Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pikant process blev dyr för ambassad

Notan blev dyr för brasilianska ambassaden när den sade upp en kock på grund av ”felkryddad” mat. Efter en långdragen process fick ambassaden pytsa upp med 430 000 plus rättegångskostnader.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kryddade maten fel och blev uppsagd. Colourbox

När ett nytt ambassadörspar kom till brasilianska ambassaden i Sverige 2015 skar det sig snabbt mellan dem och kocken, som arbetat där länge och lagade maten till både ambassadörsparet och till övrig personal. Hon blev bland annat anklagad för att krydda maten fel och sades utan vidare upp. Unionen ogiltigförklarade uppsägningen eftersom det saknades saklig grund, men ambassadens företrädare vägrade komma till förhandlingarna.

Ambassadens ombud hävdade att las över huvud taget inte gällde, utan menade att det var lagen om husligt arbete som skulle tillämpas i kockens fall. När Unionen stämde ambassaden svarade ombudet med att hävda att ambassaden hade immunitetsskydd och därför kunde strunta i att infinna sig till tingsrätten, men att man av ren välvilja ändå tänkte komma till förhandlingarna.

– De försökte avskräcka oss med immunitetsskyddet, men vår medlem var ju lokalanställd och då gäller inte immuniteten, säger Lisa Melin, den jurist på Unionen som företrädde kocken.

– Vi vann på det stora hela. Las gäller och de hade absolut inte saklig grund för uppsägningen.

Men ambassaden gav sig inte. Först hävdade man immunitet igen och överklagade domen till arbetsdomstolen (AD). När AD inte ville pröva fallet, försökte ambassadens ombud få resning i Högsta domstolen i stället.

– Vi fick en känsla av att de försökte slippa undan. Det var inkonsekvent av dem att först gå med på förhandling i tingsrätten och sedan försöka smita undan domen genom att hävda immunitet.

Unionen gick till kronofogden för att få ut de 430 000 kronorna i skadestånd som kocken hade rätt till samt för rättegångskostnaderna och sökte även hjälp hos Utrikesdepartementet, men det slutade med att ambassaden ändå betalade frivilligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.