Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hockeyspelare får halv miljon i skadestånd

När Djurgården trillade ner från elitserien till allsvenskan blev forwarden Marcus Nilsson av med jobbet. En felaktig avskedan, menar Unionen som i dag fick rätt mot Djurgården i Arbetsdomstolen.
- Jag hade blivit väldigt, väldigt förvånad om AD hade kommit fram till något annat, säger Lena Isenstam, förbundsjurist vid Unionen.
Gabriella Westberg Publicerad
Pontus Lundahl / TT
Marcus Nilsson jublar efter att han gjort mål för Djurgården, i mars 2012. Pontus Lundahl / TT

Marcus Nilsson hade en fyraårig tidsbegränsad anställning som forward i Djurgården. Han var också lagkapten när det under 2012 blev uppenbart att klubben riskerade att åka ur dåvarande elitserien (som nu heter Swedish Hockey League).

Klubben bad då att  han och några av de andra spelarna halverade sina löner. Men Marcus Nilsson hänvisade till sitt kontrakt, där det inte stod något om att lönen skulle bero på om laget spelade i elitserien eller allsvenskan.

Den 6 maj ombads Marcus Nilsson att inte dyka upp på nästa dags träning. När han några dagar senare tänkte köra ett pass i träningslokalen fungerade inte längre hans passerkort. Han uppfattade det då som att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats.  Den 25 maj bekräftades det då klubben i ett brev skrev att anställningen hade upphört då klubben inte längre spelade i elitserien.

- Många spelare valde nog att själva lämna klubben när den halkade ner från elitserien, men Marcus ville spela för Djurgården. Han ville stanna i Stockholm där han har hus och familj, säger Lena Isenstam.

Hon tror att dagens dom i AD kommer att innebära att klubbarna blir noggrannare med att föra in skrivelser om villkoren kan komma att förändras vid en nedflyttning i seriespelet. Och det är bra, tycker hon.

- Ingen part vill att tvister som den här ska uppkomma. Men ingångna avtal ska hållas, det är en av de heligaste principerna i juridiken. Det gäller också inom klubbarna. Sporten spelar inte i någon egen arbetsrättslig division.

Nedflyttningen till allsvenskan innebar att klubbens ekonomi inte längre rymde de löner spelarna haft i elitserien. Men det är något arbetsgivarna måste kalkylera med när de ingår avtal, menar Lena Isenstam. Såväl Unionen som Marcus Nilsson själv har också varit öppna för en justering och förlikning, påpekar hon, vilket Djurgården avvisat.

Enligt Arbetsdomstolens ska Djurgården snarast betala Marcus Nilsson ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 470 019 kronor. Djurgården ska även betala Unionens rättegångskostnader på 125 000 kronor.

Enligt SVT har Marcus Nilson dock lovat Djurgården att inte utkräva hela skadeståndet, då han velat skapa ett prejudikat för hur framtida avtal mellan klubb och spelare skrivs och utformas, och att han inte har varit ute efter att skada föreningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.