Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Positivt att skrota lex Laval”

Riv upp lex Laval. Det föreslår en oenig kommitté som vill ge facken större kontroll över arbetsvillkor och större möjlighet att ta till stridsåtgärder mot arbetsgivare. ”Jättepositivt”, menar Malin Wulkan, jurist på Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Informationsblad om blockaden mot Lex Laval.
För att få kollektivavtal för de lettiska arbetarna hos företaget Laval ordnade Byggnads en blockad mot företaget vid ett skolbygge i Vaxholm i december 2004. Foto: Fredrik Persson / TT

Lex Laval gäller utländska arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige. Lagen kom till efter att ett dotterbolag till det lettiska företaget Laval år 2004 utsattes för en blockad av fackförbundet Byggnads sedan förhandlingar om kollektivavtal havererat. Blockaden ledde till att Laval tvingades i konkurs, varpå Lettlands regering såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundläggande rättighet om fri rörlighet. Arbetsdomstolen tog upp fallet och vände sig 2007 till EU-domstolen, som dömde att blockaden var otillåten.

Sedan lex Laval började gälla våren 2010 har den blivit hårt kritiserad från fackligt håll eftersom utländsk arbetskraft kan få jobba under sämre villkor och för att lex Laval äventyrar den svenska modellen. Till exempel begränsar lagen fackens möjligheter att ta till konflikt mot utländska arbetsgivare som tillfällig är verksamma i Sverige och att det inte är tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verklige lönerna i branschen är högre.

Utstationeringskommittén fick därför i uppdrag att se över lagen och lämnade i veckan ett antal förslag för att värna den svenska modellen och kollektivavtalets ställning vid utstationering.

Som Kollega skrivit tidigare är utstationering inte särskilt utbrett bland privatanställda tjänstemän, men statistiken pekar på att det är ett ökande fenomen. Dessutom är utstationeringsfrågan inte en isolerad fråga, utan spiller över även på andra områden. Ett exempel är lagen om offentlig upphandling som måste ta hänsyn till reglerna för utstationerade.

- Det är självklart jättepositivt ur ett fackligt perspektiv om förslaget blir verklighet, säger Malin Wulkan, jurist på Unionen, som menar att nuvarande lagstiftning är ett ingrepp i fackens rättigheter.

Dessutom är tillämpningen av lex Laval komplicerad, enligt Malin Wulkan. Dels för att regelverket är komplext, dels för att risken finns att höga skadestånd fungerar avskräckande.

Förslagen bedöms enligt kommittén vara förenliga med EU-rätten medan företrädare för Allianspartierna hävdar motsatsen.

- Det är säkert en tolkningsfråga men jag utgår från att det är möjligt och att kommittén har gjort en kvalificerad bedömning. Nu återstår bara att se om det finns politisk majoritet för förslaget, säger Malin Wulkan.

Utredningens förslag:

  •  Stridsåtgärder ska alltid vara tillåtna för att uppnå ett så kallat utstationeringskollektivavtal med minimivillkor enligt tillämpligt svenskt branschavtal. Det är en ny form av kollektivavtal som innebär vissa begränsningar.
     
  • Krav på betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkring bör kunna ingå i minimivillkoren.
     
  • Fackförbundens kontrollmöjligheter stärks genom att en arbetsgivare på begäran, inom tre veckor, måste lämna in anställningsavtal, lönespecifikationer och annan dokumentation.
     
  • En utstationerande arbetsgivare måste på begäran, inom tio dagar, utse en företrädare med behörighet att förhandla om kollektivavtal.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Regeringen.se & TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.