Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen lön efter frikostig semesterersättning

Nära 500 timanställda vid Tradimus fyra callcenters i Sverige har drabbats av oväntade löneavdrag på januarilönen. En del har inte fått någon lön alls och är dessutom skyldiga pengar.
Publicerad
De tidigare och nuvarande timanställda skulle få en semesterersättning motsvarande 12 procent av årets totala provision.
I stället betalades hela provisionen ut en gång till, vilket innebar några hundra till cirka 20 000 kronor.
- Totalt har vi betalat ut 1,9 miljoner kronor för mycket, säger informationschefen Annika Ferm.
- Men när vi upptäckte misstaget var det inte meningen att vi skulle ta tillbaka pengarna på januarilönen utan ordna det längre fram, så att vi hunnit tala med alla berörda.
I stället skedde alltså ett nytt misstag då pengarna drogs på januarilönen.
Efter möten med facket beslöt ledningen i dag att genast betala tillbaka pengarna.
- Ledningen har insett att man gjort fel och att lagbrottet är ett faktum. Avsikten är nu att ordna det här så bra som möjligt, så att man får tillbaka de pengar man förlorat men på ett rimligt sätt, säger Bertil Persson, Sifklubbens ordförande på Tradimus i Östersund där 250 Sifmedlemmar är berörda.
Ett sätt att reglera skulden kan vara att arbetsgivaren gör upp en avbetalningsplan.
- Det kan kanske bli konsekvensen i vissa fall. Men ingen som handlat i god tro behöver betala tillbaka. Det har flera rättsfall visat, säger Bertil Persson.
Borde inte en del ha insett att de fått för mycket pengar?
- Det kan ju skilja mellan individer. Men det var också så att de timanställda först fick veta att det skulle betalas ut något som de inte fått. Och då förväntade de sig säkert många att de skulle få något utöver det vanliga, säger Bertil Persson.
I det fall ledningen och berörda Sifmedlemmar blir oense om en återbetalning kan klubben begära en tvisteförhandling som kan resultera i en rättstvist.
Tradimus är ett svenskägt tjänsteföretag med totalt 2 400 anställda. De fyra callcentren finns i Östersund, Växjö, Kalmar och Örebro.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Den som mottagit en extra summa pengar av arbetsgivaren och förbrukat den i god tro är enligt rättspraxis inte skyldig att betala tillbaka.
Enligt lagen om kvittningsrätt får arbetsgivaren inte heller reglera en skuld genom avdrag på lönen, om inte den anställde medger det eller, under vissa förutsättningar, om den rätten finns inskriven i ett avtal, som vid avdrag för hem-PC.
Om en anställd medger sig uppsåtligen ha gjort sig skyldig till en skada i tjänsten, exempelvis medvetet förstört kontorsutrusning, har arbetsgivaren rätt att kvitta skulden genom löneavdrag.
Men arbetsgivaren måste då ändå se till att den anställde har pengar kvar till att försörja sig.
En fortlöpande lönejustering, exempelvis avdrag för vård av barn månaden innan, omfattas inte av kvittningsförbudet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD