Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare snuvades på lön för påstådd skuld

En arbetsgivare snuvade under flera månader en anställd säljare på viss lön, genom att hänvisa till en påstådd personlig skuld. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för bland annat brott mot kvittningslagen.
Johanna Rovira Publicerad
Miniräknare, papper med siffror, glasögon och sedlar på ett bord.
Företagets vd menade att säljaren hade en skuld till honom - och betalade ut mindre lön än överenskommet. Unionen stämmer arbetsgivaren för brott mot kvittningslagen och kräver tillbaka utebliven lön. Foto: Colourbox.

En duktig säljare blev för några år sedan headhuntad av ett företag i Västmanland. Men när säljaren fick ut sin första lön visade det sig att den var 5000 kronor lägre än vad man kommit överens om. Arbetsgivaren hade nämligen dragit pengar för en påstådd skuld säljaren skulle ha till företages vd personligen.

 Vd:n skulle ha utbetalat 15 000 kronor till säljaren via Swish, men det finns inga transaktioner på den summan, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen, som för säljarens talan i tingsrätten.

Även om en transaktion skulle ha funnits, så har arbetsgivaren inte rätt att kvitta en personlig skuld till företagets vd mot lön.

 Huvudregeln är att man inte får kvitta anställdas lön. Lagen finns ju för att arbetsgivaren inte efter eget skön ska kunna dra lön av anställda.

Utebliven lön

Unionen stämmer arbetsgivaren inte bara på brott mot kvittningslagen utan kräver också tillbaka utebliven lön. Under sex månader drog arbetsgivaren sammanlagt av 67 500 kronor på säljarens lön, alltså betydligt mer än den påstådda skulden.

Dessutom stäms arbetsgivaren för brott mot lagen om anställningsskydd eftersom säljaren efter sex månader, strax före sista helgen som provanställd, fick besked via sms att hans provanställning skulle upphöra. Enligt las ska provanställda underrättas minst 14 dagar innan provanställningen upphör.

  Det har varit en infekterad tvist mellan säljaren och vd:n och en förlikning har inte varit möjlig att nå trots att det handlar om uppenbara brott mot både kvittningslagen och las, säger Carl Siljehamre.

 

 

Lag om arbetsgivares kvittningsrätt:

Arbetsgivare får inte hur som helst göra avdrag på anställdas lön. Om du till exempel fått ut för mycket i lön, får det kvittas bara med ditt godkännande. Är det ett större belopp kan det ske via en avbetalningsplan. Har du snusat upp den felaktiga lönen i god tro, kan du slippa återbetalning.

Om du inte lämnar ditt godkännande till kvittning kan arbetsgivaren bara kvitta i undantagsfall, till exempel om du uppsåtligen vållat skada i tjänsten eller om det finns bestämmelser om kvittning i kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.