Att byta bort sin övertidsersättning mot högre lön eller någon veckas extra semester är i regel en usel affär för anställda. Ännu sämre deal gör de medlemmar som inte får något alls i utbyte för att de avstår sin rätt till övertidsersättning.
Ändå räknar Unionen med att omkring 40 procent av alla medlemmar ger upp sin övertidsersättning, mer eller mindre frivilligt. Har man en chefsställning eller stor frihet att flexa och själv bestämma var och när man arbetar, kan slopad övertidsersättning vara något man får köpa om man vill ha jobbet.
– Är man 20 år gammal och har tidsbegränsad anställning och en lön på 19 000 är det inte okej att övertiden skrivs bort, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen, som stämt företaget och Biltrafikens Arbetsgivarorganisation för medlemmens räkning.
– Tänk noga igenom vad det innebär innan du skriver bort övertidsersättningen. Att medlemmar skriver bort övertiden är ett problem för förbundet och jag tyckte detta var ett bra exempel att ta till domstolen.
Medlemmen, som jobbat som trafikledare på ett transport- och logistikföretag, först som vikarie och senare som tillsvidareanställd, har inte heller fått någon ersättning för sin beredskap. Han har i princip stått till förfogande dygnet runt för chaufförer i nöd under de två och ett halvt år han jobbade på företaget.
Chaufförerna har i en inte obetydlig omfattning kontaktat honom utanför arbetstiden för att få hjälp med allehanda problem – till exempel att fixa bärgningshjälp, hantera punkteringar och boka om färjor. Ibland kunde det röra sig om tiotalet samtal under en kväll.
– Som tur var har vi det skriftligt att han ska ha telefonen med sig jämt för att stå i beredskap, säger Ulf Åkesson.
Unionen har räknat ut att företaget är skyldig medlemmen närmare 350 000 kronor i utebliven beredskapsersättning. Dessutom kräver förbundet 300 000 kronor för brott mot kollektivavtalet, som fastslår att om det finns behov av fortlöpande beredskapstjänstgöring så ska ett schema upprättas så att inte en enskild tjänsteman belastas oskäligt.
Läs mer: Jobb i tid och otid
Beredskap
Beredskapstjänst betyder att du förbinder dig att vara tillgänglig för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen inom en viss tidsram. Du kan också komma överens med din arbetsgivare om att jobba hemifrån eller från annan plats. För att arbetsgivaren ska kunna schemalägga beredskap, behöver detta först förhandlas med facket.
Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte belastar enskilda oskäligt mycket och du ska informeras i god tid i förväg. Beredskap räknas inte som arbetstid utom när det gäller veckovilan, vilket innebär att du ska vara arbetsfri och beredskapsfri minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Det kan finnas avvikelser från detta i kollektivavtal.
Du ska ha beredskapsersättning för den tid då du håller dig tillgänglig men inte jobbar (hur mycket framgår av ditt avtal). Blir du kontaktad för arbete under beredskapen har du rätt till övertidsersättning de timmar du arbetar – praxis är minst tre timmar, oavsett om arbetet tagit kortare tid. Du har dessutom rätt till ersättning för eventuella resekostnader till och från arbetsplatsen.
