Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid.
– De kommer göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän, säger han.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Claes Stråth är övertygad om att parterna kommer få mer tid att komma överens om arbetsrätten. Henrik Montgomery / TT

Claes Stråth, som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i decennier och även varit generaldirektör för Medlingsinstitutet, är besviken över att parterna inte lyckades ro las-förhandlingarna i land på utsatt tid.

Läs mer: Slutspurt i las-förhandlingarna

– Men den besvikelsen tror jag alla känner. Inte bara de som länge suttit och förhandlat i lokalerna på Storgatan utan alla arbetsmarknadens parter och inom politiken. För det som nu kommer att hända berör ju både politiken och arbetsmarknaden, säger han.

Läs mer: Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

– Jag har utgått från att de här förhandlingarna skulle leda till att man skulle rädda och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Alltså den som grundar sig i Saltsjöbadsavtalet, som resulterade i den anda som innebär att det är parterna som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.

Claes Stråth är dock övertygad om att las-förhandlarna kommer få mer tid att komma överens.

– Det har sagts att förhandlingen kraschat nu, men samtidigt har både Unionens ordförande Martin Linder, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Svenskt Näringslivs vd Mattias Dahl sagt att man var nära en uppgörelse och det har inte varit några hårda ord dem emellan. Och eftersom det ändå verkar som det finns en samstämmighet mellan de förhandlande parterna i många frågor så bör man också ha förutsättningar att komma överens, om man får lite mer tid.

Så du tror inte politikerna vill ta över det här?
– Nej absolut inte. De kommer att göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän och det enklaste är att man ger ytterligare tid. Vilket ju i sak också är riktigt. Åtminstone om man utgår från utredarens förslag, alltså att det ska genomföras 2022. Då är det ju ingen brådska heller.

– Dessutom har jag uppfattat att det också från politisk nivå har uttalats att man vill ge förhandlarna mer tid. Exempelvis har både Miljöpartiet och Centerns ledare signalerat att om det hela hänger på tidsbrist så ska parterna få mera tid.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.