Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inga öppningar i Lavalfrågan

I Danmark har arbetsgivare, fack och regering kommit fram till att utstationerade ska behandlas lika med danska anställda - i alla avseenden. I Sverige har i stället arbetsgivarutspelet om 10 000 i minimilön väckts till liv igen.
Björn Öijer Publicerad

Den danska Lavalutredningen är klar. Representanter för parterna och regeringen har kommit fram till att kollektivavtal ska kunna utkrävas av utländska arbetsgivare så att deras tillfälligt utstationerade anställda får samma villkor som danska anställda i samma bransch. I den så kallade lägstlönen ska inräknas kostnader för semesterersättning, pensionsavsättningar, vidareutbildning och förmåner vid barnafödande. Alltihop ska slås fast i dansk lag.

Det låter som en dröm jämfört med diskussionen i Sverige. I Almedalen skickade Teknikföretagen fram sin chefsjurist Anders Weihe, som upprepade ett utspel från januari i år: lagstiftade minimilöner är det bästa sättet för Sverige att möta kraven efter EG-domarna i bland annat Lavalmålet. Nivån skulle bestämmas till halva snittlönen eller cirka 10 000 kronor. Det är 5 000 kronor under lägstlönerna i Unionens avtal!

Unionens förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt avfärdade redan i vintras Weihes förslag som tramsigt och fullständigt obegripligt. Något stöd för en statlig inblandning i lönesättningen finns inte ens hos ansvarige ministern Sven Otto Littorin (m), som vill att arbetsmarknadens parter ska lösa frågan om anpassning till EU:s regelverk för utstationerade arbetare och tjänstemän. Om Svenskt Näringsliv skulle göra Weihes linje till sin lär det bli tvärnit i förhandlingarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal.

Fackets jurister och ledare har kritiserat att EG-domstolens snäva tolkningar gör miniminivåerna i utstationeringsdirektivet till tak i stället för golv, vilket strider mot de politiska kompromisser i EU-parlamentet som bäddade för direktivets antagande. Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt, säger till Kollega (se länkad artikel): "Jag tycker att EG-domstolen visar brist på lojalitet mot den demokratiska processen inom EU".

Malmberg och hans kollega, professor Niklas Bruun, har på uppdrag av Facken inom industrin analyserat EG-domstolens beslut i dels Lavalmålet, dels Rüffertmålet där tyska delstaten Niedersachsen fick på nöten därför att de haft kollektivavtal som krav vid offentlig upphandling. Slutsatsen av analysen är på ren svenska att EG-domstolen diskriminerar utstationerade anställda och ger deras arbetsgivare konkurrensfördelar gentemot inhemska företag.

Ordföranden i EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott, Jan Andersson (s), välkomnar en inbjudan från kommissionen till en dialog om EG-domarna med arbetsmarknadens parter och medlemsländer vid ett särskilt inkallat forum senare i höst.

Frågan är dock om denna dialog kommer att leda till en omarbetning eller ett förtydligande av utstationeringsdirektivet. Bara snack löser inte problemet. Med dagens tolkning kommer nya danska lagar om rätten att konflikta för kollektivavtal att anmälas till EG-domstolen och underkännas. Den svenska statliga utredningen under ledning av Medlingsinstitutets chef Claes Stråth blir inte klar förrän i december.

Det enda EU-kommissionen lovar i sin inbjudan är att "ta itu med oron", utvärdera och besvara frågor och "se till att det inte finns någon motsättning mellan fördragets grundläggande friheter och skyddet av grundläggande rättigheter". Det är just den existerande motsättningen som domarna uppehåller sig vid. I Laval-, Viking-, Rüffert- och Luxemburgmålen har domstolen tydligt argumenterat för att den fria rörligheten ska vara överordnad den fackliga konflikträtten.

Sverige, Danmark, Tyskland och Luxemburg bör bilda en gemensam front för att hävda de fackliga rättigheterna - om det så bara blir en skrivning i ett socialt protokoll fogat till EU-fördraget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.

Arbetsrätt

Krav på miljonvite efter konkurrensklausul i modebranschen

Modellbokaren gick till ett nytt bolag och nio modeller följde med henne. Notan: över tre miljoner kronor i vite på grund av en konkurrensklausul. Nu har Unionen lyckats få ned summan genom att företräda medlemmen i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad 27 januari 2026, kl 06:01
Modeller på en catwalk
Modellbokaren gick över till en konkurrent och nio modeller gjorde samma sak. Tingsrätten beslutade dock att kvinnan inte brutit mot någon värvningsklausul och hon slipper nu betala vite på tre miljoner kronor. Foto: Andy Wong/TT

Att ta med sig företagshemligheter, kunder eller register från ett företag till ett annat kan stå dig dyrt. Det fick en unionenmedlem erfara efter att hon slutat på en modellagentur och gått till en konkurrent. I samband med bytet av arbetsgivare följde nio modeller med.

I hennes anställningsavtal fanns en konkurrensklausul med ett vite på sex månadslöner för varje överträdelse. Arbetsgivaren valde därför att stämma henne i tingsrätten med ett ekonomiskt krav på över tre miljoner kronor. De menade att modellbokaren både bedrivit konkurrerande verksamhet samt värvat över modeller och en modellscout.  

Unionens jurister, som företrädde kvinnan i tingsrätten, menade dock att modellerna inte blivit värvade utan gått över till den nya agenturen utan att ha blivit påverkade av kvinnan. Och nu har man fått rätt i domstolen. I stället för tre miljoner ska modellbokaren betala 576 000 kronor, och en mindre del av motpartens rättegångskostnader.

Lisa Melin.

– Att summan blev lägre beror på att vår medlem inte hade brutit gentemot värvningsklausulen genom att värva en enda av modellerna utan tingsrätten konstaterade att det var modellerna som hade sökt sig till henne, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen. 

Unionen företräder årligen en handfull personer som hamnat i domstol på grund av konkurrensklausuler. 

Vad är viktigt att tänka på om du har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal? 

– Om du redan har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom den noga i samband med att du avslutar din anställning och vill påbörja en ny inom samma bransch. Om konkurrensklausulen är oskälig kan det finnas anledning att försöka omförhandla anställningsavtalet innan det blir skarpt läge. 

– Ska du börja ett nytt jobb och arbetsgivaren vill att du ska skriva under en konkurrensklausul, behöver du tänka på att det långt ifrån alltid är rimligt eller tillåtet att ha en sådan. Vi rekommenderar medlemmar att vända sig till Unionen för rådgivning.

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren.
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen