Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare snuvades på lön för påstådd skuld

En arbetsgivare snuvade under flera månader en anställd säljare på viss lön, genom att hänvisa till en påstådd personlig skuld. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för bland annat brott mot kvittningslagen.
Johanna Rovira Publicerad
Miniräknare, papper med siffror, glasögon och sedlar på ett bord.
Företagets vd menade att säljaren hade en skuld till honom - och betalade ut mindre lön än överenskommet. Unionen stämmer arbetsgivaren för brott mot kvittningslagen och kräver tillbaka utebliven lön. Foto: Colourbox.

En duktig säljare blev för några år sedan headhuntad av ett företag i Västmanland. Men när säljaren fick ut sin första lön visade det sig att den var 5000 kronor lägre än vad man kommit överens om. Arbetsgivaren hade nämligen dragit pengar för en påstådd skuld säljaren skulle ha till företages vd personligen.

 Vd:n skulle ha utbetalat 15 000 kronor till säljaren via Swish, men det finns inga transaktioner på den summan, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen, som för säljarens talan i tingsrätten.

Även om en transaktion skulle ha funnits, så har arbetsgivaren inte rätt att kvitta en personlig skuld till företagets vd mot lön.

 Huvudregeln är att man inte får kvitta anställdas lön. Lagen finns ju för att arbetsgivaren inte efter eget skön ska kunna dra lön av anställda.

Utebliven lön

Unionen stämmer arbetsgivaren inte bara på brott mot kvittningslagen utan kräver också tillbaka utebliven lön. Under sex månader drog arbetsgivaren sammanlagt av 67 500 kronor på säljarens lön, alltså betydligt mer än den påstådda skulden.

Dessutom stäms arbetsgivaren för brott mot lagen om anställningsskydd eftersom säljaren efter sex månader, strax före sista helgen som provanställd, fick besked via sms att hans provanställning skulle upphöra. Enligt las ska provanställda underrättas minst 14 dagar innan provanställningen upphör.

  Det har varit en infekterad tvist mellan säljaren och vd:n och en förlikning har inte varit möjlig att nå trots att det handlar om uppenbara brott mot både kvittningslagen och las, säger Carl Siljehamre.

 

 

Lag om arbetsgivares kvittningsrätt:

Arbetsgivare får inte hur som helst göra avdrag på anställdas lön. Om du till exempel fått ut för mycket i lön, får det kvittas bara med ditt godkännande. Är det ett större belopp kan det ske via en avbetalningsplan. Har du snusat upp den felaktiga lönen i god tro, kan du slippa återbetalning.

Om du inte lämnar ditt godkännande till kvittning kan arbetsgivaren bara kvitta i undantagsfall, till exempel om du uppsåtligen vållat skada i tjänsten eller om det finns bestämmelser om kvittning i kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.