Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare snuvades på lön för påstådd skuld

En arbetsgivare snuvade under flera månader en anställd säljare på viss lön, genom att hänvisa till en påstådd personlig skuld. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för bland annat brott mot kvittningslagen.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2023, kl 08:54
Miniräknare, papper med siffror, glasögon och sedlar på ett bord.
Företagets vd menade att säljaren hade en skuld till honom - och betalade ut mindre lön än överenskommet. Unionen stämmer arbetsgivaren för brott mot kvittningslagen och kräver tillbaka utebliven lön. Foto: Colourbox.

En duktig säljare blev för några år sedan headhuntad av ett företag i Västmanland. Men när säljaren fick ut sin första lön visade det sig att den var 5000 kronor lägre än vad man kommit överens om. Arbetsgivaren hade nämligen dragit pengar för en påstådd skuld säljaren skulle ha till företages vd personligen.

 Vd:n skulle ha utbetalat 15 000 kronor till säljaren via Swish, men det finns inga transaktioner på den summan, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen, som för säljarens talan i tingsrätten.

Även om en transaktion skulle ha funnits, så har arbetsgivaren inte rätt att kvitta en personlig skuld till företagets vd mot lön.

 Huvudregeln är att man inte får kvitta anställdas lön. Lagen finns ju för att arbetsgivaren inte efter eget skön ska kunna dra lön av anställda.

Utebliven lön

Unionen stämmer arbetsgivaren inte bara på brott mot kvittningslagen utan kräver också tillbaka utebliven lön. Under sex månader drog arbetsgivaren sammanlagt av 67 500 kronor på säljarens lön, alltså betydligt mer än den påstådda skulden.

Dessutom stäms arbetsgivaren för brott mot lagen om anställningsskydd eftersom säljaren efter sex månader, strax före sista helgen som provanställd, fick besked via sms att hans provanställning skulle upphöra. Enligt las ska provanställda underrättas minst 14 dagar innan provanställningen upphör.

  Det har varit en infekterad tvist mellan säljaren och vd:n och en förlikning har inte varit möjlig att nå trots att det handlar om uppenbara brott mot både kvittningslagen och las, säger Carl Siljehamre.

 

 

Lag om arbetsgivares kvittningsrätt:

Arbetsgivare får inte hur som helst göra avdrag på anställdas lön. Om du till exempel fått ut för mycket i lön, får det kvittas bara med ditt godkännande. Är det ett större belopp kan det ske via en avbetalningsplan. Har du snusat upp den felaktiga lönen i god tro, kan du slippa återbetalning.

Om du inte lämnar ditt godkännande till kvittning kan arbetsgivaren bara kvitta i undantagsfall, till exempel om du uppsåtligen vållat skada i tjänsten eller om det finns bestämmelser om kvittning i kollektivavtal.

Arbetsrätt

Butikschefer sparkade - Unionen stämmer Telenor

Två butikschefer på Telenor avskedades efter otillåtna säljmetoder. Enligt Unionen har företaget dock inte kunnat visa hur agerande har lett till någon ekonomisk vinning för cheferna och har nu stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 27 september 2023, kl 06:30
Rad av mobiltelefoner i en telefonaffär.
Två butikschefer sparkades och Telenor hävdar att butikscheferna använde otillåtna säljmetoder för att få högre provision. Det tillbakavisas av Unionen som stämmer företaget. Foto: Colourbox.

Det var i våras som telefonbolaget Telenor valde att avskeda två butikschefer i Sydsverige. Motiveringen var att cheferna använt en säljmetod kallad "Churn and return" och som inte är tillåten enligt bolagets regelverk. Det handlar om tillfällen när en tjänst sägs upp för en kunds räkning och en ny tecknas. Metoden har tidigare varit tillåten att utföra i butik men efter att det uppdagats felaktigheter vid försäljning av mobilabonnemang beslöt företaget för några år sedan att kunderna istället skulle hänvisas till kundtjänst. Det gällde dock inte för tecknande av bredbandsabonnemang då det kan vara tillåtet under vissa omständigheter.

– Det har gjort att reglerna har upplevts som otydliga bland personalen, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företräder de båda butikscheferna.

Telenor hävdar att butikscheferna använde säljmetoden för att få högre provision men det tillbakavisas av Unionen.

– Arbetsgivaren har inte kunnat visa på vilket sätt våra medlemmar gjort en ekonomisk vinning. Dessutom borde företaget ha uppmärksammat dem på att de agerat felaktigt och gett dem möjlighet att ändra sitt arbetssätt, säger Lisa Melin.

Redogör inte grunderna för avsked

För att avskeda en arbetstagare krävs, enligt rättspraxis, att denne gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse. Unionen menar att butikschefernas uppsåt har varit kundernas och företagets bästa.

Att bli avskedad är det mest ingripande du kan råka ut för som anställd. Då måste arbetsgivaren kunna redogöra för det underlag som ligger till grund för avskedet och det har de inte gjort här i avgörande delar. Det är anmärkningsvärt, säger Lisa Melin.

Unionen stämmer därför nu Telenor i Arbetsdomstolen och kräver att avskedandena ogiltigförklaras och att bolaget betalar ett allmänt skadestånd till medlemmarna på sammanlagt 300 000 kronor.

Telenor har en annan bild av vad som hänt. Åsa Lennhoff, head of compliance (ansvarig för ansvarsfulla affärer och regelefterlevnad), på Telenor Sverige svarar via mejl:

”Vi kommenterar inte enskilda ärenden, men generellt ser vi mycket allvarligt på omoraliska och icke tillåtna säljbeteenden som drabbar våra kunder. Churn and return är en otillåten metod som enskilda säljare har använt systematiskt i syfte att manipulera sin försäljningsstatistik för egen vinning. Telenors medarbetare är väl medvetna om att detta är en olovlig metod som leder till konsekvenser. Vi har löpande uppföljning, men det händer att medarbetare kringgår våra affärsregler. Beroende på omständigheter och omfattning kan det vara så allvarligt att det leder till avsked.”