Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hockeyspelare får halv miljon i skadestånd

När Djurgården trillade ner från elitserien till allsvenskan blev forwarden Marcus Nilsson av med jobbet. En felaktig avskedan, menar Unionen som i dag fick rätt mot Djurgården i Arbetsdomstolen.
- Jag hade blivit väldigt, väldigt förvånad om AD hade kommit fram till något annat, säger Lena Isenstam, förbundsjurist vid Unionen.
Gabriella Westberg Publicerad
Pontus Lundahl / TT
Marcus Nilsson jublar efter att han gjort mål för Djurgården, i mars 2012. Pontus Lundahl / TT

Marcus Nilsson hade en fyraårig tidsbegränsad anställning som forward i Djurgården. Han var också lagkapten när det under 2012 blev uppenbart att klubben riskerade att åka ur dåvarande elitserien (som nu heter Swedish Hockey League).

Klubben bad då att  han och några av de andra spelarna halverade sina löner. Men Marcus Nilsson hänvisade till sitt kontrakt, där det inte stod något om att lönen skulle bero på om laget spelade i elitserien eller allsvenskan.

Den 6 maj ombads Marcus Nilsson att inte dyka upp på nästa dags träning. När han några dagar senare tänkte köra ett pass i träningslokalen fungerade inte längre hans passerkort. Han uppfattade det då som att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats.  Den 25 maj bekräftades det då klubben i ett brev skrev att anställningen hade upphört då klubben inte längre spelade i elitserien.

- Många spelare valde nog att själva lämna klubben när den halkade ner från elitserien, men Marcus ville spela för Djurgården. Han ville stanna i Stockholm där han har hus och familj, säger Lena Isenstam.

Hon tror att dagens dom i AD kommer att innebära att klubbarna blir noggrannare med att föra in skrivelser om villkoren kan komma att förändras vid en nedflyttning i seriespelet. Och det är bra, tycker hon.

- Ingen part vill att tvister som den här ska uppkomma. Men ingångna avtal ska hållas, det är en av de heligaste principerna i juridiken. Det gäller också inom klubbarna. Sporten spelar inte i någon egen arbetsrättslig division.

Nedflyttningen till allsvenskan innebar att klubbens ekonomi inte längre rymde de löner spelarna haft i elitserien. Men det är något arbetsgivarna måste kalkylera med när de ingår avtal, menar Lena Isenstam. Såväl Unionen som Marcus Nilsson själv har också varit öppna för en justering och förlikning, påpekar hon, vilket Djurgården avvisat.

Enligt Arbetsdomstolens ska Djurgården snarast betala Marcus Nilsson ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 470 019 kronor. Djurgården ska även betala Unionens rättegångskostnader på 125 000 kronor.

Enligt SVT har Marcus Nilson dock lovat Djurgården att inte utkräva hela skadeståndet, då han velat skapa ett prejudikat för hur framtida avtal mellan klubb och spelare skrivs och utformas, och att han inte har varit ute efter att skada föreningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.