Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän åtalade efter dödsolycka

Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare.
- Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson.
Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda.
Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar.
Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver.
- Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson.
Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan.
- Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon.
Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett.
- Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor.
Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger:
- VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra.
Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen