Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pressades slopa pappaledighet - fick högre lön

En högre lön under förutsättning att du inte tar ut föräldraledighet. Det var innehållet i verkstadschefens nya anställningskontrakt. Nu har Unionen stämt bilfirman för brott mot föräldraledighetslagen.
Ola Rennstam Publicerad
 Isabell Höjman / TT
Verkstadschefens nya anställningskontrakt innebar högre lön mot att han inte tog ut någon föräldraledighet. Ett missgynnande av mannen, enligt Unionen. Isabell Höjman / TT

I början av 2018 blev verkstadschefen pappa till en flicka och planerade att gå på ett par månaders föräldraledighet under hösten. Men trots att hans tidigare chef hade godkänt ledigheten satte sig företagets högsta chef på tvären.

I samband med att verkstadschefen fick ett större ansvar på arbetsplatsen hade han begärt löneförhöjning. Det kontrakt som han tog hem och tittade på i lugn och ro såg ok ut. Men det papper han senare skrev på i bilhallen - medan han hade kunder - visade sig ha ett annat innehåll. Nu fanns det en formulering om att den nya lönen var villkorad att han inte tog ut någon föräldraledighet. Verkstadschefen, som var rädd för konsekvenserna om han bröt mot avtalet, valde att aldrig ta ut någon föräldraledighet under hösten som planerat.

Under våren 2019 begärde mannen föräldraledighet under juli månad då dotterns förskola var stängd. Men varje gång han tog upp frågan påpekade chefen att han skrivit på ett avtal om att inte ta ut föräldraledighet. På grund av rädslan för repressalier vågade han enbart ta ut elva föräldradagar i juli och använde i stället mycket av sin semester. Tiden efteråt vägrade chefen att prata med honom och i september sades han upp på grund av arbetsbrist.

Unionen konstaterar att arbetsgivaren har pressat medlemmen att inte utnyttja rätten till ledighet och har nu stämt bilfirman för brott mot föräldraledighetslagen. Förbundet begär 60 000 kronor i skadestånd.
– Det går inte att avtala bort de rättigheter som arbetstagare har i föräldraledighetslagen i enskilda avtal, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Unionens rekommendation är att se till att få den beviljade föräldraledigheten skriftligt.
– Det är både skönt för en själv och kan vara ett bevismedel om det skulle bli en tvist, säger Cecilia Arklid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen