Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Pikant process blev dyr för ambassad
Notan blev dyr för brasilianska ambassaden när den sade upp en kock på grund av ”felkryddad” mat. Efter en långdragen process fick ambassaden pytsa upp med 430 000 plus rättegångskostnader.
När ett nytt ambassadörspar kom till brasilianska ambassaden i Sverige 2015 skar det sig snabbt mellan dem och kocken, som arbetat där länge och lagade maten till både ambassadörsparet och till övrig personal. Hon blev bland annat anklagad för att krydda maten fel och sades utan vidare upp. Unionen ogiltigförklarade uppsägningen eftersom det saknades saklig grund, men ambassadens företrädare vägrade komma till förhandlingarna.
Ambassadens ombud hävdade att las över huvud taget inte gällde, utan menade att det var lagen om husligt arbete som skulle tillämpas i kockens fall. När Unionen stämde ambassaden svarade ombudet med att hävda att ambassaden hade immunitetsskydd och därför kunde strunta i att infinna sig till tingsrätten, men att man av ren välvilja ändå tänkte komma till förhandlingarna.
– De försökte avskräcka oss med immunitetsskyddet, men vår medlem var ju lokalanställd och då gäller inte immuniteten, säger Lisa Melin, den jurist på Unionen som företrädde kocken.
– Vi vann på det stora hela. Las gäller och de hade absolut inte saklig grund för uppsägningen.
Men ambassaden gav sig inte. Först hävdade man immunitet igen och överklagade domen till arbetsdomstolen (AD). När AD inte ville pröva fallet, försökte ambassadens ombud få resning i Högsta domstolen i stället.
– Vi fick en känsla av att de försökte slippa undan. Det var inkonsekvent av dem att först gå med på förhandling i tingsrätten och sedan försöka smita undan domen genom att hävda immunitet.
Unionen gick till kronofogden för att få ut de 430 000 kronorna i skadestånd som kocken hade rätt till samt för rättegångskostnaderna och sökte även hjälp hos Utrikesdepartementet, men det slutade med att ambassaden ändå betalade frivilligt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen
Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Övervakning av anställda okej – ibland
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Dom kan bli prejudicerande
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
