Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krafttag mot hot och våld i arbetslivet

Regeringen tar ett kliv framåt i arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. En utredare ska tillsättas som ska titta närmare på hur arbetstagare kan skyddas på jobbet, på tjänsteresan och i sociala medier.
Lina Björk Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
ILO-konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier på jobbet. Stina Stjernkvist / TT

Ett år har gått sedan den internationella arbetsorganisationen ILO antog en konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen ska nu tillsätta en utredare som ska undersöka om förslaget kan ratificeras, alltså om Sverige kan förpliktiga sig att följa konventionens bestämmelser.

Läs mer: Ny konvention mot våld och trakasserier

– Vi är glada att Sverige tar ett kliv i rätt riktning. Det finns saker som vi behöver förbättra och som inte regleras inom svensk rätt i dag så det här kommer att få stor betydelse, säger Lise Donovan, jurist på TCO, som var med och förhandlade fram ILO:s konvention.

Konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier i arbetet. Det spelar ingen roll om det sker på arbetsplatsen, på tjänsteresan, när du pendlar till och från jobbet eller i sociala medier. Bland annat tar den upp den oreglerade frågan om våld från tredje part.

– Det kan handla om att du står i butik och blir trakasserad av kunder eller att du jobbar på sjukhus och blir slagen av patienter. Här är ansvaret otydligt i dag och behöver klargöras. Konventionen tar också upp frågan om hur våld i hemmet påverkar jobbet. Här skulle man kunna tänka sig att ändra i socialförsäkringen och till exempel ta bort en karensdag för att mildra konsekvenserna för den anställde som blivit utsatt för sådant våld, säger Lise Donovan.

En annan viktig del som skulle kunna rymmas inom konventionen är ett tydligare ansvar kring mobbning i arbetslivet. I dag finns krav på hur arbetsgivaren ska jobba med arbetsmiljön för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning. Och om en anställd blir utsatt, se till att du får hjälp. Men det finns inte någon möjlighet till gottgörelse i form av skadestånd inom dagens arbetsrätt.

Läs mer: Mobbning borde vara straffbart 

– I de fall man ser att arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar så tycker vi att man som drabbad skulle få ett skäligt skadestånd för den kränkning mobbningen inneburit och det finns inte i dag. 

Förra veckan gick regeringen ut med beskedet att man ska titta på ILO:s förslag. Framför allt ska man se över hur konventionen förhåller sig till Sveriges lagstiftning med inriktning att Sverige ska kunna ratificera konventionen.

ILO-konvention

En konvention är en överenskommelse mellan stater. När en stat ratificerar en konvention förpliktar man sig att följa den. I och med ratificeringen blir konventionen/den internationella överenskommelsen juridiskt bindande.

För att konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet ska gälla som ett internationellt rättsligt instrument, var kravet också att minst två länder skulle ratificera den, vilket Uruguay och Fiji nu har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-åriga säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.