Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarm stäms på stort belopp – efter chefens trakasserier

Chefen på SOS Alarm anklagas för att ha utsatt en anställd Unionenmedlem för ett flertal trakasserier, samtliga med koppling till hennes etnicitet. Nu stämmer Unionen SOS Alarm.
Oscar Broström Publicerad
SOS Alarm logga
Unionen stämmer SOS Alarm på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen för kvinnans räkning. Foto: Johan Nilsson/TT

Vid ett tillfälle ska chefen på SOS Alarm ha skämtat om att den anställda kvinnans föräldrar var kusiner. När hon reagerade svarade han att hon inte skulle ta åt sig. Vid ett annat tillfälle ska chefen ha hållit en längre utläggning om att personer med kvinnans ursprung inte gillade vissa folkgrupper. Ett annat exempel är när kvinnan berättade att de vid sina bröllop överröstade högtalarna, varpå chefen ska ha svarat ”klart ni gör när ni går runt med Kalasjnikov”.

Kvinnan, som fick jobb på SOS Alarm under 2020, är född i Sverige men har föräldrar från Mellanöstern. Redan när hon jobbat ett drygt halvår på företaget hade hon, enligt stämningsansökan, upplevt ett stort antal kommentarer från sin chef, som samtliga kretsade kring hennes etnicitet. I stämningsansökan nämns sex olika trakasserier, som ska ha skett vid fem olika tillfällen.

SOS Alarm: Ord mot ord

I slutet av maj 2021, efter att kvinnan upplevt att trakasserierna blivit allt grövre, tog hon kontakt med Unionens lokala företrädare. Hon uppmanades att anmäla händelserna till företaget, vilket hon gjorde. Men SOS Alarms hantering av ärendet blev inte vad kvinnan hade hoppats på.

Vid ett första möte mellan kvinnan, SOS Alarm Unionenklubb i Stockholm och SOS Alarms HR-avdelning, lovade företaget att de skulle utreda händelserna. Knappt två veckor senare återkom HR, berättade att de utrett ärendet och att chefen – som anklagas för trakasserierna – ansåg att det varit en ”skämtsam ton mellan parterna”. I SOS Alarms mening stod ord mot ord och de kunde inte bedöma vem som talade sanning.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som företräder medlemmen, menar att SOS Alarm inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Bland annat för att företaget aldrig höll något enskilt samtal med kvinnan, som inte fick någon möjlighet att närmare utveckla vad hon blivit utsatt för och inte heller någon insyn i utredningen.

Vägrar lämna ut utredningen

Det som sedan följer är en rad försök och förhandlingar, från kvinnan och Unionenklubbens sida, att få ta del av utredningen och att driva ärendet vidare. Och flera av händelserna i den här processen blir sedan nya delar i Unionens stämningsansökan mot SOS Alarm.

  • Vid parternas första möte, nämnt ovan, begär Unionenklubben att få se utredningen. SOS Alarm går inte klubben till mötes.
  • I slutet av juli hålls en tvisteförhandling. Under förhandlingarna hänvisar SOS Alarm till den skriftliga utredningen och vidhåller att det – enligt dem – inte skett någon diskriminering. Den lokala klubben gör nya försök att få ta del av utredningen, men SOS Alarm vägrar. Att SOS Alarm vägrat att lämna ut utredningen är, enligt Unionen, ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.
  • I augusti skickar ett arbetsmiljöombud en begäran om att få ut utredningen, men SOS Alarm ändrar inte sin hållning. Det här är, enligt Unionen, brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.
  • I september begär den lokala klubben en ny förhandling, något som SOS Alarm inte är intresserat av. Det är enligt Unionen ett brott mot medbestämmandelagen, mbl.
  • I oktober hålls sedan en central förhandling som slutar i oenighet. 

”Inte tagit frågan på allvar”

Elisabet Ohlsson säger att det under hela processen varit svårt att samarbeta med SOS Alarm.

– Samarbetet har präglats av en dålig vilja att reda ut och lösa situationen. Bolaget har inte tagit frågan på allvar, trots att det är medlemmens chef som utsatt henne för trakasserierna.

Unionen stämmer SOS Alarm i flera led. Dels på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen, som ska betalas till kvinnan. Vidare yrkar förbundet på skadestånd på 70 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen, som ska gå till arbetsmiljöombudet som begärde att få se utredningen.

Dessutom begär Unionen skadestånd, i form av ersättning till förbundet, på 170 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen, varav 50 000 kronor för förhandlingsvägran, 50 000 kronor för vägran att ge ut handlingar och 70 000 kronor för hindrande av facklig förtroendeman.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.