Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän åtalade efter dödsolycka

Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare.
- Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson.
Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda.
Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar.
Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver.
- Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson.
Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan.
- Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon.
Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett.
- Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor.
Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger:
- VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra.
Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen