Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef kräver 900 000 i utebliven lön

Trots att arbetsgivaren plötsligt slutade betalade ut lön valde toppchefen att jobba vidare. När projektet han ansvarade för var slutfört blev han uppsagd. Nu kräver Unionen bolaget på över 900 000 kronor i utebliven lön och pension.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Trots att arbetsgivaren slutade betala ut lön fortsatte chefen att jobba i flera månader. Colourbox

Mannen var toppchef på ett företag som utvecklar tekniska lösningar i oljebranschen. Under 2019 var han bland annat ansvarig för ett projekt som innebar att flytta en verksamhet från Spanien till Danmark.

I april slutade bolaget plötsligt att betala ut lön och månaderna gick. Trots att han hade legitimt skäl att frånträda sin tjänst valde Unionenmedlemmen att stanna kvar och avveckla projektet i Spanien som planerat. Han tog vid flera tillfällen upp frågan med företagets vd som varje gång lovade att lönen skulle betalas ut. Detta skedde dock aldrig.

Den 23 oktober blev toppchefen uppsagd. Bolaget hävdade att mannen misskött sina arbetsuppgifter, en bild som den uppsagda chefen inte delar. Han slutade formellt sin anställning den 23 januari i år.

Nu har Unionen stämt arbetsgivaren och kräver att bolaget betalar ut lön och pensionspremier till medlemmen för de tio månader som han arbetat utan någon ersättning. Det handlar sammanlagt om över 780 000 kronor i utebliven lön och 143 000 kronor i tjänstepension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.