Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid.
– De kommer göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän, säger han.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Claes Stråth är övertygad om att parterna kommer få mer tid att komma överens om arbetsrätten. Henrik Montgomery / TT

Claes Stråth, som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i decennier och även varit generaldirektör för Medlingsinstitutet, är besviken över att parterna inte lyckades ro las-förhandlingarna i land på utsatt tid.

Läs mer: Slutspurt i las-förhandlingarna

– Men den besvikelsen tror jag alla känner. Inte bara de som länge suttit och förhandlat i lokalerna på Storgatan utan alla arbetsmarknadens parter och inom politiken. För det som nu kommer att hända berör ju både politiken och arbetsmarknaden, säger han.

Läs mer: Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

– Jag har utgått från att de här förhandlingarna skulle leda till att man skulle rädda och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Alltså den som grundar sig i Saltsjöbadsavtalet, som resulterade i den anda som innebär att det är parterna som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.

Claes Stråth är dock övertygad om att las-förhandlarna kommer få mer tid att komma överens.

– Det har sagts att förhandlingen kraschat nu, men samtidigt har både Unionens ordförande Martin Linder, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Svenskt Näringslivs vd Mattias Dahl sagt att man var nära en uppgörelse och det har inte varit några hårda ord dem emellan. Och eftersom det ändå verkar som det finns en samstämmighet mellan de förhandlande parterna i många frågor så bör man också ha förutsättningar att komma överens, om man får lite mer tid.

Så du tror inte politikerna vill ta över det här?
– Nej absolut inte. De kommer att göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän och det enklaste är att man ger ytterligare tid. Vilket ju i sak också är riktigt. Åtminstone om man utgår från utredarens förslag, alltså att det ska genomföras 2022. Då är det ju ingen brådska heller.

– Dessutom har jag uppfattat att det också från politisk nivå har uttalats att man vill ge förhandlarna mer tid. Exempelvis har både Miljöpartiet och Centerns ledare signalerat att om det hela hänger på tidsbrist så ska parterna få mera tid.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.