Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ordnade padelturnering – fick sparken efter 19 år

En kvinna på en tennis- och padelklubb fick sparken efter 19 år. Enligt klubben gjorde hon fel när hon anordnade aktiviteter efter stängning. Men kvinnan hade fått chefernas tillåtelse och nu stämmer Unionen klubben på 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Kvinnan ordnade turneringar i padel och tennis efter arbetstid. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Under många år anordnade en kvinna på en tennis- och padelklubb i Västsverige aktiviteter för vänner och bekanta. Det kunde till exempel handla om en turnering i tennis eller padel under tider när klubben hade stängt eller under mindre uppbokade tider.

Inför varje aktivitet frågade hon cheferna om lov och vid ett par tillfällen var en av cheferna medarrangör. Deltagarna swishade avgiften till kvinnan som sedan satte in pengarna på klubbens konto.

Förra året arrangerade kvinnan en aktivitet i oktober. Enligt klubbens taxa var banavgiften 150 kronor per timme under lågpristid. Kvinnan betalade därför in 900 kronor för sex banor.

Blev avskedad

En månad senare blev hon avskedad. Klubben ansåg att hon borde ha betalat en högre banavgift. Klubben påstod också att hon serverat alkohol under aktiviteten och glömt att larma när hon gick hem.

Nu stämmer Unionen klubben i Arbetsdomstolen. Enligt förbundet fanns ingen grund för att avskeda kvinnan.

– Medlemmens uppfattning är att hon i oktober gjorde på precis samma sätt som tidigare. Hon har gjort likadant i flera år och gjorde så senast i juni förra året, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.

Några bevis för att kvinnan serverat alkohol eller glömt att larma har klubben hittills inte lagt fram.

– Vi väntar fortfarande på deras svaromål, men under de förhandlingar som varit hittills har de bara påstått saker som inte har varit underbyggda. Min bedömning är att det inte har funnits grund för avsked och inte heller saklig grund för uppsägning, säger Sverker Wickberg.

Han har goda förhoppningar om att vinna målet. Unionen kräver att kvinnan får 200 000 kronor i allmänt skadestånd samt skadestånd för utebliven lön från slutet av november tills förhandlingen är avgjord.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.