Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skulle få stryk om han kontaktade facket

Kontakta Unionen och du åker på stryk. Det var chefens budskap när en anställd bartender inte lät sig skrämmas av arbetsgivarens hot att sluta betala ut hans lön.
Ola Rennstam Publicerad
Bardisk i en tom bar.
Chefen hotade bartendern med stryk om han kontaktade facket. Foto: Piyato/Colourbox

I september förra året anställdes en 28-årig Unionenmedlem som bartender och servitör på en restaurang i Helsingborg. Restaurangchefen var sällan på plats men ringde ofta och hade synpunkter på valet av den musik som spelades, i lokalen fanns nämligen ett antal kameror som gav ledningen möjlighet att övervaka kunder och personal i realtid.

I november genomgick Unionenmedlemmen en operation och blev ordinerad sängläge i två veckor för att operationssåret inte skulle gå upp. Två dagar efter ingreppet beordrades han dock tillbaka till arbetsplatsen eftersom chefen inte lyckats hitta en ersättare för honom. Bartendern fick ideligen gå undan för att lägga om sitt bandage och han kände sig groggy.

Kort därpå visade det sig att operationen var tvungen att göras om. Den här gången ville 28-åringen inte att historien skulle upprepa sig och var därför noga med att informera sin arbetsgivare om att han skulle vara borta ett antal veckor och påpeka vikten av en ersättare under tiden. Svaret han fick var att det skulle lösa sig. Men så blev det inte. Dagen före operationen fick han beskedet att ledningen inte lyckats hitta någon vikarie, varpå Unionenmedlemmen själv satte igång att leta och lyckades hittade en person som kunde hoppa in.

En vecka efter operationen ringde chefen och beordrade 28-åringen att inställa sig på arbetsplatsen,  ersättaren kunde inte vara kvar. Väl på plats blev relationen till chefen spänd och eskalerade i ett bråk då bartendern påpekat att det behövdes mer personal och att han behövde vara ledig ibland. Chefen blev då plötsligt aggressiv och kallade honom inkompetent och värdelös och hotade med att inte betala ut någon lön. När 28-åringen konstaterade att det inte skulle fungera eftersom han var med i facket hotade chefen att ge honom stryk om han försökte kontakta Unionen.

Några dagar senare ringde ägaren upp honom och ifrågasatte om han verkligen ville vara kvar på företaget efter det som hänt och undrade om han inte hellre ville säga upp sig. När 28-åringen uppgav att han hade för avsikt att stanna kvar slog ägaren fast att han inte behövde komma tillbaka och bad honom lämna nycklarna till restaurangen i brevinkastet.

Veckorna efter händelsen mådde 28-åringen mycket dåligt och isolerade sig eftersom han kände sig otrygg när han gick ut. Med tiden kände han sig allt mer arg över hur han blivit behandlad och tog i mars kontakt med Unionen och bad om hjälp.

Förhandlingarna mellan parterna slutade i oenighet och nu har Unionen stämt företaget på över 270 000 kronor i skadestånd för bland annat brott mot las, lagen om anställningsskydd. Enligt förbundet har medlemmen avskedats utan att det förelåg någon saklig grund. Vidare har chefen genom hot om våld försökt få honom att inte utnyttja sin föreningsrätt vilket är ett brott mot mbl, medbestämmandelagen. Dessutom har bolaget haft flera övervakningskameror i sina lokaler, det saknades dock skyltar om att lokalerna var övervakade och 28-åringen har aldrig givit sitt samtycke till att bli övervakad. Enligt Unionen har företaget därmed gjort sig skyldigt till brott mot kameraövervakningslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.