Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I september förra året anställdes en 28-årig Unionenmedlem som bartender och servitör på en restaurang i Helsingborg. Restaurangchefen var sällan på plats men ringde ofta och hade synpunkter på valet av den musik som spelades, i lokalen fanns nämligen ett antal kameror som gav ledningen möjlighet att övervaka kunder och personal i realtid.
I november genomgick Unionenmedlemmen en operation och blev ordinerad sängläge i två veckor för att operationssåret inte skulle gå upp. Två dagar efter ingreppet beordrades han dock tillbaka till arbetsplatsen eftersom chefen inte lyckats hitta en ersättare för honom. Bartendern fick ideligen gå undan för att lägga om sitt bandage och han kände sig groggy.
Kort därpå visade det sig att operationen var tvungen att göras om. Den här gången ville 28-åringen inte att historien skulle upprepa sig och var därför noga med att informera sin arbetsgivare om att han skulle vara borta ett antal veckor och påpeka vikten av en ersättare under tiden. Svaret han fick var att det skulle lösa sig. Men så blev det inte. Dagen före operationen fick han beskedet att ledningen inte lyckats hitta någon vikarie, varpå Unionenmedlemmen själv satte igång att leta och lyckades hittade en person som kunde hoppa in.
En vecka efter operationen ringde chefen och beordrade 28-åringen att inställa sig på arbetsplatsen, ersättaren kunde inte vara kvar. Väl på plats blev relationen till chefen spänd och eskalerade i ett bråk då bartendern påpekat att det behövdes mer personal och att han behövde vara ledig ibland. Chefen blev då plötsligt aggressiv och kallade honom inkompetent och värdelös och hotade med att inte betala ut någon lön. När 28-åringen konstaterade att det inte skulle fungera eftersom han var med i facket hotade chefen att ge honom stryk om han försökte kontakta Unionen.
Några dagar senare ringde ägaren upp honom och ifrågasatte om han verkligen ville vara kvar på företaget efter det som hänt och undrade om han inte hellre ville säga upp sig. När 28-åringen uppgav att han hade för avsikt att stanna kvar slog ägaren fast att han inte behövde komma tillbaka och bad honom lämna nycklarna till restaurangen i brevinkastet.
Veckorna efter händelsen mådde 28-åringen mycket dåligt och isolerade sig eftersom han kände sig otrygg när han gick ut. Med tiden kände han sig allt mer arg över hur han blivit behandlad och tog i mars kontakt med Unionen och bad om hjälp.
Förhandlingarna mellan parterna slutade i oenighet och nu har Unionen stämt företaget på över 270 000 kronor i skadestånd för bland annat brott mot las, lagen om anställningsskydd. Enligt förbundet har medlemmen avskedats utan att det förelåg någon saklig grund. Vidare har chefen genom hot om våld försökt få honom att inte utnyttja sin föreningsrätt vilket är ett brott mot mbl, medbestämmandelagen. Dessutom har bolaget haft flera övervakningskameror i sina lokaler, det saknades dock skyltar om att lokalerna var övervakade och 28-åringen har aldrig givit sitt samtycke till att bli övervakad. Enligt Unionen har företaget därmed gjort sig skyldigt till brott mot kameraövervakningslagen.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
