Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtal minskar utvisningsrisk

Kompetensutvisningar har gett Sverige dåligt rykte. Atif Javed har ett tips till dem som liksom han sökt sig till Sverige för att arbeta: Välj ett företag med kollektivavtal.
Publicerad
Per Knutson
Atif Javed kommer från Pakistan och har eftersökt kemikompetens. Per Knutson

Atif Javed möter upp i sin vita labbrock på ALS laboratorium i Danderyd utanför Stockholm. Här pågår olika typer av miljöanalys. På en bänk står lådor uppradade med märkta plastpåsar som ser ut att innehålla jord och grus.

– En typisk uppdragsgivare kan vara en kommun som vill veta vad som finns i marken där det ska byggas en lekplats, förklarar han.

Ett 80-tal personer jobbar här med analyser av vatten, jord, luft och aska – grundelementen, och även grundämnena, är internationella. Det gäller även sammansättningen av analytiker, de kommer från ett 20-tal olika länder.

Atif Javed började plugga kemiteknik i Karlstad 2010. Då hade han redan läst kemi i fyra år på universitetet i Lahore i Pakistan, där han har sitt ursprung. Som yngsta son i en akademikerfamilj fick han ekonomiska möjligheter att komma till Sverige för att studera vidare.

– Studierna gick bra men jag pratade inte så bra svenska i början. Efter två år började jag dela ut tidningar samtidigt som jag pluggade. Då förstod jag att det var viktigt att företaget som jag jobbade på hade kollektivavtal. Det underlättade när jag sökte arbetstillstånd.

2015 fick han jobb på Cementa på Gotland, som processoperatör.

– Det var mitt första relevanta jobb. Innan jag tog det kollade jag att det fanns kollektivavtal, och det gjorde det.

Efter en tid på Cementa tog han arbetet på ALS, som har kollektivavtal, i stället för ett annat mer välbetalt jobb utan avtal.

– Jag tjänade lite mindre men kände mig trygg. Jag har en känsla av att Migrationsverkets handläggare granskar dem som jobbar på företag utan kollektivavtal extra noggrant men jag har inte hört talas om någon som har jobbat för ett företag med avtal som blivit kompetensutvisad.

Den 23 februari i år blev Atif Javed svensk medborgare, 31 år gammal. Han är gift och har en tvåårig son. Trots att han inte längre riskerar att bli kompetensutvisad kommer han att fortsätta jobba på företag med kollektivavtal.

– Om jag inte tar jobb med kollektivavtal är jag inte en bra förebild för andra invandrare.

Kompetensutvisningar drabbar personer med spetskompetens som kommer från ett utomeuropeiskt land för att jobba och som utvisas på grund av att arbetsgivaren gjort något mindre misstag, som att betala ut för låg semesterersättning eller betala in tjänstepension till fel bolag.

Enligt organisationen Diversifys undersökning förra året hade 575 svarande blivit eller riskerade att bli kompetensutvisade.

Ryktet om kompetensutvisningarna gör att attraktiv arbetskraft nu söker sig till andra länder än Sverige. Enligt Spotifys HR-chef Katarina Berg har det blivit svårt att locka de talanger som krävs för att företaget ska utvecklas efter en rad internationellt uppmärksammade kompetensutvisningar, skriver Svenskt Näringsliv.

Majoriteten av dem som kompetensutvisas blir enligt Diversify deprimerade och får ångest, sömnbesvär och högt blodtryck. Även deras barn och närstående drabbas.

Regeringen har föreslagit att ett nytt visum införs 2021, som ska göra det tryggare för utomeuropeiska arbetstagare att jobba i Sverige.

Text: Sofia Broomé

KRAV FÖR ARBETSTILLSTÅND

  • Giltigt pass.
  • Arbetsvillkor på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Din lön är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Du måste arbeta så att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden.
  • Din arbetsgivare ska teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.
  • Berört fackförbund ska ha haft tillfälle att yttra sig.

Migrationsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.