Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krafttag mot hot och våld i arbetslivet

Regeringen tar ett kliv framåt i arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. En utredare ska tillsättas som ska titta närmare på hur arbetstagare kan skyddas på jobbet, på tjänsteresan och i sociala medier.
Lina Björk Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
ILO-konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier på jobbet. Stina Stjernkvist / TT

Ett år har gått sedan den internationella arbetsorganisationen ILO antog en konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen ska nu tillsätta en utredare som ska undersöka om förslaget kan ratificeras, alltså om Sverige kan förpliktiga sig att följa konventionens bestämmelser.

Läs mer: Ny konvention mot våld och trakasserier

– Vi är glada att Sverige tar ett kliv i rätt riktning. Det finns saker som vi behöver förbättra och som inte regleras inom svensk rätt i dag så det här kommer att få stor betydelse, säger Lise Donovan, jurist på TCO, som var med och förhandlade fram ILO:s konvention.

Konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier i arbetet. Det spelar ingen roll om det sker på arbetsplatsen, på tjänsteresan, när du pendlar till och från jobbet eller i sociala medier. Bland annat tar den upp den oreglerade frågan om våld från tredje part.

– Det kan handla om att du står i butik och blir trakasserad av kunder eller att du jobbar på sjukhus och blir slagen av patienter. Här är ansvaret otydligt i dag och behöver klargöras. Konventionen tar också upp frågan om hur våld i hemmet påverkar jobbet. Här skulle man kunna tänka sig att ändra i socialförsäkringen och till exempel ta bort en karensdag för att mildra konsekvenserna för den anställde som blivit utsatt för sådant våld, säger Lise Donovan.

En annan viktig del som skulle kunna rymmas inom konventionen är ett tydligare ansvar kring mobbning i arbetslivet. I dag finns krav på hur arbetsgivaren ska jobba med arbetsmiljön för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning. Och om en anställd blir utsatt, se till att du får hjälp. Men det finns inte någon möjlighet till gottgörelse i form av skadestånd inom dagens arbetsrätt.

Läs mer: Mobbning borde vara straffbart 

– I de fall man ser att arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar så tycker vi att man som drabbad skulle få ett skäligt skadestånd för den kränkning mobbningen inneburit och det finns inte i dag. 

Förra veckan gick regeringen ut med beskedet att man ska titta på ILO:s förslag. Framför allt ska man se över hur konventionen förhåller sig till Sveriges lagstiftning med inriktning att Sverige ska kunna ratificera konventionen.

ILO-konvention

En konvention är en överenskommelse mellan stater. När en stat ratificerar en konvention förpliktar man sig att följa den. I och med ratificeringen blir konventionen/den internationella överenskommelsen juridiskt bindande.

För att konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet ska gälla som ett internationellt rättsligt instrument, var kravet också att minst två länder skulle ratificera den, vilket Uruguay och Fiji nu har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen