Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare nekades pappaledighet - blev uppsagd

Skosäljaren jobbade så mycket att han knappt hann träffa sin son. Men när han begärde föräldraledighet i fem veckor sade arbetsgivaren nej och krävde att han skulle dra tillbaka sin begäran. När säljaren vägrade valde företaget att säga upp honom.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Enligt Unionen innebar företagets agerande mot säljaren ett brott mot föräldraledighetslagen och förbundet har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med att sälja skor till återförsäljare i hela landet och jobbet medförde väldigt många resdagar och långa bilresor. De ständiga resorna och den höga arbetsbelastningen gjorde det svårt för honom att förena arbetsliv med föräldraskap. För att få tid att umgås mer med sin ettårige son begärde säljaren därför föräldraledighet i drygt fem veckor, en ledighet som skulle kombineras med semestern i juni och juli.

En vecka senare meddelade bolagets styrelseordförande att det inte skulle fungera att mannen vara borta två månader på sommaren då detta var en viktig försäljningsperiod. Hon påpekade att föräldraledigheten skulle få allvarliga ekonomiska konsekvenser för företaget. Vid sammanlagt tre tillfällen bad styrelseordföranden säljaren att dra tillbaka sin begäran om ledighet.

När han inte gjorde så valde företaget att säga upp honom på grund av arbetsbrist. Men enligt Unionen visar den korta tidsperioden mellan samtalen om ledigheten och uppsägningen att det finns ett samband däremellan. Företagets agerande innebar därför ett missgynnande mot mannen och ett brott mot föräldraledighetslagen. Efter förhandling med Unionen valde bolaget en månad senare att dra tillbaka uppsägningen.

Men problemen tog inte slut där. Bolagets agerande i kombination med säljarens höga arbetsbelastning ledde till att han blev sjuk. Två dagar efter att han sjukskrivit sig begärde styrelseordföranden i ett sms att han skulle bevisa att han verkligen var sjuk. När mannen varit hemma från jobbet åtta dagar fick han ett brev från bolaget där styrelseordföranden konstaterade att man inte fått in något sjukintyg eller förklaring till mannens frånvaro och att man tolkade detta som att han fått ett nytt jobb varpå hon önskade honom lycka till.

Enligt Unionen har bolaget genom sitt brev försökt att provocera mannen att säga upp sig själv och gjort sig skyldiga till kränkande särbehandling. Enligt förbundet har säljaren tydligt meddelat att han var sjuk och inkom senare med ett läkarintyg som intygade att han var oförmögen att arbeta. Därmed hade han följt arbetsgivarens uppmaning att styrka detta, även om det inte var motiverat.

Unionen har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen och kollektivavtalets lojalitetsplikt. Förbundet kräver sammanlagt 130 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.