Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så funkar LAS

Det finns många sätt som du kan lämna eller förlora ditt jobb på. Oftast gäller lagen om anställningsskydd, las. Så här funkar det.
Johanna Rovira Publicerad
Illustration: Anders Humlebo
Illustration: Anders Humlebo

1. Frivillig uppsägning
Du måste arbeta under uppsägningstiden som är minst en månad. Uppsägningstiden kan även regleras i avtal. Förhoppningsvis har du ett nytt jobb. Om inte blir du avstängd från a-kassan i 45 dagar utöver de obligatoriska sju karensdagarna innan du får ersättning – såvida du inte kan visa att du hade väldigt goda skäl för att sluta.


2. Du går direkt

Om du inte fått någon lön kan du sluta med omedelbar verkan. Fast om domstol finner att arbetsgivaren inte väsentligt åsidosatt sina åligganden mot dig kan du bli skadeståndsskyldig.


3. Provocerad till uppsägning
Om din chef genom hot, trakasserier eller manipulation förmår dig att säga upp dig själv, mot din vilja, kan uppsägningen ogiltigförklaras och du kan begära skadestånd. Det kan dock vara svårt att visa att den inte skedde frivilligt - anställda som anser sig ha blivit utsatta för provocerad uppsägning vinner sällan i domstol.


4. Vikariat går ut

Om du har varit anställd mer än tolv månader de senaste tre åren ska du få besked om att du inte får fortsätta minst en månad före att anställningstiden går ut.


5. Uppsagd provanställning

Arbetsgivaren måste underrätta dig och varsla ditt fack minst två veckor i förväg. Tyvärr kan du inte göra så mycket åt saken. Både arbetsgivaren och du själv har rätt att avsluta provanställningen utan att närmare ange skäl.


6. Uppsagd på grund av arbetsbrist
Det spelar ingen roll om det finns hur mycket som helst att göra – arbetsgivaren har rätt att organisera arbetet efter eget huvud, men måste visa att det finns ekonomiska eller organisatoriska skäl till arbetsbristen. Normalt gäller turordningsprincipen sist in först ut (se faktaruta). Du har sju dagars karens innan du får a-kassa och förtur till lediga tjänster på företaget i nio månader om du varit anställd minst tolv månader de senaste tre åren.


7. Uppsagd på grund av personliga skäl

Det kan till exempel röra sig om samarbetssvårigheter eller arbetsvägran. Arbetsgivaren måste motivera varför och det får inte vara något som arbetsgivaren känt till längre än två månader. Om uppsägningen beror på ”otillbörligt uppförande” blir du avstängd från a-kassan 45 dagar utöver de obligatoriska sju. 


8. Uppsagd vid 67 år

Du ska ha skriftligt besked minst en månad i förväg och har varken rätt till förtur eller a-kassa.


9. Avskedad

Om arbetsgivare anser att du gjort något riktigt grovt fel, till exempel begått brott mot arbetsgivaren avstängs du från a-kassan i 45 dagar utöver de sju karensdagarna – om du inte kan motbevisa arbetsgivaren.

Viktigt!

Oavsett hur du slutar på jobbet är det alltid bra att kontakta facket, som också har koll på om det finns särskilda avtal som gäller i stället för las (lagen om anställningsskydd).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision