Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör fick sitta i hörn utan arbetsuppgifter

En Unionenmedlem fick inga arbetsuppgifter under 255 dagar och fick heller inte åtnjuta samma villkor som sina kollegor. När han sedan avskedades krävde Unionen arbetsgivaren på 400 000 kronor i skadestånd.
Johanna Rovira Publicerad
Siluett av en mas som sitter vid en dataskärm i mörker.
Mannen som är civilingenjör fick inga arbetsuppgifter på 255 dagar. Foto: Shutterstock

Kort tid efter att den relativt nybakade civilingenjören fick jobb på ett stort teknikkonsultföretag började hans arbetsuppgifter sina. Han fick mest småjobb och trots att civilingenjören vid flera tillfällen bad om vettiga arbetsuppgifter fick han till slut inga uppdrag alls.

I stället för hjälp och stöd delade arbetsgivaren ut varningar eller erinringar till medlemmen och hans chef hintade om att han kanske borde se sig om efter annat jobb.

Placerades i hörn

Efter att han bland annat blivit placerad i ett hörn på kontoret, där det stod alla andra konsulter fritt att använda flexarbetsplatser, kontaktade han sitt fackförbund Unionen. Facket höll förhandlingar med arbetsgivaren, dels om kränkande särbehandling, dels om varningarna, som Unionen menade var obefogade och grundlösa. Därefter fick medlemmen lov att använda flexarbetsplats och flextid på samma sätt som sina kollegor, men fick fortfarande inga arbetsuppgifter.

– Efter att jag gick till facket blev det ännu värre, då fick jag inga jobb alls. Det kändes om att arbetsgivaren ville att jag skulle sluta, säger medlemmen.

– Jag kände mig diskriminerad och misstänker personligen att det handlade om min hudfärg och min religion.

Blev avskedad

I oktober i fjol kallade facket återigen till förhandling kring kränkande särbehandling för att medlemmen suttit utan arbetsuppgifter i närmare 255 dagar och blivit negativt bemött. Men i stället för att komma in med underlag, valde företaget att avskeda honom. Unionen stämde företaget på sammanlagt 400 000 kronor i skadestånd eftersom man ansåg att det inte fanns skäl för avsked.

Strax före huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen backade arbetsgivaren och gick med på att betala ut pengarna till medlemmen och beklagade samtidigt ”den situation som lett till denna tvist”.

– Det är ett betydande belopp som arbetsgivaren medgivit att betala och det visar att vi inte var ute i ogjort väder, säger Ulf Åkesson, jurist på Unionen.

– Jag hoppas att medlemmen känner någon form av upprättelse, för det har varit en väldigt jobbig situation för honom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.