Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad
Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare. - Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson. Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda. Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar. Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver. - Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson. Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan. - Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon. Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett. - Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor. Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger: - VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra. Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
Viktor Anesäter Foto: Unionen
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.