Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef kräver 900 000 i utebliven lön

Trots att arbetsgivaren plötsligt slutade betalade ut lön valde toppchefen att jobba vidare. När projektet han ansvarade för var slutfört blev han uppsagd. Nu kräver Unionen bolaget på över 900 000 kronor i utebliven lön och pension.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Trots att arbetsgivaren slutade betala ut lön fortsatte chefen att jobba i flera månader. Colourbox

Mannen var toppchef på ett företag som utvecklar tekniska lösningar i oljebranschen. Under 2019 var han bland annat ansvarig för ett projekt som innebar att flytta en verksamhet från Spanien till Danmark.

I april slutade bolaget plötsligt att betala ut lön och månaderna gick. Trots att han hade legitimt skäl att frånträda sin tjänst valde Unionenmedlemmen att stanna kvar och avveckla projektet i Spanien som planerat. Han tog vid flera tillfällen upp frågan med företagets vd som varje gång lovade att lönen skulle betalas ut. Detta skedde dock aldrig.

Den 23 oktober blev toppchefen uppsagd. Bolaget hävdade att mannen misskött sina arbetsuppgifter, en bild som den uppsagda chefen inte delar. Han slutade formellt sin anställning den 23 januari i år.

Nu har Unionen stämt arbetsgivaren och kräver att bolaget betalar ut lön och pensionspremier till medlemmen för de tio månader som han arbetat utan någon ersättning. Det handlar sammanlagt om över 780 000 kronor i utebliven lön och 143 000 kronor i tjänstepension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.