Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hemmajobb mot arbetsgivarens vilja – skäl för avsked

En programutvecklare på ett företag i Kista fortsatte att jobba hemifrån, trots att han blev beordrad av sin arbetsgivare att börja arbeta på kontoret. Arbetsdomstolen anser att beteendet var skäl för avsked.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Mannen fortsatte att jobba hemifrån mot arbetsgivarens vilja. Syda Productions/Colourbox

Den 11 augusti 2016 beordrade ett företag som utvecklar programvara för datorer en programutvecklare att börja arbeta på kontoret fyra dagar senare. Mannen vägrade att göra som arbetsgivaren ville. Han hänvisade till att han inte fick plats på arbetsplatsen och att det skulle krävas fyra timmars pendling om dagen för honom att sig till och från kontoret. Den 19 augusti upplystes han i ett mejl om att han kunde förlora jobbet om han inte kom in till kontoret. En månad senare avskedades han.

Programutvecklaren ansåg att avskedandet stred mot lagen om anställningsskydd (las) och väckte talan i tingsrätten. Tingsrätten gav mannen rätt – han hade avskedats i strid med anställningsskyddslagen – och bolagets dömdes att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd till honom. Bolaget överklagade då domen till Arbetsdomstolen (AD).

Programutvecklaren delar inte arbetsgivarens bild. Han anser inte att han har vägrat att inställa sig på kontoret, utan att han hade ett muntligt avtal om att hemmet var hans arbetsplats. Han hävdade att bolaget inte hade rätt att ändra på anställningsavtalet på ett så ingripande sätt i fråga om arbetsstället. Enligt AD hade programutvecklaren rätt att tillsvidare arbeta hemifrån, men bolaget hade också befogenhet att begära att han fortsättningsvis skulle jobba på kontoret.

Fram till bolagsstämman i augusti 2016 var mannen och arbetsgivaren överens om att han kunde jobba från sin bostad. Men i juli hade han, utan att meddela arbetsgivaren, åkt till Taiwan för att träffa företagets samarbetspartner där. Enligt AD fanns det därmed fog för företagets krav på att programutvecklaren skulle arbeta på kontoret, där de kunde ha bättre kontroll över vad han gjorde.  

AD anser att programutvecklarens vägran att under drygt en månad lyda arbetsgivarens order att inställa sig och arbeta på kontoret är en sådan arbetsvägran – eller olovlig frånvaro – som normalt utgör grund för avskedande. Det fanns därmed laga skäl för avskedande. Tingsrättens dom ändrades också på så sätt att mannens yrkande om skadestånd avslogs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.