Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarm stäms på stort belopp – efter chefens trakasserier

Chefen på SOS Alarm anklagas för att ha utsatt en anställd Unionenmedlem för ett flertal trakasserier, samtliga med koppling till hennes etnicitet. Nu stämmer Unionen SOS Alarm.
Oscar Broström Publicerad
SOS Alarm logga
Unionen stämmer SOS Alarm på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen för kvinnans räkning. Foto: Johan Nilsson/TT

Vid ett tillfälle ska chefen på SOS Alarm ha skämtat om att den anställda kvinnans föräldrar var kusiner. När hon reagerade svarade han att hon inte skulle ta åt sig. Vid ett annat tillfälle ska chefen ha hållit en längre utläggning om att personer med kvinnans ursprung inte gillade vissa folkgrupper. Ett annat exempel är när kvinnan berättade att de vid sina bröllop överröstade högtalarna, varpå chefen ska ha svarat ”klart ni gör när ni går runt med Kalasjnikov”.

Kvinnan, som fick jobb på SOS Alarm under 2020, är född i Sverige men har föräldrar från Mellanöstern. Redan när hon jobbat ett drygt halvår på företaget hade hon, enligt stämningsansökan, upplevt ett stort antal kommentarer från sin chef, som samtliga kretsade kring hennes etnicitet. I stämningsansökan nämns sex olika trakasserier, som ska ha skett vid fem olika tillfällen.

SOS Alarm: Ord mot ord

I slutet av maj 2021, efter att kvinnan upplevt att trakasserierna blivit allt grövre, tog hon kontakt med Unionens lokala företrädare. Hon uppmanades att anmäla händelserna till företaget, vilket hon gjorde. Men SOS Alarms hantering av ärendet blev inte vad kvinnan hade hoppats på.

Vid ett första möte mellan kvinnan, SOS Alarm Unionenklubb i Stockholm och SOS Alarms HR-avdelning, lovade företaget att de skulle utreda händelserna. Knappt två veckor senare återkom HR, berättade att de utrett ärendet och att chefen – som anklagas för trakasserierna – ansåg att det varit en ”skämtsam ton mellan parterna”. I SOS Alarms mening stod ord mot ord och de kunde inte bedöma vem som talade sanning.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som företräder medlemmen, menar att SOS Alarm inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Bland annat för att företaget aldrig höll något enskilt samtal med kvinnan, som inte fick någon möjlighet att närmare utveckla vad hon blivit utsatt för och inte heller någon insyn i utredningen.

Vägrar lämna ut utredningen

Det som sedan följer är en rad försök och förhandlingar, från kvinnan och Unionenklubbens sida, att få ta del av utredningen och att driva ärendet vidare. Och flera av händelserna i den här processen blir sedan nya delar i Unionens stämningsansökan mot SOS Alarm.

  • Vid parternas första möte, nämnt ovan, begär Unionenklubben att få se utredningen. SOS Alarm går inte klubben till mötes.
  • I slutet av juli hålls en tvisteförhandling. Under förhandlingarna hänvisar SOS Alarm till den skriftliga utredningen och vidhåller att det – enligt dem – inte skett någon diskriminering. Den lokala klubben gör nya försök att få ta del av utredningen, men SOS Alarm vägrar. Att SOS Alarm vägrat att lämna ut utredningen är, enligt Unionen, ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.
  • I augusti skickar ett arbetsmiljöombud en begäran om att få ut utredningen, men SOS Alarm ändrar inte sin hållning. Det här är, enligt Unionen, brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.
  • I september begär den lokala klubben en ny förhandling, något som SOS Alarm inte är intresserat av. Det är enligt Unionen ett brott mot medbestämmandelagen, mbl.
  • I oktober hålls sedan en central förhandling som slutar i oenighet. 

”Inte tagit frågan på allvar”

Elisabet Ohlsson säger att det under hela processen varit svårt att samarbeta med SOS Alarm.

– Samarbetet har präglats av en dålig vilja att reda ut och lösa situationen. Bolaget har inte tagit frågan på allvar, trots att det är medlemmens chef som utsatt henne för trakasserierna.

Unionen stämmer SOS Alarm i flera led. Dels på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen, som ska betalas till kvinnan. Vidare yrkar förbundet på skadestånd på 70 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen, som ska gå till arbetsmiljöombudet som begärde att få se utredningen.

Dessutom begär Unionen skadestånd, i form av ersättning till förbundet, på 170 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen, varav 50 000 kronor för förhandlingsvägran, 50 000 kronor för vägran att ge ut handlingar och 70 000 kronor för hindrande av facklig förtroendeman.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen