Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid.
– De kommer göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän, säger han.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Claes Stråth är övertygad om att parterna kommer få mer tid att komma överens om arbetsrätten. Henrik Montgomery / TT

Claes Stråth, som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i decennier och även varit generaldirektör för Medlingsinstitutet, är besviken över att parterna inte lyckades ro las-förhandlingarna i land på utsatt tid.

Läs mer: Slutspurt i las-förhandlingarna

– Men den besvikelsen tror jag alla känner. Inte bara de som länge suttit och förhandlat i lokalerna på Storgatan utan alla arbetsmarknadens parter och inom politiken. För det som nu kommer att hända berör ju både politiken och arbetsmarknaden, säger han.

Läs mer: Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

– Jag har utgått från att de här förhandlingarna skulle leda till att man skulle rädda och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Alltså den som grundar sig i Saltsjöbadsavtalet, som resulterade i den anda som innebär att det är parterna som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.

Claes Stråth är dock övertygad om att las-förhandlarna kommer få mer tid att komma överens.

– Det har sagts att förhandlingen kraschat nu, men samtidigt har både Unionens ordförande Martin Linder, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Svenskt Näringslivs vd Mattias Dahl sagt att man var nära en uppgörelse och det har inte varit några hårda ord dem emellan. Och eftersom det ändå verkar som det finns en samstämmighet mellan de förhandlande parterna i många frågor så bör man också ha förutsättningar att komma överens, om man får lite mer tid.

Så du tror inte politikerna vill ta över det här?
– Nej absolut inte. De kommer att göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän och det enklaste är att man ger ytterligare tid. Vilket ju i sak också är riktigt. Åtminstone om man utgår från utredarens förslag, alltså att det ska genomföras 2022. Då är det ju ingen brådska heller.

– Dessutom har jag uppfattat att det också från politisk nivå har uttalats att man vill ge förhandlarna mer tid. Exempelvis har både Miljöpartiet och Centerns ledare signalerat att om det hela hänger på tidsbrist så ska parterna få mera tid.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten