Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hemmajobb mot arbetsgivarens vilja – skäl för avsked

En programutvecklare på ett företag i Kista fortsatte att jobba hemifrån, trots att han blev beordrad av sin arbetsgivare att börja arbeta på kontoret. Arbetsdomstolen anser att beteendet var skäl för avsked.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Mannen fortsatte att jobba hemifrån mot arbetsgivarens vilja. Syda Productions/Colourbox

Den 11 augusti 2016 beordrade ett företag som utvecklar programvara för datorer en programutvecklare att börja arbeta på kontoret fyra dagar senare. Mannen vägrade att göra som arbetsgivaren ville. Han hänvisade till att han inte fick plats på arbetsplatsen och att det skulle krävas fyra timmars pendling om dagen för honom att sig till och från kontoret. Den 19 augusti upplystes han i ett mejl om att han kunde förlora jobbet om han inte kom in till kontoret. En månad senare avskedades han.

Programutvecklaren ansåg att avskedandet stred mot lagen om anställningsskydd (las) och väckte talan i tingsrätten. Tingsrätten gav mannen rätt – han hade avskedats i strid med anställningsskyddslagen – och bolagets dömdes att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd till honom. Bolaget överklagade då domen till Arbetsdomstolen (AD).

Programutvecklaren delar inte arbetsgivarens bild. Han anser inte att han har vägrat att inställa sig på kontoret, utan att han hade ett muntligt avtal om att hemmet var hans arbetsplats. Han hävdade att bolaget inte hade rätt att ändra på anställningsavtalet på ett så ingripande sätt i fråga om arbetsstället. Enligt AD hade programutvecklaren rätt att tillsvidare arbeta hemifrån, men bolaget hade också befogenhet att begära att han fortsättningsvis skulle jobba på kontoret.

Fram till bolagsstämman i augusti 2016 var mannen och arbetsgivaren överens om att han kunde jobba från sin bostad. Men i juli hade han, utan att meddela arbetsgivaren, åkt till Taiwan för att träffa företagets samarbetspartner där. Enligt AD fanns det därmed fog för företagets krav på att programutvecklaren skulle arbeta på kontoret, där de kunde ha bättre kontroll över vad han gjorde.  

AD anser att programutvecklarens vägran att under drygt en månad lyda arbetsgivarens order att inställa sig och arbeta på kontoret är en sådan arbetsvägran – eller olovlig frånvaro – som normalt utgör grund för avskedande. Det fanns därmed laga skäl för avskedande. Tingsrättens dom ändrades också på så sätt att mannens yrkande om skadestånd avslogs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.