Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hockeyspelare får halv miljon i skadestånd

När Djurgården trillade ner från elitserien till allsvenskan blev forwarden Marcus Nilsson av med jobbet. En felaktig avskedan, menar Unionen som i dag fick rätt mot Djurgården i Arbetsdomstolen.
- Jag hade blivit väldigt, väldigt förvånad om AD hade kommit fram till något annat, säger Lena Isenstam, förbundsjurist vid Unionen.
Gabriella Westberg Publicerad
Pontus Lundahl / TT
Marcus Nilsson jublar efter att han gjort mål för Djurgården, i mars 2012. Pontus Lundahl / TT

Marcus Nilsson hade en fyraårig tidsbegränsad anställning som forward i Djurgården. Han var också lagkapten när det under 2012 blev uppenbart att klubben riskerade att åka ur dåvarande elitserien (som nu heter Swedish Hockey League).

Klubben bad då att  han och några av de andra spelarna halverade sina löner. Men Marcus Nilsson hänvisade till sitt kontrakt, där det inte stod något om att lönen skulle bero på om laget spelade i elitserien eller allsvenskan.

Den 6 maj ombads Marcus Nilsson att inte dyka upp på nästa dags träning. När han några dagar senare tänkte köra ett pass i träningslokalen fungerade inte längre hans passerkort. Han uppfattade det då som att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats.  Den 25 maj bekräftades det då klubben i ett brev skrev att anställningen hade upphört då klubben inte längre spelade i elitserien.

- Många spelare valde nog att själva lämna klubben när den halkade ner från elitserien, men Marcus ville spela för Djurgården. Han ville stanna i Stockholm där han har hus och familj, säger Lena Isenstam.

Hon tror att dagens dom i AD kommer att innebära att klubbarna blir noggrannare med att föra in skrivelser om villkoren kan komma att förändras vid en nedflyttning i seriespelet. Och det är bra, tycker hon.

- Ingen part vill att tvister som den här ska uppkomma. Men ingångna avtal ska hållas, det är en av de heligaste principerna i juridiken. Det gäller också inom klubbarna. Sporten spelar inte i någon egen arbetsrättslig division.

Nedflyttningen till allsvenskan innebar att klubbens ekonomi inte längre rymde de löner spelarna haft i elitserien. Men det är något arbetsgivarna måste kalkylera med när de ingår avtal, menar Lena Isenstam. Såväl Unionen som Marcus Nilsson själv har också varit öppna för en justering och förlikning, påpekar hon, vilket Djurgården avvisat.

Enligt Arbetsdomstolens ska Djurgården snarast betala Marcus Nilsson ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 470 019 kronor. Djurgården ska även betala Unionens rättegångskostnader på 125 000 kronor.

Enligt SVT har Marcus Nilson dock lovat Djurgården att inte utkräva hela skadeståndet, då han velat skapa ett prejudikat för hur framtida avtal mellan klubb och spelare skrivs och utformas, och att han inte har varit ute efter att skada föreningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.