Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen lön efter frikostig semesterersättning

Nära 500 timanställda vid Tradimus fyra callcenters i Sverige har drabbats av oväntade löneavdrag på januarilönen. En del har inte fått någon lön alls och är dessutom skyldiga pengar.
Publicerad
De tidigare och nuvarande timanställda skulle få en semesterersättning motsvarande 12 procent av årets totala provision.
I stället betalades hela provisionen ut en gång till, vilket innebar några hundra till cirka 20 000 kronor.
- Totalt har vi betalat ut 1,9 miljoner kronor för mycket, säger informationschefen Annika Ferm.
- Men när vi upptäckte misstaget var det inte meningen att vi skulle ta tillbaka pengarna på januarilönen utan ordna det längre fram, så att vi hunnit tala med alla berörda.
I stället skedde alltså ett nytt misstag då pengarna drogs på januarilönen.
Efter möten med facket beslöt ledningen i dag att genast betala tillbaka pengarna.
- Ledningen har insett att man gjort fel och att lagbrottet är ett faktum. Avsikten är nu att ordna det här så bra som möjligt, så att man får tillbaka de pengar man förlorat men på ett rimligt sätt, säger Bertil Persson, Sifklubbens ordförande på Tradimus i Östersund där 250 Sifmedlemmar är berörda.
Ett sätt att reglera skulden kan vara att arbetsgivaren gör upp en avbetalningsplan.
- Det kan kanske bli konsekvensen i vissa fall. Men ingen som handlat i god tro behöver betala tillbaka. Det har flera rättsfall visat, säger Bertil Persson.
Borde inte en del ha insett att de fått för mycket pengar?
- Det kan ju skilja mellan individer. Men det var också så att de timanställda först fick veta att det skulle betalas ut något som de inte fått. Och då förväntade de sig säkert många att de skulle få något utöver det vanliga, säger Bertil Persson.
I det fall ledningen och berörda Sifmedlemmar blir oense om en återbetalning kan klubben begära en tvisteförhandling som kan resultera i en rättstvist.
Tradimus är ett svenskägt tjänsteföretag med totalt 2 400 anställda. De fyra callcentren finns i Östersund, Växjö, Kalmar och Örebro.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Den som mottagit en extra summa pengar av arbetsgivaren och förbrukat den i god tro är enligt rättspraxis inte skyldig att betala tillbaka.
Enligt lagen om kvittningsrätt får arbetsgivaren inte heller reglera en skuld genom avdrag på lönen, om inte den anställde medger det eller, under vissa förutsättningar, om den rätten finns inskriven i ett avtal, som vid avdrag för hem-PC.
Om en anställd medger sig uppsåtligen ha gjort sig skyldig till en skada i tjänsten, exempelvis medvetet förstört kontorsutrusning, har arbetsgivaren rätt att kvitta skulden genom löneavdrag.
Men arbetsgivaren måste då ändå se till att den anställde har pengar kvar till att försörja sig.
En fortlöpande lönejustering, exempelvis avdrag för vård av barn månaden innan, omfattas inte av kvittningsförbudet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY