tur var har vi det skriftligt att han ska ha telefonen med sig jämt för att stå i beredskap, säger Ulf Åkesson.

Unionen har räknat ut att företaget är skyldig medlemmen närmare 350 000 kronor i utebliven beredskapsersättning. Dessutom kräver förbundet 300 000 kronor för brott mot kollektivavtalet, som fastslår att om det finns behov av fortlöpande beredskapstjänstgöring så ska ett schema upprättas så att inte en enskild tjänsteman belastas oskäligt.

Läs mer: Jobb i tid och otid

Beredskap

Beredskapstjänst betyder att du förbinder dig att vara tillgänglig för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen inom en viss tidsram. Du kan också komma överens med din arbetsgivare om att jobba hemifrån eller från annan plats. För att arbetsgivaren ska kunna schemalägga beredskap, behöver detta först förhandlas med facket.

Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte belastar enskilda oskäligt mycket och du ska informeras i god tid i förväg. Beredskap räknas inte som arbetstid utom när det gäller veckovilan, vilket innebär att du ska vara arbetsfri och beredskapsfri minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Det kan finnas avvikelser från detta i kollektivavtal.

Du ska ha beredskapsersättning för den tid då du håller dig tillgänglig men inte jobbar (hur mycket framgår av ditt avtal). Blir du kontaktad för arbete under beredskapen har du rätt till övertidsersättning de timmar du arbetar – praxis är minst tre timmar, oavsett om arbetet tagit kortare tid. Du har dessutom rätt till ersättning för eventuella resekostnader till och från arbetsplatsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.