Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hockeyspelare får halv miljon i skadestånd

När Djurgården trillade ner från elitserien till allsvenskan blev forwarden Marcus Nilsson av med jobbet. En felaktig avskedan, menar Unionen som i dag fick rätt mot Djurgården i Arbetsdomstolen.
- Jag hade blivit väldigt, väldigt förvånad om AD hade kommit fram till något annat, säger Lena Isenstam, förbundsjurist vid Unionen.
Gabriella Westberg Publicerad
Pontus Lundahl / TT
Marcus Nilsson jublar efter att han gjort mål för Djurgården, i mars 2012. Pontus Lundahl / TT

Marcus Nilsson hade en fyraårig tidsbegränsad anställning som forward i Djurgården. Han var också lagkapten när det under 2012 blev uppenbart att klubben riskerade att åka ur dåvarande elitserien (som nu heter Swedish Hockey League).

Klubben bad då att  han och några av de andra spelarna halverade sina löner. Men Marcus Nilsson hänvisade till sitt kontrakt, där det inte stod något om att lönen skulle bero på om laget spelade i elitserien eller allsvenskan.

Den 6 maj ombads Marcus Nilsson att inte dyka upp på nästa dags träning. När han några dagar senare tänkte köra ett pass i träningslokalen fungerade inte längre hans passerkort. Han uppfattade det då som att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats.  Den 25 maj bekräftades det då klubben i ett brev skrev att anställningen hade upphört då klubben inte längre spelade i elitserien.

- Många spelare valde nog att själva lämna klubben när den halkade ner från elitserien, men Marcus ville spela för Djurgården. Han ville stanna i Stockholm där han har hus och familj, säger Lena Isenstam.

Hon tror att dagens dom i AD kommer att innebära att klubbarna blir noggrannare med att föra in skrivelser om villkoren kan komma att förändras vid en nedflyttning i seriespelet. Och det är bra, tycker hon.

- Ingen part vill att tvister som den här ska uppkomma. Men ingångna avtal ska hållas, det är en av de heligaste principerna i juridiken. Det gäller också inom klubbarna. Sporten spelar inte i någon egen arbetsrättslig division.

Nedflyttningen till allsvenskan innebar att klubbens ekonomi inte längre rymde de löner spelarna haft i elitserien. Men det är något arbetsgivarna måste kalkylera med när de ingår avtal, menar Lena Isenstam. Såväl Unionen som Marcus Nilsson själv har också varit öppna för en justering och förlikning, påpekar hon, vilket Djurgården avvisat.

Enligt Arbetsdomstolens ska Djurgården snarast betala Marcus Nilsson ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 470 019 kronor. Djurgården ska även betala Unionens rättegångskostnader på 125 000 kronor.

Enligt SVT har Marcus Nilson dock lovat Djurgården att inte utkräva hela skadeståndet, då han velat skapa ett prejudikat för hur framtida avtal mellan klubb och spelare skrivs och utformas, och att han inte har varit ute efter att skada föreningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar

Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.