Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen lön efter frikostig semesterersättning

Nära 500 timanställda vid Tradimus fyra callcenters i Sverige har drabbats av oväntade löneavdrag på januarilönen. En del har inte fått någon lön alls och är dessutom skyldiga pengar.
Publicerad
De tidigare och nuvarande timanställda skulle få en semesterersättning motsvarande 12 procent av årets totala provision.
I stället betalades hela provisionen ut en gång till, vilket innebar några hundra till cirka 20 000 kronor.
- Totalt har vi betalat ut 1,9 miljoner kronor för mycket, säger informationschefen Annika Ferm.
- Men när vi upptäckte misstaget var det inte meningen att vi skulle ta tillbaka pengarna på januarilönen utan ordna det längre fram, så att vi hunnit tala med alla berörda.
I stället skedde alltså ett nytt misstag då pengarna drogs på januarilönen.
Efter möten med facket beslöt ledningen i dag att genast betala tillbaka pengarna.
- Ledningen har insett att man gjort fel och att lagbrottet är ett faktum. Avsikten är nu att ordna det här så bra som möjligt, så att man får tillbaka de pengar man förlorat men på ett rimligt sätt, säger Bertil Persson, Sifklubbens ordförande på Tradimus i Östersund där 250 Sifmedlemmar är berörda.
Ett sätt att reglera skulden kan vara att arbetsgivaren gör upp en avbetalningsplan.
- Det kan kanske bli konsekvensen i vissa fall. Men ingen som handlat i god tro behöver betala tillbaka. Det har flera rättsfall visat, säger Bertil Persson.
Borde inte en del ha insett att de fått för mycket pengar?
- Det kan ju skilja mellan individer. Men det var också så att de timanställda först fick veta att det skulle betalas ut något som de inte fått. Och då förväntade de sig säkert många att de skulle få något utöver det vanliga, säger Bertil Persson.
I det fall ledningen och berörda Sifmedlemmar blir oense om en återbetalning kan klubben begära en tvisteförhandling som kan resultera i en rättstvist.
Tradimus är ett svenskägt tjänsteföretag med totalt 2 400 anställda. De fyra callcentren finns i Östersund, Växjö, Kalmar och Örebro.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Den som mottagit en extra summa pengar av arbetsgivaren och förbrukat den i god tro är enligt rättspraxis inte skyldig att betala tillbaka.
Enligt lagen om kvittningsrätt får arbetsgivaren inte heller reglera en skuld genom avdrag på lönen, om inte den anställde medger det eller, under vissa förutsättningar, om den rätten finns inskriven i ett avtal, som vid avdrag för hem-PC.
Om en anställd medger sig uppsåtligen ha gjort sig skyldig till en skada i tjänsten, exempelvis medvetet förstört kontorsutrusning, har arbetsgivaren rätt att kvitta skulden genom löneavdrag.
Men arbetsgivaren måste då ändå se till att den anställde har pengar kvar till att försörja sig.
En fortlöpande lönejustering, exempelvis avdrag för vård av barn månaden innan, omfattas inte av kvittningsförbudet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.