Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Befann sig i fel rum - fick sparken från Kanadas ambassad

En chaufför på Kanadas ambassad blev avskedad när han skulle bjuda en gäst på kaffe och uppehöll sig i ett rum som han inte fick. Arbetsgivaren hävdar statsimmunitet och vägrar komma på förhandling med Unionen.
Lina Björk Publicerad
Kasper Nymann
Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet på den kanadensiska ambassaden. Kasper Nymann

Det är inte första gången som en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. De senaste fyra åren har Unionen bland annat stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen hade dessutom inte fått någon löneökning på ett decennium.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

I tvisten mot Kanadas ambassad handlar ärendet om en chaufför som enligt kutym ville bjuda den gästande ambassadörens Säpo-vakter på kaffe. När han skulle hämta koppar och dryck uppehöll han sig i en öppen yta i anslutning till det rum där ambassadören tog emot sin gäst. Annan personal som uppehöll sig i rummet berättade för ambassadören att chauffören befunnit sig i rummet, till synes utan arbetsuppgifter, vilket fick till följd att han avskedades då man ansåg att hans förtroende var förbrukat.

Unionen tog kontakt med ambassaden för att förhandla om tvisten men fick till svar att man åberopar statsimmunitet och därför inte tänkte komma till någon förhandling.

Det har tidigare rått delade meningar om statsimmuniteten står över svensk arbetsrätt i vissa frågor, men i somras kom ett klargörande som kan komma att hjälpa chauffören på Kanadas ambassad.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

– Tidigare har det varit oklart vad som gäller för lokalanställda utan diplomatstatus på ambassader. Det är sedvanerätt att statsimmunitet kan åberopas i vissa fall före de nationella lagarna, men det är inte undantagslöst. Och här har utvecklingen gått från en väldigt strikt tolkning, där stater haft stor möjlighet att åberopa immuniteten, till en mer begränsad syn på att immuniteten bör röra sig om säkerhet för staten, men inte privaträttsliga frågor i övrigt, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen, som driver tvisten mot Kanadas ambassad för medlemmen räkning.  

I det fall som avgjordes i somras ansåg Arbetsdomstolen att sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort något hinder att ta upp Unionenmedlemmens talan i svensk domstol.

– Det blir väldigt rättsosäkert om lokalanställda på ambassader inte kan få sitt fall prövade i svensk domstol, så med den utgångspunkten är fallet i somras ett kliv framåt och väldigt intressant för utvecklingen, säger David Hellman.

Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet. Även om han befann sig i ett rum som var mindre lämpligt så är det ovanligt att statshemligheter diskuteras på ”artighetsvistiter”, ambassadörer emellan. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren men Kanadas ambassad meddelar att de inte vill kommentera tvisten.

Immunitet

Statsimmunitet innebär att alla myndigheter som agerar i en stats namn liksom all egendom som ägs eller brukas av en stat skyddas, det vill säga att den mottagande staten inte kan agera mot ambassadlandets vilja.

Diplomatisk immunitet innebär kortfattat att personer som tjänstgör vid en ambassad eller ett konsulat, och representerar sitt hemland i ett annat land i huvudsak inte omfattas av det mottagande landets domsrätt. Även ambassadbyggnaderna och diplomaternas bostäder är fredade, alltså okränkbara. Immuniteten kan vara av straffrättslig, civilrättslig och administrativ karaktär, beroende på i vilken typ av ärenden blir aktuella.

Den ursprungliga tanken bakom immuniteten, och som gäller än i dag, är att diplomaten ska kunna utföra sitt arbete i lugn och ro, utan fruktan för den mottagande statens myndigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.

 

Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Skylt på arbetsdomstolen
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.