Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Första arbetsgivaren stämd för brott mot PUL

För första gången stäms nu en arbetsgivare för brott mot personuppgiftslagen, PUL. Coop Sverige krävs på över 2 miljoner kronor för att ha fotograferat anställda och sparat bilderna utan deras samtycke.
Publicerad
Det är Handelsanställdas Förbund, som via förbundsjuristen Mattias Landgren på LO-TCO Rättskydd, stämmer Coop Sverige AB för brott mot personuppgiftslagen.
Lagen ska skydda enskildas personliga integritet.
På Coop Sveriges enhet Distribution & Logistik DT i Växjö har man sedan våren 2003 fotograferat personalen. Bilderna har sedan lagrats i en central server.
- Man har gått runt och tagit foto på alla anställda med en digitalkamera och inte sagt vad man ska ha dem till. När någon ändå så småningom undrat har det kommit fram att det skulle vara till nya ID-brickor, säger Mattias Landgren.
Sedan brickorna gjorts i ordning förstördes inte fotona utan lagrades. Varför har de anställda inte fått veta.
- De är nu oroliga för vad man ska göra med bilderna. Och eftersom man inte informerat om syftet med fotograferingen och lagringen och inte heller fått deras samtycke anser vi att det är ett brott mot PUL.
Handels kräver ett skadestånd på 20 000 kronor per fotograferad medlem; totalt 2 miljoner kronor.
Förbundet anser även att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot medbestämmandelagen, mbl, då man inte kallat till förhandling för att informera om fotograferingen och lagringen. Det är en viktig förändring i verksamheten och borde därför ha förhandlats, anser Handels, som kräver ett skadestånd på 150 000 kronor för förbundets räkning.
- Enligt PUL har en enskild rätt att veta vad arbetsgivaren tänker göra med personuppgifter som samlas in och hur de ska lagras. Den enskilde ska kunna säga ja eller nej, säger Mattias Landgren.
- Det blir allt vanligare att företagen övervakar sina anställda, exempelvis genom fotografering eller avlyssning, på ett sätt som strider mot lagen. Kanske beror nonchalansen på att det ännu inte finna några prejudikat och det är viktigt att stävja det här. Annars vet man aldrig var det slutar.

ANITA TÄPP





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar