Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO kräver ny lag om personlig integritet

Det behövs en ny lag för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet. I en skrivelse till regeringen kräver Therese Svanström, TCO:s ordförande, att en utredning om en arbetsrättslig lag tillsätts.
Oscar Broström Publicerad
Eva Edsjö, TT
TCO:s ordförande Therese Svanström kräver ny integritetslag. Eva Edsjö, TT

Tjänstemän är i dag beroende av IT-tjänster och system för att kunna utföra sitt arbete, något som har blivit än mer påtagligt under coronapandemin.

Det leder till att arbetsgivare i dag har bred kunskap om sina arbetstagares liv och stora möjligheter att kontrollera, bevaka och hålla koll på vad medarbetare gör och var de är.

Enligt TCO:s ordförande Therese Svanström finns det fördelar med många av de tjänster och system som underlättar arbetet, men menar att det måste finnas bättre lagar som reglerar hur och vad som arbetsgivaren får kontrollera och övervaka.

Arbetslivet efter pandemin kräver en arbetsrättslig lag om personlig integritet i arbetslivet. Bara så kan vi på ett tydligt och rättssäkert sätt skilja motiverade åtgärder som utförs på sätt som minimerar intrånget i den personliga integriteten från integritetskränkande åtgärder, står det i den skrivelse som TCO i dag skickat till regeringen, och som publicerats på DN Debatt.

Har utretts tidigare

Inpasseringar, inloggningar, uppgifter om sjuka barn, kameraövervakning och drogtester är exempel på information som arbetsgivaren har om dig som anställd. Dessutom kan arbetsgivaren begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Att vägra eller avstå att informationen samlas in är dessutom svårt, inte minst för att du ofta står i beroendeställning till arbetsgivaren, skriver TCO:s ordförande.

Personlig integritet har utretts flera gånger tidigare under 2000-talet, på uppdrag av tidigare regeringar, men det har inte lett till nya lagar. I skrivelsen riktar sig Therese Svanström särskilt till arbetsmarknads­minister Eva Nordmark, justitieminister Morgan Johansson och IT-minister Anders Ygeman och kräver att en ny utredning ska tillsättas.

"Funnits ett motstånd"

Kollega ringde upp Therese Svanström för att ställa några frågor om debattartikeln.

Varför är det här viktigt just nu?

– Den här frågan har varit viktig en längre tid, men det är klart att pandemin har skyndat på utvecklingen att vi jobbar mer digitalt och arbetsplatsen är kanske den plats där mest information om oss som individer samlas in, lagras och behandlas. Det kan vara i bland annat IT-system, genom kameraövervakning, GPS-spårning, data om sjukfrånvaro eller belastningsregister. Det är en bank av kunskap i ett förhållande där arbetstagare är mer beroende av en arbetsgivare än tvärtom, men trots det finns ingen reglering som tydliggör hur regelverket borde se ut för att skapa en bra balans.

Den här frågan har utretts tidigare, vad tänker ni om att det inte hänt något tidigare?

– Det är komplicerade frågor och det har också funnits ett motstånd från arbetsgivarhåll att reglera det här, så det har säkert varit svår materia för tidigare regeringar som tagit emot förslag om lagstiftningar. Men sedan de här utredningarna kom har det gått några år. Arbetslivet har blivit mer digitalt och jag tror att medvetenheten om frågorna kring personlig integritet har blivit större, både från arbetsgivare och arbetstagare, så jag hoppas att det nu finns utrymme att se att det finns ett värde att jobba med de här frågorna.

Behöver tjänstemän vara oroliga?

– Vi bejakar naturligtvis den utvecklingen som många av TCO-förbundens medlemmar upplever som positiv – möjligheten till flexibilitet i arbetslivet, att kunna jobba hemma och så vidare. Men både i frågan kring integritet och arbetsmiljö måste vi se till att arbetsplatsen blir trygga och välfungerande. Jag vill inte säga att man ska gå omkring och vara orolig på jobbet, men det finns all anledning att försöka hitta lösningar så att vi får en trygg arbets- och integritetsmiljö kopplat till att vi jobbar på andra sätt.

Vad ska man som tjänsteman tänka på?

– Det är väl att, i den samverkan som bör ske på arbetsplatsen, föra en dialog via sin fackliga organisation med arbetsgivaren. Det är inte givet att man alltid har tänkt på de här integritetsfrågorna som en viktig del för tjänstemän, så det tror jag att vi behöver göra också.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.