Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Hemmajobb mot arbetsgivarens vilja – skäl för avsked
En programutvecklare på ett företag i Kista fortsatte att jobba hemifrån, trots att han blev beordrad av sin arbetsgivare att börja arbeta på kontoret. Arbetsdomstolen anser att beteendet var skäl för avsked.
Den 11 augusti 2016 beordrade ett företag som utvecklar programvara för datorer en programutvecklare att börja arbeta på kontoret fyra dagar senare. Mannen vägrade att göra som arbetsgivaren ville. Han hänvisade till att han inte fick plats på arbetsplatsen och att det skulle krävas fyra timmars pendling om dagen för honom att sig till och från kontoret. Den 19 augusti upplystes han i ett mejl om att han kunde förlora jobbet om han inte kom in till kontoret. En månad senare avskedades han.
Programutvecklaren ansåg att avskedandet stred mot lagen om anställningsskydd (las) och väckte talan i tingsrätten. Tingsrätten gav mannen rätt – han hade avskedats i strid med anställningsskyddslagen – och bolagets dömdes att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd till honom. Bolaget överklagade då domen till Arbetsdomstolen (AD).
Programutvecklaren delar inte arbetsgivarens bild. Han anser inte att han har vägrat att inställa sig på kontoret, utan att han hade ett muntligt avtal om att hemmet var hans arbetsplats. Han hävdade att bolaget inte hade rätt att ändra på anställningsavtalet på ett så ingripande sätt i fråga om arbetsstället. Enligt AD hade programutvecklaren rätt att tillsvidare arbeta hemifrån, men bolaget hade också befogenhet att begära att han fortsättningsvis skulle jobba på kontoret.
Fram till bolagsstämman i augusti 2016 var mannen och arbetsgivaren överens om att han kunde jobba från sin bostad. Men i juli hade han, utan att meddela arbetsgivaren, åkt till Taiwan för att träffa företagets samarbetspartner där. Enligt AD fanns det därmed fog för företagets krav på att programutvecklaren skulle arbeta på kontoret, där de kunde ha bättre kontroll över vad han gjorde.
AD anser att programutvecklarens vägran att under drygt en månad lyda arbetsgivarens order att inställa sig och arbeta på kontoret är en sådan arbetsvägran – eller olovlig frånvaro – som normalt utgör grund för avskedande. Det fanns därmed laga skäl för avskedande. Tingsrättens dom ändrades också på så sätt att mannens yrkande om skadestånd avslogs.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen
Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Övervakning av anställda okej – ibland
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Dom kan bli prejudicerande
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
