Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Julkalender Lucka 13: AD

Julestämning hamnar lätt
I en tingsrätt, rätt och slätt
Finns det kollektivavtal
Hamnar den i AD:s sal
Johanna Rovira Publicerad

Här har vi samlat alla luckor i Julkalendern

Arbetsdomstolen, AD, är domstolen där arbetstvister avgörs – till exempel om en medlem i ett fackförbund blivit avskedad eller uppsagd av personliga skäl, inte fått ut sin lön eller semesterersättning. Arbetsgivare kan också väcka talan mot anställda.

Står tvisten mellan företag som har tecknat kollektivavtal och fackförbund, går den direkt till AD. Saknas kollektivavtal eller om en anställd inte är med i eller har stöd av något fackförbund, väcks talan vid en tingsrätt, men domen kan sedan överklagas till AD. AD är sista instans och dess domar kan inte överklagas.

Diskrimineringsombudsmannen kan också väcka talan direkt till AD i vissa fall. Till AD kommer dessutom tvister där företag inte vill träffa kollektivavtal och hur kollektivavtal ska tolkas.

Hittills i år har Unionen lämnat in 83 stämningar till AD och tingsrätten. För att få juridisk hjälp av förbundet krävs att man varit medlem i minst tre månader innan tvisten uppstod.

Läs mer: 22 miljoner till Unionens medlemmar

Läs mer: Unionen stämmer färre

Kollegas julkalender

I Kollegas fackliga julkalender innehåller varje lucka ett fackligt begrepp, presenterat i form av ett julklappsrim. Du kan läsa mer om varje begrepp under respektive lucka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.