Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Att byta bort sin övertidsersättning mot högre lön eller någon veckas extra semester är i regel en usel affär för anställda. Ännu sämre deal gör de medlemmar som inte får något alls i utbyte för att de avstår sin rätt till övertidsersättning.
Ändå räknar Unionen med att omkring 40 procent av alla medlemmar ger upp sin övertidsersättning, mer eller mindre frivilligt. Har man en chefsställning eller stor frihet att flexa och själv bestämma var och när man arbetar, kan slopad övertidsersättning vara något man får köpa om man vill ha jobbet.
– Är man 20 år gammal och har tidsbegränsad anställning och en lön på 19 000 är det inte okej att övertiden skrivs bort, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen, som stämt företaget och Biltrafikens Arbetsgivarorganisation för medlemmens räkning.
– Tänk noga igenom vad det innebär innan du skriver bort övertidsersättningen. Att medlemmar skriver bort övertiden är ett problem för förbundet och jag tyckte detta var ett bra exempel att ta till domstolen.
Medlemmen, som jobbat som trafikledare på ett transport- och logistikföretag, först som vikarie och senare som tillsvidareanställd, har inte heller fått någon ersättning för sin beredskap. Han har i princip stått till förfogande dygnet runt för chaufförer i nöd under de två och ett halvt år han jobbade på företaget.
Chaufförerna har i en inte obetydlig omfattning kontaktat honom utanför arbetstiden för att få hjälp med allehanda problem – till exempel att fixa bärgningshjälp, hantera punkteringar och boka om färjor. Ibland kunde det röra sig om tiotalet samtal under en kväll.
– Som tur var har vi det skriftligt att han ska ha telefonen med sig jämt för att stå i beredskap, säger Ulf Åkesson.
Unionen har räknat ut att företaget är skyldig medlemmen närmare 350 000 kronor i utebliven beredskapsersättning. Dessutom kräver förbundet 300 000 kronor för brott mot kollektivavtalet, som fastslår att om det finns behov av fortlöpande beredskapstjänstgöring så ska ett schema upprättas så att inte en enskild tjänsteman belastas oskäligt.
Läs mer: Jobb i tid och otid
Beredskapstjänst betyder att du förbinder dig att vara tillgänglig för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen inom en viss tidsram. Du kan också komma överens med din arbetsgivare om att jobba hemifrån eller från annan plats. För att arbetsgivaren ska kunna schemalägga beredskap, behöver detta först förhandlas med facket.
Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte belastar enskilda oskäligt mycket och du ska informeras i god tid i förväg. Beredskap räknas inte som arbetstid utom när det gäller veckovilan, vilket innebär att du ska vara arbetsfri och beredskapsfri minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Det kan finnas avvikelser från detta i kollektivavtal.
Du ska ha beredskapsersättning för den tid då du håller dig tillgänglig men inte jobbar (hur mycket framgår av ditt avtal). Blir du kontaktad för arbete under beredskapen har du rätt till övertidsersättning de timmar du arbetar – praxis är minst tre timmar, oavsett om arbetet tagit kortare tid. Du har dessutom rätt till ersättning för eventuella resekostnader till och från arbetsplatsen.
Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.
– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.
Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen.
Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:
– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.
Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”
Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.
Då framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”.
Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom.
Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.
– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.
Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.
Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått.
Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.
Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne.
– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.
De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad.
Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.
– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega.
I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?
– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.
Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.
Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.
I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.
Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.
Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket.
Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitetsklausuler i anställningsavtalen.
Källa: Vision och Unionen