Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pikant process blev dyr för ambassad

Notan blev dyr för brasilianska ambassaden när den sade upp en kock på grund av ”felkryddad” mat. Efter en långdragen process fick ambassaden pytsa upp med 430 000 plus rättegångskostnader.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kryddade maten fel och blev uppsagd. Colourbox

När ett nytt ambassadörspar kom till brasilianska ambassaden i Sverige 2015 skar det sig snabbt mellan dem och kocken, som arbetat där länge och lagade maten till både ambassadörsparet och till övrig personal. Hon blev bland annat anklagad för att krydda maten fel och sades utan vidare upp. Unionen ogiltigförklarade uppsägningen eftersom det saknades saklig grund, men ambassadens företrädare vägrade komma till förhandlingarna.

Ambassadens ombud hävdade att las över huvud taget inte gällde, utan menade att det var lagen om husligt arbete som skulle tillämpas i kockens fall. När Unionen stämde ambassaden svarade ombudet med att hävda att ambassaden hade immunitetsskydd och därför kunde strunta i att infinna sig till tingsrätten, men att man av ren välvilja ändå tänkte komma till förhandlingarna.

– De försökte avskräcka oss med immunitetsskyddet, men vår medlem var ju lokalanställd och då gäller inte immuniteten, säger Lisa Melin, den jurist på Unionen som företrädde kocken.

– Vi vann på det stora hela. Las gäller och de hade absolut inte saklig grund för uppsägningen.

Men ambassaden gav sig inte. Först hävdade man immunitet igen och överklagade domen till arbetsdomstolen (AD). När AD inte ville pröva fallet, försökte ambassadens ombud få resning i Högsta domstolen i stället.

– Vi fick en känsla av att de försökte slippa undan. Det var inkonsekvent av dem att först gå med på förhandling i tingsrätten och sedan försöka smita undan domen genom att hävda immunitet.

Unionen gick till kronofogden för att få ut de 430 000 kronorna i skadestånd som kocken hade rätt till samt för rättegångskostnaderna och sökte även hjälp hos Utrikesdepartementet, men det slutade med att ambassaden ändå betalade frivilligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.