Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pressades slopa pappaledighet - fick högre lön

En högre lön under förutsättning att du inte tar ut föräldraledighet. Det var innehållet i verkstadschefens nya anställningskontrakt. Nu har Unionen stämt bilfirman för brott mot föräldraledighetslagen.
Ola Rennstam Publicerad
 Isabell Höjman / TT
Verkstadschefens nya anställningskontrakt innebar högre lön mot att han inte tog ut någon föräldraledighet. Ett missgynnande av mannen, enligt Unionen. Isabell Höjman / TT

I början av 2018 blev verkstadschefen pappa till en flicka och planerade att gå på ett par månaders föräldraledighet under hösten. Men trots att hans tidigare chef hade godkänt ledigheten satte sig företagets högsta chef på tvären.

I samband med att verkstadschefen fick ett större ansvar på arbetsplatsen hade han begärt löneförhöjning. Det kontrakt som han tog hem och tittade på i lugn och ro såg ok ut. Men det papper han senare skrev på i bilhallen - medan han hade kunder - visade sig ha ett annat innehåll. Nu fanns det en formulering om att den nya lönen var villkorad att han inte tog ut någon föräldraledighet. Verkstadschefen, som var rädd för konsekvenserna om han bröt mot avtalet, valde att aldrig ta ut någon föräldraledighet under hösten som planerat.

Under våren 2019 begärde mannen föräldraledighet under juli månad då dotterns förskola var stängd. Men varje gång han tog upp frågan påpekade chefen att han skrivit på ett avtal om att inte ta ut föräldraledighet. På grund av rädslan för repressalier vågade han enbart ta ut elva föräldradagar i juli och använde i stället mycket av sin semester. Tiden efteråt vägrade chefen att prata med honom och i september sades han upp på grund av arbetsbrist.

Unionen konstaterar att arbetsgivaren har pressat medlemmen att inte utnyttja rätten till ledighet och har nu stämt bilfirman för brott mot föräldraledighetslagen. Förbundet begär 60 000 kronor i skadestånd.
– Det går inte att avtala bort de rättigheter som arbetstagare har i föräldraledighetslagen i enskilda avtal, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Unionens rekommendation är att se till att få den beviljade föräldraledigheten skriftligt.
– Det är både skönt för en själv och kan vara ett bevismedel om det skulle bli en tvist, säger Cecilia Arklid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.