Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän åtalade efter dödsolycka

Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare.
- Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson.
Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda.
Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar.
Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver.
- Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson.
Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan.
- Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon.
Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett.
- Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor.
Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger:
- VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra.
Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen