Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inga öppningar i Lavalfrågan

I Danmark har arbetsgivare, fack och regering kommit fram till att utstationerade ska behandlas lika med danska anställda - i alla avseenden. I Sverige har i stället arbetsgivarutspelet om 10 000 i minimilön väckts till liv igen.
Björn Öijer Publicerad

Den danska Lavalutredningen är klar. Representanter för parterna och regeringen har kommit fram till att kollektivavtal ska kunna utkrävas av utländska arbetsgivare så att deras tillfälligt utstationerade anställda får samma villkor som danska anställda i samma bransch. I den så kallade lägstlönen ska inräknas kostnader för semesterersättning, pensionsavsättningar, vidareutbildning och förmåner vid barnafödande. Alltihop ska slås fast i dansk lag.

Det låter som en dröm jämfört med diskussionen i Sverige. I Almedalen skickade Teknikföretagen fram sin chefsjurist Anders Weihe, som upprepade ett utspel från januari i år: lagstiftade minimilöner är det bästa sättet för Sverige att möta kraven efter EG-domarna i bland annat Lavalmålet. Nivån skulle bestämmas till halva snittlönen eller cirka 10 000 kronor. Det är 5 000 kronor under lägstlönerna i Unionens avtal!

Unionens förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt avfärdade redan i vintras Weihes förslag som tramsigt och fullständigt obegripligt. Något stöd för en statlig inblandning i lönesättningen finns inte ens hos ansvarige ministern Sven Otto Littorin (m), som vill att arbetsmarknadens parter ska lösa frågan om anpassning till EU:s regelverk för utstationerade arbetare och tjänstemän. Om Svenskt Näringsliv skulle göra Weihes linje till sin lär det bli tvärnit i förhandlingarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal.

Fackets jurister och ledare har kritiserat att EG-domstolens snäva tolkningar gör miniminivåerna i utstationeringsdirektivet till tak i stället för golv, vilket strider mot de politiska kompromisser i EU-parlamentet som bäddade för direktivets antagande. Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt, säger till Kollega (se länkad artikel): "Jag tycker att EG-domstolen visar brist på lojalitet mot den demokratiska processen inom EU".

Malmberg och hans kollega, professor Niklas Bruun, har på uppdrag av Facken inom industrin analyserat EG-domstolens beslut i dels Lavalmålet, dels Rüffertmålet där tyska delstaten Niedersachsen fick på nöten därför att de haft kollektivavtal som krav vid offentlig upphandling. Slutsatsen av analysen är på ren svenska att EG-domstolen diskriminerar utstationerade anställda och ger deras arbetsgivare konkurrensfördelar gentemot inhemska företag.

Ordföranden i EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott, Jan Andersson (s), välkomnar en inbjudan från kommissionen till en dialog om EG-domarna med arbetsmarknadens parter och medlemsländer vid ett särskilt inkallat forum senare i höst.

Frågan är dock om denna dialog kommer att leda till en omarbetning eller ett förtydligande av utstationeringsdirektivet. Bara snack löser inte problemet. Med dagens tolkning kommer nya danska lagar om rätten att konflikta för kollektivavtal att anmälas till EG-domstolen och underkännas. Den svenska statliga utredningen under ledning av Medlingsinstitutets chef Claes Stråth blir inte klar förrän i december.

Det enda EU-kommissionen lovar i sin inbjudan är att "ta itu med oron", utvärdera och besvara frågor och "se till att det inte finns någon motsättning mellan fördragets grundläggande friheter och skyddet av grundläggande rättigheter". Det är just den existerande motsättningen som domarna uppehåller sig vid. I Laval-, Viking-, Rüffert- och Luxemburgmålen har domstolen tydligt argumenterat för att den fria rörligheten ska vara överordnad den fackliga konflikträtten.

Sverige, Danmark, Tyskland och Luxemburg bör bilda en gemensam front för att hävda de fackliga rättigheterna - om det så bara blir en skrivning i ett socialt protokoll fogat till EU-fördraget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.