Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarm stäms på stort belopp – efter chefens trakasserier

Chefen på SOS Alarm anklagas för att ha utsatt en anställd Unionenmedlem för ett flertal trakasserier, samtliga med koppling till hennes etnicitet. Nu stämmer Unionen SOS Alarm.
Oscar Broström Publicerad
SOS Alarm logga
Unionen stämmer SOS Alarm på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen för kvinnans räkning. Foto: Johan Nilsson/TT

Vid ett tillfälle ska chefen på SOS Alarm ha skämtat om att den anställda kvinnans föräldrar var kusiner. När hon reagerade svarade han att hon inte skulle ta åt sig. Vid ett annat tillfälle ska chefen ha hållit en längre utläggning om att personer med kvinnans ursprung inte gillade vissa folkgrupper. Ett annat exempel är när kvinnan berättade att de vid sina bröllop överröstade högtalarna, varpå chefen ska ha svarat ”klart ni gör när ni går runt med Kalasjnikov”.

Kvinnan, som fick jobb på SOS Alarm under 2020, är född i Sverige men har föräldrar från Mellanöstern. Redan när hon jobbat ett drygt halvår på företaget hade hon, enligt stämningsansökan, upplevt ett stort antal kommentarer från sin chef, som samtliga kretsade kring hennes etnicitet. I stämningsansökan nämns sex olika trakasserier, som ska ha skett vid fem olika tillfällen.

SOS Alarm: Ord mot ord

I slutet av maj 2021, efter att kvinnan upplevt att trakasserierna blivit allt grövre, tog hon kontakt med Unionens lokala företrädare. Hon uppmanades att anmäla händelserna till företaget, vilket hon gjorde. Men SOS Alarms hantering av ärendet blev inte vad kvinnan hade hoppats på.

Vid ett första möte mellan kvinnan, SOS Alarm Unionenklubb i Stockholm och SOS Alarms HR-avdelning, lovade företaget att de skulle utreda händelserna. Knappt två veckor senare återkom HR, berättade att de utrett ärendet och att chefen – som anklagas för trakasserierna – ansåg att det varit en ”skämtsam ton mellan parterna”. I SOS Alarms mening stod ord mot ord och de kunde inte bedöma vem som talade sanning.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som företräder medlemmen, menar att SOS Alarm inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Bland annat för att företaget aldrig höll något enskilt samtal med kvinnan, som inte fick någon möjlighet att närmare utveckla vad hon blivit utsatt för och inte heller någon insyn i utredningen.

Vägrar lämna ut utredningen

Det som sedan följer är en rad försök och förhandlingar, från kvinnan och Unionenklubbens sida, att få ta del av utredningen och att driva ärendet vidare. Och flera av händelserna i den här processen blir sedan nya delar i Unionens stämningsansökan mot SOS Alarm.

  • Vid parternas första möte, nämnt ovan, begär Unionenklubben att få se utredningen. SOS Alarm går inte klubben till mötes.
  • I slutet av juli hålls en tvisteförhandling. Under förhandlingarna hänvisar SOS Alarm till den skriftliga utredningen och vidhåller att det – enligt dem – inte skett någon diskriminering. Den lokala klubben gör nya försök att få ta del av utredningen, men SOS Alarm vägrar. Att SOS Alarm vägrat att lämna ut utredningen är, enligt Unionen, ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.
  • I augusti skickar ett arbetsmiljöombud en begäran om att få ut utredningen, men SOS Alarm ändrar inte sin hållning. Det här är, enligt Unionen, brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.
  • I september begär den lokala klubben en ny förhandling, något som SOS Alarm inte är intresserat av. Det är enligt Unionen ett brott mot medbestämmandelagen, mbl.
  • I oktober hålls sedan en central förhandling som slutar i oenighet. 

”Inte tagit frågan på allvar”

Elisabet Ohlsson säger att det under hela processen varit svårt att samarbeta med SOS Alarm.

– Samarbetet har präglats av en dålig vilja att reda ut och lösa situationen. Bolaget har inte tagit frågan på allvar, trots att det är medlemmens chef som utsatt henne för trakasserierna.

Unionen stämmer SOS Alarm i flera led. Dels på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen, som ska betalas till kvinnan. Vidare yrkar förbundet på skadestånd på 70 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen, som ska gå till arbetsmiljöombudet som begärde att få se utredningen.

Dessutom begär Unionen skadestånd, i form av ersättning till förbundet, på 170 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen, varav 50 000 kronor för förhandlingsvägran, 50 000 kronor för vägran att ge ut handlingar och 70 000 kronor för hindrande av facklig förtroendeman.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten