Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Förra veckan presenterade Google en ny personalpolicy. Enligt de nya reglerna får inte anställda göra uttalanden som förolämpar, förminskar eller hånar anställda på företaget, affärspartners eller offentliga personer, skriver Arbetsvärlden.
Arbetsgivaren har ett ansvar för att ingripa om anställda mobbar eller trakasserar varandra, berättar Martin Wästfelt. När det gäller hur medarbetare beter sig gentemot affärspartner finns en lojalitetsplikt, som innebär att de inte får säga eller göra något som skadar arbetsgivaren. Men att försöka påverka vad medarbetare säger om offentliga personer riskerar att bli en inskränkning i den svenska yttrandefriheten.
– Att arbetsgivaren försöker styra hur en tjänsteman uttalar sig om samhällsfrågor och offentliga personer är att gå för långt. Då tar yttrandefriheten som huvudregel över, säger Martin Wästfelt.
En vd eller annan högt uppsatt person, som förknippas starkt med företaget, kan däremot inte uttala sig lika fritt. Arbetsgivaren har större möjligheter att styra över vad de säger och gör.
Frågan är vad som händer om en anställd skulle bryta mot riktlinjer som säger att det är otillåtet att på arbetsplatsen kritisera en offentlig person.
– Risken är att arbetsgivaren säger upp eller avskedar den som gjort något i strid med policyn. Men arbetsgivaren skulle inte ha framgång med att driva ett sådant ärende. Det har ingen betydelse om den anställda har skrivit på policyn. Det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked – och det sakliga grund-skyddet är en tvingande regel i Sverige, säger Martin Wästfelt.
Google ska även tillsätta att team som modererar de anställdas diskussioner i interna forum. Men Martin Wästfelt är tveksam till att arbetsgivaren modererar interna frågor.
– Det är mer olämpligt än olagligt. Det finns gränser för vad arbetsgivaren får göra när det gäller övervakning. Men det är förknippat med stor otydlighet. Det är ytterst i en uppsägningssituation som det kan prövas.
I en kommentar till Arbetsvärlden motiverar en av företagets talespersoner den nya personalpolicyn.
”De här riktlinjerna om kommunikation på arbetsplatsen finns på plats för att stödja ett öppet och sunt debattklimat, något som alltid har varit en del av arbetsplatskulturen på Google. De hjälper till att skapa en miljö där vi kan göra vårt bästa för att serva våra användare. Miljontals människor förlitar sig på Google varje dag för att få tillförlitlig information, därför är det viktigt att vi svarar upp mot det förtroendet.”
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
