Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare snuvades på lön för påstådd skuld

En arbetsgivare snuvade under flera månader en anställd säljare på viss lön, genom att hänvisa till en påstådd personlig skuld. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för bland annat brott mot kvittningslagen.
Johanna Rovira Publicerad
Miniräknare, papper med siffror, glasögon och sedlar på ett bord.
Företagets vd menade att säljaren hade en skuld till honom - och betalade ut mindre lön än överenskommet. Unionen stämmer arbetsgivaren för brott mot kvittningslagen och kräver tillbaka utebliven lön. Foto: Colourbox.

En duktig säljare blev för några år sedan headhuntad av ett företag i Västmanland. Men när säljaren fick ut sin första lön visade det sig att den var 5000 kronor lägre än vad man kommit överens om. Arbetsgivaren hade nämligen dragit pengar för en påstådd skuld säljaren skulle ha till företages vd personligen.

 Vd:n skulle ha utbetalat 15 000 kronor till säljaren via Swish, men det finns inga transaktioner på den summan, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen, som för säljarens talan i tingsrätten.

Även om en transaktion skulle ha funnits, så har arbetsgivaren inte rätt att kvitta en personlig skuld till företagets vd mot lön.

 Huvudregeln är att man inte får kvitta anställdas lön. Lagen finns ju för att arbetsgivaren inte efter eget skön ska kunna dra lön av anställda.

Utebliven lön

Unionen stämmer arbetsgivaren inte bara på brott mot kvittningslagen utan kräver också tillbaka utebliven lön. Under sex månader drog arbetsgivaren sammanlagt av 67 500 kronor på säljarens lön, alltså betydligt mer än den påstådda skulden.

Dessutom stäms arbetsgivaren för brott mot lagen om anställningsskydd eftersom säljaren efter sex månader, strax före sista helgen som provanställd, fick besked via sms att hans provanställning skulle upphöra. Enligt las ska provanställda underrättas minst 14 dagar innan provanställningen upphör.

  Det har varit en infekterad tvist mellan säljaren och vd:n och en förlikning har inte varit möjlig att nå trots att det handlar om uppenbara brott mot både kvittningslagen och las, säger Carl Siljehamre.

 

 

Lag om arbetsgivares kvittningsrätt:

Arbetsgivare får inte hur som helst göra avdrag på anställdas lön. Om du till exempel fått ut för mycket i lön, får det kvittas bara med ditt godkännande. Är det ett större belopp kan det ske via en avbetalningsplan. Har du snusat upp den felaktiga lönen i god tro, kan du slippa återbetalning.

Om du inte lämnar ditt godkännande till kvittning kan arbetsgivaren bara kvitta i undantagsfall, till exempel om du uppsåtligen vållat skada i tjänsten eller om det finns bestämmelser om kvittning i kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Påpekade brister – fick sparken

Långa arbetspass och många patienter. Det var vardagen för personalen på en tandläkarklinik i Stockholm. När en av tandsköterskorna skrev ett brev till ledningen och begärde åtta timmars arbetsdag blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad 19 februari 2025, kl 06:01
tandsköterska med dentalutrustning
En tandsköterska avskedades sedan hon och några kollegor påpekat att de jobbade för långa arbetspass. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren, en klinik i Stockholm. Foto: Colourbox

Ledningen för tandläkarkliniken krävde att personalen skulle arbeta långa pass och ta emot fler patienter än vad som är vanligt i branschen. I november förra året skrev en grupp anställda ett brev till arbetsgivaren där de begärde att de inte skulle behöva jobba mer än åtta timmar per dag och få tillgång till uppdaterad utrustning. Brevet föll inte i god jord. Kort därpå blev en av brevskrivarna – en tandsköterska och Unionenmedlem – avskedad.

Unionen: "Har inte agerat för att skada bolaget"

Unionen anser att det saknas grund för att avsluta anställningen och har nu stämt kliniken i Stockholm för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan påpekar förbundet att kvinnan alltid skött sitt arbete på ett korrekt sätt och inte på något vis agerat i syfte att skada bolaget. 
Unionen bekräftar att tandsköterskan har varit med i en sms-grupp tillsammans med andra kollegor men förnekar att hon därigenom skulle ha spridit bilder eller information som inneburit brott mot tystnadsplikten eller patientsekretessen, vilket arbetsgivaren hävdat under tidigare förhandlingar med facket.

Unionen kräver 190 000 kronor i allmänt skadestånd till medlemmen och att avskedandet ogiltigförklaras.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivarens juridiska ombud för en kommentar.