Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pikant process blev dyr för ambassad

Notan blev dyr för brasilianska ambassaden när den sade upp en kock på grund av ”felkryddad” mat. Efter en långdragen process fick ambassaden pytsa upp med 430 000 plus rättegångskostnader.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kryddade maten fel och blev uppsagd. Colourbox

När ett nytt ambassadörspar kom till brasilianska ambassaden i Sverige 2015 skar det sig snabbt mellan dem och kocken, som arbetat där länge och lagade maten till både ambassadörsparet och till övrig personal. Hon blev bland annat anklagad för att krydda maten fel och sades utan vidare upp. Unionen ogiltigförklarade uppsägningen eftersom det saknades saklig grund, men ambassadens företrädare vägrade komma till förhandlingarna.

Ambassadens ombud hävdade att las över huvud taget inte gällde, utan menade att det var lagen om husligt arbete som skulle tillämpas i kockens fall. När Unionen stämde ambassaden svarade ombudet med att hävda att ambassaden hade immunitetsskydd och därför kunde strunta i att infinna sig till tingsrätten, men att man av ren välvilja ändå tänkte komma till förhandlingarna.

– De försökte avskräcka oss med immunitetsskyddet, men vår medlem var ju lokalanställd och då gäller inte immuniteten, säger Lisa Melin, den jurist på Unionen som företrädde kocken.

– Vi vann på det stora hela. Las gäller och de hade absolut inte saklig grund för uppsägningen.

Men ambassaden gav sig inte. Först hävdade man immunitet igen och överklagade domen till arbetsdomstolen (AD). När AD inte ville pröva fallet, försökte ambassadens ombud få resning i Högsta domstolen i stället.

– Vi fick en känsla av att de försökte slippa undan. Det var inkonsekvent av dem att först gå med på förhandling i tingsrätten och sedan försöka smita undan domen genom att hävda immunitet.

Unionen gick till kronofogden för att få ut de 430 000 kronorna i skadestånd som kocken hade rätt till samt för rättegångskostnaderna och sökte även hjälp hos Utrikesdepartementet, men det slutade med att ambassaden ändå betalade frivilligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."