Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skulle få stryk om han kontaktade facket

Kontakta Unionen och du åker på stryk. Det var chefens budskap när en anställd bartender inte lät sig skrämmas av arbetsgivarens hot att sluta betala ut hans lön.
Ola Rennstam Publicerad
Bardisk i en tom bar.
Chefen hotade bartendern med stryk om han kontaktade facket. Foto: Piyato/Colourbox

I september förra året anställdes en 28-årig Unionenmedlem som bartender och servitör på en restaurang i Helsingborg. Restaurangchefen var sällan på plats men ringde ofta och hade synpunkter på valet av den musik som spelades, i lokalen fanns nämligen ett antal kameror som gav ledningen möjlighet att övervaka kunder och personal i realtid.

I november genomgick Unionenmedlemmen en operation och blev ordinerad sängläge i två veckor för att operationssåret inte skulle gå upp. Två dagar efter ingreppet beordrades han dock tillbaka till arbetsplatsen eftersom chefen inte lyckats hitta en ersättare för honom. Bartendern fick ideligen gå undan för att lägga om sitt bandage och han kände sig groggy.

Kort därpå visade det sig att operationen var tvungen att göras om. Den här gången ville 28-åringen inte att historien skulle upprepa sig och var därför noga med att informera sin arbetsgivare om att han skulle vara borta ett antal veckor och påpeka vikten av en ersättare under tiden. Svaret han fick var att det skulle lösa sig. Men så blev det inte. Dagen före operationen fick han beskedet att ledningen inte lyckats hitta någon vikarie, varpå Unionenmedlemmen själv satte igång att leta och lyckades hittade en person som kunde hoppa in.

En vecka efter operationen ringde chefen och beordrade 28-åringen att inställa sig på arbetsplatsen,  ersättaren kunde inte vara kvar. Väl på plats blev relationen till chefen spänd och eskalerade i ett bråk då bartendern påpekat att det behövdes mer personal och att han behövde vara ledig ibland. Chefen blev då plötsligt aggressiv och kallade honom inkompetent och värdelös och hotade med att inte betala ut någon lön. När 28-åringen konstaterade att det inte skulle fungera eftersom han var med i facket hotade chefen att ge honom stryk om han försökte kontakta Unionen.

Några dagar senare ringde ägaren upp honom och ifrågasatte om han verkligen ville vara kvar på företaget efter det som hänt och undrade om han inte hellre ville säga upp sig. När 28-åringen uppgav att han hade för avsikt att stanna kvar slog ägaren fast att han inte behövde komma tillbaka och bad honom lämna nycklarna till restaurangen i brevinkastet.

Veckorna efter händelsen mådde 28-åringen mycket dåligt och isolerade sig eftersom han kände sig otrygg när han gick ut. Med tiden kände han sig allt mer arg över hur han blivit behandlad och tog i mars kontakt med Unionen och bad om hjälp.

Förhandlingarna mellan parterna slutade i oenighet och nu har Unionen stämt företaget på över 270 000 kronor i skadestånd för bland annat brott mot las, lagen om anställningsskydd. Enligt förbundet har medlemmen avskedats utan att det förelåg någon saklig grund. Vidare har chefen genom hot om våld försökt få honom att inte utnyttja sin föreningsrätt vilket är ett brott mot mbl, medbestämmandelagen. Dessutom har bolaget haft flera övervakningskameror i sina lokaler, det saknades dock skyltar om att lokalerna var övervakade och 28-åringen har aldrig givit sitt samtycke till att bli övervakad. Enligt Unionen har företaget därmed gjort sig skyldigt till brott mot kameraövervakningslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.