Lex Laval gäller utländska arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige. Lagen kom till efter att ett dotterbolag till det lettiska företaget Laval år 2004 utsattes för en blockad av fackförbundet Byggnads sedan förhandlingar om kollektivavtal havererat. Blockaden ledde till att Laval tvingades i konkurs, varpå Lettlands regering såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundläggande rättighet om fri rörlighet. Arbetsdomstolen tog upp fallet och vände sig 2007 till EU-domstolen, som dömde att blockaden var otillåten.
Sedan lex Laval började gälla våren 2010 har den blivit hårt kritiserad från fackligt håll eftersom utländsk arbetskraft kan få jobba under sämre villkor och för att lex Laval äventyrar den svenska modellen. Till exempel begränsar lagen fackens möjligheter att ta till konflikt mot utländska arbetsgivare som tillfällig är verksamma i Sverige och att det inte är tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verklige lönerna i branschen är högre.
Utstationeringskommittén fick därför i uppdrag att se över lagen och lämnade i veckan ett antal förslag för att värna den svenska modellen och kollektivavtalets ställning vid utstationering.
Som Kollega skrivit tidigare är utstationering inte särskilt utbrett bland privatanställda tjänstemän, men statistiken pekar på att det är ett ökande fenomen. Dessutom är utstationeringsfrågan inte en isolerad fråga, utan spiller över även på andra områden. Ett exempel är lagen om offentlig upphandling som måste ta hänsyn till reglerna för utstationerade.
- Det är självklart jättepositivt ur ett fackligt perspektiv om förslaget blir verklighet, säger Malin Wulkan, jurist på Unionen, som menar att nuvarande lagstiftning är ett ingrepp i fackens rättigheter.
Dessutom är tillämpningen av lex Laval komplicerad, enligt Malin Wulkan. Dels för att regelverket är komplext, dels för att risken finns att höga skadestånd fungerar avskräckande.
Förslagen bedöms enligt kommittén vara förenliga med EU-rätten medan företrädare för Allianspartierna hävdar motsatsen.
- Det är säkert en tolkningsfråga men jag utgår från att det är möjligt och att kommittén har gjort en kvalificerad bedömning. Nu återstår bara att se om det finns politisk majoritet för förslaget, säger Malin Wulkan.
Utredningens förslag:
- Stridsåtgärder ska alltid vara tillåtna för att uppnå ett så kallat utstationeringskollektivavtal med minimivillkor enligt tillämpligt svenskt branschavtal. Det är en ny form av kollektivavtal som innebär vissa begränsningar.
- Krav på betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkring bör kunna ingå i minimivillkoren.
- Fackförbundens kontrollmöjligheter stärks genom att en arbetsgivare på begäran, inom tre veckor, måste lämna in anställningsavtal, lönespecifikationer och annan dokumentation.
- En utstationerande arbetsgivare måste på begäran, inom tio dagar, utse en företrädare med behörighet att förhandla om kollektivavtal.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
