Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtal minskar utvisningsrisk

Kompetensutvisningar har gett Sverige dåligt rykte. Atif Javed har ett tips till dem som liksom han sökt sig till Sverige för att arbeta: Välj ett företag med kollektivavtal.
Publicerad
Per Knutson
Atif Javed kommer från Pakistan och har eftersökt kemikompetens. Per Knutson

Atif Javed möter upp i sin vita labbrock på ALS laboratorium i Danderyd utanför Stockholm. Här pågår olika typer av miljöanalys. På en bänk står lådor uppradade med märkta plastpåsar som ser ut att innehålla jord och grus.

– En typisk uppdragsgivare kan vara en kommun som vill veta vad som finns i marken där det ska byggas en lekplats, förklarar han.

Ett 80-tal personer jobbar här med analyser av vatten, jord, luft och aska – grundelementen, och även grundämnena, är internationella. Det gäller även sammansättningen av analytiker, de kommer från ett 20-tal olika länder.

Atif Javed började plugga kemiteknik i Karlstad 2010. Då hade han redan läst kemi i fyra år på universitetet i Lahore i Pakistan, där han har sitt ursprung. Som yngsta son i en akademikerfamilj fick han ekonomiska möjligheter att komma till Sverige för att studera vidare.

– Studierna gick bra men jag pratade inte så bra svenska i början. Efter två år började jag dela ut tidningar samtidigt som jag pluggade. Då förstod jag att det var viktigt att företaget som jag jobbade på hade kollektivavtal. Det underlättade när jag sökte arbetstillstånd.

2015 fick han jobb på Cementa på Gotland, som processoperatör.

– Det var mitt första relevanta jobb. Innan jag tog det kollade jag att det fanns kollektivavtal, och det gjorde det.

Efter en tid på Cementa tog han arbetet på ALS, som har kollektivavtal, i stället för ett annat mer välbetalt jobb utan avtal.

– Jag tjänade lite mindre men kände mig trygg. Jag har en känsla av att Migrationsverkets handläggare granskar dem som jobbar på företag utan kollektivavtal extra noggrant men jag har inte hört talas om någon som har jobbat för ett företag med avtal som blivit kompetensutvisad.

Den 23 februari i år blev Atif Javed svensk medborgare, 31 år gammal. Han är gift och har en tvåårig son. Trots att han inte längre riskerar att bli kompetensutvisad kommer han att fortsätta jobba på företag med kollektivavtal.

– Om jag inte tar jobb med kollektivavtal är jag inte en bra förebild för andra invandrare.

Kompetensutvisningar drabbar personer med spetskompetens som kommer från ett utomeuropeiskt land för att jobba och som utvisas på grund av att arbetsgivaren gjort något mindre misstag, som att betala ut för låg semesterersättning eller betala in tjänstepension till fel bolag.

Enligt organisationen Diversifys undersökning förra året hade 575 svarande blivit eller riskerade att bli kompetensutvisade.

Ryktet om kompetensutvisningarna gör att attraktiv arbetskraft nu söker sig till andra länder än Sverige. Enligt Spotifys HR-chef Katarina Berg har det blivit svårt att locka de talanger som krävs för att företaget ska utvecklas efter en rad internationellt uppmärksammade kompetensutvisningar, skriver Svenskt Näringsliv.

Majoriteten av dem som kompetensutvisas blir enligt Diversify deprimerade och får ångest, sömnbesvär och högt blodtryck. Även deras barn och närstående drabbas.

Regeringen har föreslagit att ett nytt visum införs 2021, som ska göra det tryggare för utomeuropeiska arbetstagare att jobba i Sverige.

Text: Sofia Broomé

KRAV FÖR ARBETSTILLSTÅND

  • Giltigt pass.
  • Arbetsvillkor på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Din lön är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Du måste arbeta så att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden.
  • Din arbetsgivare ska teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.
  • Berört fackförbund ska ha haft tillfälle att yttra sig.

Migrationsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Åtalades för rattfylla i tjänstebil – fick sparken

Säljaren på L´Oréal åtalades för grovt rattfylleri efter en olycka i sin tjänstebil – och avskedades. Unionen anser dock att händelsen saknar samband med anställningen och att kvinnan därför ska få behålla jobbet.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2025, kl 07:48
Är det rimligt att förlora jobbet om man begår ett brott på fritiden? Unionen och kosmetikföretaget L´Oréal har olika uppfattning i frågan och nu blir tvisten en fråga för Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Vid midnatt den 5 september förra året inträffade en trafikolycka i centrala Göteborg. En tjänstebil tillhörande kosmetikföretaget L´Oréal krockade med en stillastående bil. Den kvinnliga säljaren hävdar att hon satt i passagerarsätet vid kollisionen och att hon blivit skjutsad i tjänstebilen av en person hon lärt känna tidigare samma kväll. Efter krocken lämnade denna person lämnade fordonet och försvann från platsen. Kvinnan uppger att hon var kraftigt berusad och har vaga minnesbilder av händelseförloppet. Hon vet inte heller vem föraren var.

Åtalades och blev avskedad

Dagen efter olyckan kontaktade säljaren sin närmaste chef och berättade vad som inträffat. Hon hade även ett möte med HR-ansvariga på L´Oréal angående händelsen och fortsatte därefter att jobba som vanligt. 

I början av mars, fem månader efter trafikolyckan, blev hon åtalad för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt smitning från olycksplats. En månad senare valde L´Oréal att avskeda henne. Arbetsgivaren gör gällande att grovt rattfylleri är ett ”mycket allvarligt brott som äventyrar liv och allmänhetens säkerhet”. Bolaget hävdar också att säljaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter om händelsen till ledningen.

Unionen: "Saknar koppling till arbetet"

Unionen håller inte med och har nu stämt kosmetikjätten i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan och att hon ska få behålla sin anställning.

– Trafikolyckan inträffade långt utanför arbetstid och saknar klart samband med arbetsgivarens verksamhet, därför kan det inte läggas till grund för ett avskedande av vår medlem, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som företräder säljaren.

Påverkas Unionens inställning om medlemmen skulle fällas i tingsrätten för de brott hon åtalats för?

– Det gör den inte. Vår uppfattning är att bara för att man blir dömd för en viss brottslighet innebär inte det automatiskt att man åsidosatt sina förpliktelser i tjänsten. Så länge brottsligheten inte har en koppling till arbetsplatsen ska det inte heller leda till att man blir av med jobbet.

Har det ingen betydelse att händelsen skedde med företagets tjänstebil?

– Nej, det är för svag koppling till arbetsgivarens verksamhet, säger Lena Isenstam.

Haft kännedom i ett halvår

Enligt lagen om anställningsskydd, las, får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Unionen påpekar i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen att L´Oréal haft kännedom om det som inträffat ett halvår när man valde att avskeda medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med L´Oréal som avböjt att kommentera med hänvisning till att det är en pågående rättstvist.

Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.