Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pikant process blev dyr för ambassad

Notan blev dyr för brasilianska ambassaden när den sade upp en kock på grund av ”felkryddad” mat. Efter en långdragen process fick ambassaden pytsa upp med 430 000 plus rättegångskostnader.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kryddade maten fel och blev uppsagd. Colourbox

När ett nytt ambassadörspar kom till brasilianska ambassaden i Sverige 2015 skar det sig snabbt mellan dem och kocken, som arbetat där länge och lagade maten till både ambassadörsparet och till övrig personal. Hon blev bland annat anklagad för att krydda maten fel och sades utan vidare upp. Unionen ogiltigförklarade uppsägningen eftersom det saknades saklig grund, men ambassadens företrädare vägrade komma till förhandlingarna.

Ambassadens ombud hävdade att las över huvud taget inte gällde, utan menade att det var lagen om husligt arbete som skulle tillämpas i kockens fall. När Unionen stämde ambassaden svarade ombudet med att hävda att ambassaden hade immunitetsskydd och därför kunde strunta i att infinna sig till tingsrätten, men att man av ren välvilja ändå tänkte komma till förhandlingarna.

– De försökte avskräcka oss med immunitetsskyddet, men vår medlem var ju lokalanställd och då gäller inte immuniteten, säger Lisa Melin, den jurist på Unionen som företrädde kocken.

– Vi vann på det stora hela. Las gäller och de hade absolut inte saklig grund för uppsägningen.

Men ambassaden gav sig inte. Först hävdade man immunitet igen och överklagade domen till arbetsdomstolen (AD). När AD inte ville pröva fallet, försökte ambassadens ombud få resning i Högsta domstolen i stället.

– Vi fick en känsla av att de försökte slippa undan. Det var inkonsekvent av dem att först gå med på förhandling i tingsrätten och sedan försöka smita undan domen genom att hävda immunitet.

Unionen gick till kronofogden för att få ut de 430 000 kronorna i skadestånd som kocken hade rätt till samt för rättegångskostnaderna och sökte även hjälp hos Utrikesdepartementet, men det slutade med att ambassaden ändå betalade frivilligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.