Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nej från LO till las-uppgörelse

Las-förhandlingarna misslyckades ännu en gång efter att LO sagt nej till slutbudet.
– Det innehöll en del som var bra, men alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa Susanna Gideonsson, ordförande för LO, på en presskonferens.
PTK var dock nöjda med förslaget.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT
"Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången", säger Susanna Gideonsson, ordförande i LO. Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT

Sent på fredagseftermiddagen stod det klart att las-förhandlingen misslyckats ännu en gång. En enig styrelse i LO valde att nobba det förslag som parterna förhandlat kring sedan i går morse.

– Det här är inget jätteroligt besked att lämna. Vi hade velat nå lite längre men har beslutat oss för att förkasta förslaget. Vi har verkligen försökt och förslaget innehöll en del som var bra. Men det innehöll också delar som var mindre bra: alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa LO-ordföranden Susanna Gideonsson på en presskonferens.

Hon sa också att las-utredningen försvårat parternas förhandlingar.

– Den politiska inblandningen har inte varit till godo. Vi upplever att utredningen hela tiden har funnits som ett alternativ.

Även Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, ansåg att utredningen förstört förhandlingen.

– Med lagförslaget blev uppförsbacken för svår.

Vad som händer nu återstår att se. Enligt januariöverenskommelsen skulle las-utredningen bli lag om parterna inte kom överens. Vänsterpartiet har dock hotat med misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) om det blir så. Partiet anser att innehållet skulle försvaga arbetstagarnas ställning alltför mycket.

Även Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har sagt att utredningen är obalanserad till arbetsgivarnas fördel. Liberalerna och Centerpartiet anser dock att utredningens förslag är det som gäller.

Utredningen är ute på remiss och ett lagförslag väntas först nästa höst.

Det är också oklart om LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer att återuppta sina förhandlingar.

– Vi har gett upp för den här gången. Många av frågorna kommer att flyttas till avtalsrörelsen, sa Susanna Gideonsson.

Enligt Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, är dörren nu stängd för ytterligare förhandlingar.

– Nu blir det istället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb. Svenskt Näringsliv är övertygad om att det är en sämre lösning för Sverige och den svenska modellen än om parterna träffat en överenskommelse i enlighet med kompromissen. Men det finns efter LOs beslut ingen annan väg än lagstiftningsvägen. Vi beklagar det, säger han i ett pressmeddelande.

Han säger också att han är besviken över att LO sa nej.

– Det är en djup besvikelse att LO inte kan acceptera den kompromiss som togs fram i förhandlingsrummet. Det är särskilt uppseendeväckande att LOs styrelse är enig om att inte anta kompromissen.

PTK, där Unionen ingår, ställde sig bakom överenskommelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för PTK (och Unionen) skulle förslaget ha stärkt tryggheten för visstidsanställda. Dessutom innehöll det ett stöd till kompetensutveckling för både anställda och arbetslösa. 

–  Det hade stärkt individens trygghet, men också svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga, säger Martin Linder i ett pressmeddelande.

PTK håller inte med LO om att anställningsskyddet skulle ha försvagats.

– Totalt sett hade tryggheten på arbetsmarknaden förbättrats och Sverige hade stått bättre rustat för omställning, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.