Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO kräver ny lag om personlig integritet

Det behövs en ny lag för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet. I en skrivelse till regeringen kräver Therese Svanström, TCO:s ordförande, att en utredning om en arbetsrättslig lag tillsätts.
Oscar Broström Publicerad 12 maj 2021, kl 14:32
Eva Edsjö, TT
TCO:s ordförande Therese Svanström kräver ny integritetslag. Eva Edsjö, TT

Tjänstemän är i dag beroende av IT-tjänster och system för att kunna utföra sitt arbete, något som har blivit än mer påtagligt under coronapandemin.

Det leder till att arbetsgivare i dag har bred kunskap om sina arbetstagares liv och stora möjligheter att kontrollera, bevaka och hålla koll på vad medarbetare gör och var de är.

Enligt TCO:s ordförande Therese Svanström finns det fördelar med många av de tjänster och system som underlättar arbetet, men menar att det måste finnas bättre lagar som reglerar hur och vad som arbetsgivaren får kontrollera och övervaka.

Arbetslivet efter pandemin kräver en arbetsrättslig lag om personlig integritet i arbetslivet. Bara så kan vi på ett tydligt och rättssäkert sätt skilja motiverade åtgärder som utförs på sätt som minimerar intrånget i den personliga integriteten från integritetskränkande åtgärder, står det i den skrivelse som TCO i dag skickat till regeringen, och som publicerats på DN Debatt.

Har utretts tidigare

Inpasseringar, inloggningar, uppgifter om sjuka barn, kameraövervakning och drogtester är exempel på information som arbetsgivaren har om dig som anställd. Dessutom kan arbetsgivaren begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Att vägra eller avstå att informationen samlas in är dessutom svårt, inte minst för att du ofta står i beroendeställning till arbetsgivaren, skriver TCO:s ordförande.

Personlig integritet har utretts flera gånger tidigare under 2000-talet, på uppdrag av tidigare regeringar, men det har inte lett till nya lagar. I skrivelsen riktar sig Therese Svanström särskilt till arbetsmarknads­minister Eva Nordmark, justitieminister Morgan Johansson och IT-minister Anders Ygeman och kräver att en ny utredning ska tillsättas.

"Funnits ett motstånd"

Kollega ringde upp Therese Svanström för att ställa några frågor om debattartikeln.

Varför är det här viktigt just nu?

– Den här frågan har varit viktig en längre tid, men det är klart att pandemin har skyndat på utvecklingen att vi jobbar mer digitalt och arbetsplatsen är kanske den plats där mest information om oss som individer samlas in, lagras och behandlas. Det kan vara i bland annat IT-system, genom kameraövervakning, GPS-spårning, data om sjukfrånvaro eller belastningsregister. Det är en bank av kunskap i ett förhållande där arbetstagare är mer beroende av en arbetsgivare än tvärtom, men trots det finns ingen reglering som tydliggör hur regelverket borde se ut för att skapa en bra balans.

Den här frågan har utretts tidigare, vad tänker ni om att det inte hänt något tidigare?

– Det är komplicerade frågor och det har också funnits ett motstånd från arbetsgivarhåll att reglera det här, så det har säkert varit svår materia för tidigare regeringar som tagit emot förslag om lagstiftningar. Men sedan de här utredningarna kom har det gått några år. Arbetslivet har blivit mer digitalt och jag tror att medvetenheten om frågorna kring personlig integritet har blivit större, både från arbetsgivare och arbetstagare, så jag hoppas att det nu finns utrymme att se att det finns ett värde att jobba med de här frågorna.

Behöver tjänstemän vara oroliga?

– Vi bejakar naturligtvis den utvecklingen som många av TCO-förbundens medlemmar upplever som positiv – möjligheten till flexibilitet i arbetslivet, att kunna jobba hemma och så vidare. Men både i frågan kring integritet och arbetsmiljö måste vi se till att arbetsplatsen blir trygga och välfungerande. Jag vill inte säga att man ska gå omkring och vara orolig på jobbet, men det finns all anledning att försöka hitta lösningar så att vi får en trygg arbets- och integritetsmiljö kopplat till att vi jobbar på andra sätt.

Vad ska man som tjänsteman tänka på?

– Det är väl att, i den samverkan som bör ske på arbetsplatsen, föra en dialog via sin fackliga organisation med arbetsgivaren. Det är inte givet att man alltid har tänkt på de här integritetsfrågorna som en viktig del för tjänstemän, så det tror jag att vi behöver göra också.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

Arbetsrätt

Undantag i las missgynnade äldre på Stampen

Nya las är tandlös och bäddar för ålderism. Det menar anställda på Stampen, där hälften av de uppsagda Unionenmedlemmarna på annonsavdelningen är över 50 år.
Johanna Rovira Publicerad 20 november 2023, kl 06:01
Stampen-huset i centrala Göteborg. Fasadbild.
Undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta missgynna äldre och andra utsatta grupper, menar Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen. Foto: Björn Larsson Roswall/TT.

När lagen om anställningsskydd, las, gjordes om, var det många som befarade att undantagsregeln, skulle kunna missbrukas av arbetsgivarna. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn. Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen Media AB menar att hans arbetsgivare plockade russinen ur kakan när företaget på grund av sparkrav sade upp personal. 

–  På Stampen Media AB fick 39 Unionenmedlemmar gå med kort varsel på grund av arbetsbrist. När jag tittar på åldersspannet bland säljarna är 65 procent av de som fick sluta över 40 år. Hälften är över 50.

Dimce Storm.

Eftersom medlemmarna var anställda på olika så kallade driftsenheter (adresser), kunde arbetsgivarna göra tre undantag från turordningsregeln, först in, sist ut, på varje driftsenhet. På en driftsenhet valde Stampen alternativet att plocka bort 15 procent av de som varslats från listan och kunde därför undanta fyra personer från turordningen. 

– Vips kom man åt dem som jobbat i 25-30 år. Många av medlemmarna anser att nya las är fullständigt tandlös och inte är till någon nytta när arbetsgivarna får göra på det här sättet, säger Dimce Storm.  

–  Medlemmar har uttryckt oro kring sitt fortsatta arbetsliv. De undrar hur det ska gå till att jobba till 67, när det saknas anställningstrygghet och när de tvingas lämna jobbet efter så många år i företaget - när företaget kan välja bort medarbetare utan saklig grund, säger Dimce Storm, som också är ledamot i Unionen Göteborgs regionstyrelse. 

Vill se hårdare tag mot ålderism

Dimce Storm pläderade tillsammans med en annan styrelseledamot i Göteborg, Roberto Bastiancich, nyligen på Unionens kongress, att förbundet behöver göra mer för att stävja den ökande åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. En utveckling som går stick i stäv mot kravet att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. 

–  Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder, visar forskning. Ålderism är ett stort samhällsproblem och det kommer att komma fler exempel som Stampen framöver. Unionen kan och ska göra mer i denna fråga. Jag vägrar tro att vi inte kan göra mer, säger Roberto Bastiancich. 

Både han och Dimce Storm menar att undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta utnyttjas för att missgynna framför allt äldre, men även andra utsatta grupper.  De befarar också att en tystnadskultur brer ut sig bland anställda. 

–  Ingen vågar stå upp för något längre. Arbetsgivaren kan göra sig av med oönskade medlemmar och behöver inte förklara sig. Detta undantag är djävulens påfund, säger Dimce Storm. 

Turordning enligt las

  • Arbetsgivare kan numer undanta tre personer från turordningen vid  nedskärning på grund av arbetsbrist. 
  • För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ett alternativ: 15 procent av de varslade kan undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.
  • Tidigare fick arbetsgivare med max tio anställda undanta högst två medarbetare från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.