Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ordnade padelturnering – fick sparken efter 19 år

En kvinna på en tennis- och padelklubb fick sparken efter 19 år. Enligt klubben gjorde hon fel när hon anordnade aktiviteter efter stängning. Men kvinnan hade fått chefernas tillåtelse och nu stämmer Unionen klubben på 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Kvinnan ordnade turneringar i padel och tennis efter arbetstid. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Under många år anordnade en kvinna på en tennis- och padelklubb i Västsverige aktiviteter för vänner och bekanta. Det kunde till exempel handla om en turnering i tennis eller padel under tider när klubben hade stängt eller under mindre uppbokade tider.

Inför varje aktivitet frågade hon cheferna om lov och vid ett par tillfällen var en av cheferna medarrangör. Deltagarna swishade avgiften till kvinnan som sedan satte in pengarna på klubbens konto.

Förra året arrangerade kvinnan en aktivitet i oktober. Enligt klubbens taxa var banavgiften 150 kronor per timme under lågpristid. Kvinnan betalade därför in 900 kronor för sex banor.

Blev avskedad

En månad senare blev hon avskedad. Klubben ansåg att hon borde ha betalat en högre banavgift. Klubben påstod också att hon serverat alkohol under aktiviteten och glömt att larma när hon gick hem.

Nu stämmer Unionen klubben i Arbetsdomstolen. Enligt förbundet fanns ingen grund för att avskeda kvinnan.

– Medlemmens uppfattning är att hon i oktober gjorde på precis samma sätt som tidigare. Hon har gjort likadant i flera år och gjorde så senast i juni förra året, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.

Några bevis för att kvinnan serverat alkohol eller glömt att larma har klubben hittills inte lagt fram.

– Vi väntar fortfarande på deras svaromål, men under de förhandlingar som varit hittills har de bara påstått saker som inte har varit underbyggda. Min bedömning är att det inte har funnits grund för avsked och inte heller saklig grund för uppsägning, säger Sverker Wickberg.

Han har goda förhoppningar om att vinna målet. Unionen kräver att kvinnan får 200 000 kronor i allmänt skadestånd samt skadestånd för utebliven lön från slutet av november tills förhandlingen är avgjord.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.