Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarm stäms på stort belopp – efter chefens trakasserier

Chefen på SOS Alarm anklagas för att ha utsatt en anställd Unionenmedlem för ett flertal trakasserier, samtliga med koppling till hennes etnicitet. Nu stämmer Unionen SOS Alarm.
Oscar Broström Publicerad
SOS Alarm logga
Unionen stämmer SOS Alarm på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen för kvinnans räkning. Foto: Johan Nilsson/TT

Vid ett tillfälle ska chefen på SOS Alarm ha skämtat om att den anställda kvinnans föräldrar var kusiner. När hon reagerade svarade han att hon inte skulle ta åt sig. Vid ett annat tillfälle ska chefen ha hållit en längre utläggning om att personer med kvinnans ursprung inte gillade vissa folkgrupper. Ett annat exempel är när kvinnan berättade att de vid sina bröllop överröstade högtalarna, varpå chefen ska ha svarat ”klart ni gör när ni går runt med Kalasjnikov”.

Kvinnan, som fick jobb på SOS Alarm under 2020, är född i Sverige men har föräldrar från Mellanöstern. Redan när hon jobbat ett drygt halvår på företaget hade hon, enligt stämningsansökan, upplevt ett stort antal kommentarer från sin chef, som samtliga kretsade kring hennes etnicitet. I stämningsansökan nämns sex olika trakasserier, som ska ha skett vid fem olika tillfällen.

SOS Alarm: Ord mot ord

I slutet av maj 2021, efter att kvinnan upplevt att trakasserierna blivit allt grövre, tog hon kontakt med Unionens lokala företrädare. Hon uppmanades att anmäla händelserna till företaget, vilket hon gjorde. Men SOS Alarms hantering av ärendet blev inte vad kvinnan hade hoppats på.

Vid ett första möte mellan kvinnan, SOS Alarm Unionenklubb i Stockholm och SOS Alarms HR-avdelning, lovade företaget att de skulle utreda händelserna. Knappt två veckor senare återkom HR, berättade att de utrett ärendet och att chefen – som anklagas för trakasserierna – ansåg att det varit en ”skämtsam ton mellan parterna”. I SOS Alarms mening stod ord mot ord och de kunde inte bedöma vem som talade sanning.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som företräder medlemmen, menar att SOS Alarm inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Bland annat för att företaget aldrig höll något enskilt samtal med kvinnan, som inte fick någon möjlighet att närmare utveckla vad hon blivit utsatt för och inte heller någon insyn i utredningen.

Vägrar lämna ut utredningen

Det som sedan följer är en rad försök och förhandlingar, från kvinnan och Unionenklubbens sida, att få ta del av utredningen och att driva ärendet vidare. Och flera av händelserna i den här processen blir sedan nya delar i Unionens stämningsansökan mot SOS Alarm.

  • Vid parternas första möte, nämnt ovan, begär Unionenklubben att få se utredningen. SOS Alarm går inte klubben till mötes.
  • I slutet av juli hålls en tvisteförhandling. Under förhandlingarna hänvisar SOS Alarm till den skriftliga utredningen och vidhåller att det – enligt dem – inte skett någon diskriminering. Den lokala klubben gör nya försök att få ta del av utredningen, men SOS Alarm vägrar. Att SOS Alarm vägrat att lämna ut utredningen är, enligt Unionen, ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.
  • I augusti skickar ett arbetsmiljöombud en begäran om att få ut utredningen, men SOS Alarm ändrar inte sin hållning. Det här är, enligt Unionen, brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.
  • I september begär den lokala klubben en ny förhandling, något som SOS Alarm inte är intresserat av. Det är enligt Unionen ett brott mot medbestämmandelagen, mbl.
  • I oktober hålls sedan en central förhandling som slutar i oenighet. 

”Inte tagit frågan på allvar”

Elisabet Ohlsson säger att det under hela processen varit svårt att samarbeta med SOS Alarm.

– Samarbetet har präglats av en dålig vilja att reda ut och lösa situationen. Bolaget har inte tagit frågan på allvar, trots att det är medlemmens chef som utsatt henne för trakasserierna.

Unionen stämmer SOS Alarm i flera led. Dels på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen, som ska betalas till kvinnan. Vidare yrkar förbundet på skadestånd på 70 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen, som ska gå till arbetsmiljöombudet som begärde att få se utredningen.

Dessutom begär Unionen skadestånd, i form av ersättning till förbundet, på 170 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen, varav 50 000 kronor för förhandlingsvägran, 50 000 kronor för vägran att ge ut handlingar och 70 000 kronor för hindrande av facklig förtroendeman.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.