Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid.
– De kommer göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän, säger han.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Claes Stråth är övertygad om att parterna kommer få mer tid att komma överens om arbetsrätten. Henrik Montgomery / TT

Claes Stråth, som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i decennier och även varit generaldirektör för Medlingsinstitutet, är besviken över att parterna inte lyckades ro las-förhandlingarna i land på utsatt tid.

Läs mer: Slutspurt i las-förhandlingarna

– Men den besvikelsen tror jag alla känner. Inte bara de som länge suttit och förhandlat i lokalerna på Storgatan utan alla arbetsmarknadens parter och inom politiken. För det som nu kommer att hända berör ju både politiken och arbetsmarknaden, säger han.

Läs mer: Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

– Jag har utgått från att de här förhandlingarna skulle leda till att man skulle rädda och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Alltså den som grundar sig i Saltsjöbadsavtalet, som resulterade i den anda som innebär att det är parterna som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.

Claes Stråth är dock övertygad om att las-förhandlarna kommer få mer tid att komma överens.

– Det har sagts att förhandlingen kraschat nu, men samtidigt har både Unionens ordförande Martin Linder, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Svenskt Näringslivs vd Mattias Dahl sagt att man var nära en uppgörelse och det har inte varit några hårda ord dem emellan. Och eftersom det ändå verkar som det finns en samstämmighet mellan de förhandlande parterna i många frågor så bör man också ha förutsättningar att komma överens, om man får lite mer tid.

Så du tror inte politikerna vill ta över det här?
– Nej absolut inte. De kommer att göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän och det enklaste är att man ger ytterligare tid. Vilket ju i sak också är riktigt. Åtminstone om man utgår från utredarens förslag, alltså att det ska genomföras 2022. Då är det ju ingen brådska heller.

– Dessutom har jag uppfattat att det också från politisk nivå har uttalats att man vill ge förhandlarna mer tid. Exempelvis har både Miljöpartiet och Centerns ledare signalerat att om det hela hänger på tidsbrist så ska parterna få mera tid.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen