Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tjänstemän är i dag beroende av IT-tjänster och system för att kunna utföra sitt arbete, något som har blivit än mer påtagligt under coronapandemin.
Det leder till att arbetsgivare i dag har bred kunskap om sina arbetstagares liv och stora möjligheter att kontrollera, bevaka och hålla koll på vad medarbetare gör och var de är.
Enligt TCO:s ordförande Therese Svanström finns det fördelar med många av de tjänster och system som underlättar arbetet, men menar att det måste finnas bättre lagar som reglerar hur och vad som arbetsgivaren får kontrollera och övervaka.
Arbetslivet efter pandemin kräver en arbetsrättslig lag om personlig integritet i arbetslivet. Bara så kan vi på ett tydligt och rättssäkert sätt skilja motiverade åtgärder som utförs på sätt som minimerar intrånget i den personliga integriteten från integritetskränkande åtgärder, står det i den skrivelse som TCO i dag skickat till regeringen, och som publicerats på DN Debatt.
Inpasseringar, inloggningar, uppgifter om sjuka barn, kameraövervakning och drogtester är exempel på information som arbetsgivaren har om dig som anställd. Dessutom kan arbetsgivaren begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Att vägra eller avstå att informationen samlas in är dessutom svårt, inte minst för att du ofta står i beroendeställning till arbetsgivaren, skriver TCO:s ordförande.
Personlig integritet har utretts flera gånger tidigare under 2000-talet, på uppdrag av tidigare regeringar, men det har inte lett till nya lagar. I skrivelsen riktar sig Therese Svanström särskilt till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, justitieminister Morgan Johansson och IT-minister Anders Ygeman och kräver att en ny utredning ska tillsättas.
Kollega ringde upp Therese Svanström för att ställa några frågor om debattartikeln.
Varför är det här viktigt just nu?
– Den här frågan har varit viktig en längre tid, men det är klart att pandemin har skyndat på utvecklingen att vi jobbar mer digitalt och arbetsplatsen är kanske den plats där mest information om oss som individer samlas in, lagras och behandlas. Det kan vara i bland annat IT-system, genom kameraövervakning, GPS-spårning, data om sjukfrånvaro eller belastningsregister. Det är en bank av kunskap i ett förhållande där arbetstagare är mer beroende av en arbetsgivare än tvärtom, men trots det finns ingen reglering som tydliggör hur regelverket borde se ut för att skapa en bra balans.
Den här frågan har utretts tidigare, vad tänker ni om att det inte hänt något tidigare?
– Det är komplicerade frågor och det har också funnits ett motstånd från arbetsgivarhåll att reglera det här, så det har säkert varit svår materia för tidigare regeringar som tagit emot förslag om lagstiftningar. Men sedan de här utredningarna kom har det gått några år. Arbetslivet har blivit mer digitalt och jag tror att medvetenheten om frågorna kring personlig integritet har blivit större, både från arbetsgivare och arbetstagare, så jag hoppas att det nu finns utrymme att se att det finns ett värde att jobba med de här frågorna.
Behöver tjänstemän vara oroliga?
– Vi bejakar naturligtvis den utvecklingen som många av TCO-förbundens medlemmar upplever som positiv – möjligheten till flexibilitet i arbetslivet, att kunna jobba hemma och så vidare. Men både i frågan kring integritet och arbetsmiljö måste vi se till att arbetsplatsen blir trygga och välfungerande. Jag vill inte säga att man ska gå omkring och vara orolig på jobbet, men det finns all anledning att försöka hitta lösningar så att vi får en trygg arbets- och integritetsmiljö kopplat till att vi jobbar på andra sätt.
Vad ska man som tjänsteman tänka på?
– Det är väl att, i den samverkan som bör ske på arbetsplatsen, föra en dialog via sin fackliga organisation med arbetsgivaren. Det är inte givet att man alltid har tänkt på de här integritetsfrågorna som en viktig del för tjänstemän, så det tror jag att vi behöver göra också.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.