Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Befann sig i fel rum - fick sparken från Kanadas ambassad

En chaufför på Kanadas ambassad blev avskedad när han skulle bjuda en gäst på kaffe och uppehöll sig i ett rum som han inte fick. Arbetsgivaren hävdar statsimmunitet och vägrar komma på förhandling med Unionen.
Lina Björk Publicerad
Kasper Nymann
Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet på den kanadensiska ambassaden. Kasper Nymann

Det är inte första gången som en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. De senaste fyra åren har Unionen bland annat stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen hade dessutom inte fått någon löneökning på ett decennium.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

I tvisten mot Kanadas ambassad handlar ärendet om en chaufför som enligt kutym ville bjuda den gästande ambassadörens Säpo-vakter på kaffe. När han skulle hämta koppar och dryck uppehöll han sig i en öppen yta i anslutning till det rum där ambassadören tog emot sin gäst. Annan personal som uppehöll sig i rummet berättade för ambassadören att chauffören befunnit sig i rummet, till synes utan arbetsuppgifter, vilket fick till följd att han avskedades då man ansåg att hans förtroende var förbrukat.

Unionen tog kontakt med ambassaden för att förhandla om tvisten men fick till svar att man åberopar statsimmunitet och därför inte tänkte komma till någon förhandling.

Det har tidigare rått delade meningar om statsimmuniteten står över svensk arbetsrätt i vissa frågor, men i somras kom ett klargörande som kan komma att hjälpa chauffören på Kanadas ambassad.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

– Tidigare har det varit oklart vad som gäller för lokalanställda utan diplomatstatus på ambassader. Det är sedvanerätt att statsimmunitet kan åberopas i vissa fall före de nationella lagarna, men det är inte undantagslöst. Och här har utvecklingen gått från en väldigt strikt tolkning, där stater haft stor möjlighet att åberopa immuniteten, till en mer begränsad syn på att immuniteten bör röra sig om säkerhet för staten, men inte privaträttsliga frågor i övrigt, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen, som driver tvisten mot Kanadas ambassad för medlemmen räkning.  

I det fall som avgjordes i somras ansåg Arbetsdomstolen att sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort något hinder att ta upp Unionenmedlemmens talan i svensk domstol.

– Det blir väldigt rättsosäkert om lokalanställda på ambassader inte kan få sitt fall prövade i svensk domstol, så med den utgångspunkten är fallet i somras ett kliv framåt och väldigt intressant för utvecklingen, säger David Hellman.

Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet. Även om han befann sig i ett rum som var mindre lämpligt så är det ovanligt att statshemligheter diskuteras på ”artighetsvistiter”, ambassadörer emellan. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren men Kanadas ambassad meddelar att de inte vill kommentera tvisten.

Immunitet

Statsimmunitet innebär att alla myndigheter som agerar i en stats namn liksom all egendom som ägs eller brukas av en stat skyddas, det vill säga att den mottagande staten inte kan agera mot ambassadlandets vilja.

Diplomatisk immunitet innebär kortfattat att personer som tjänstgör vid en ambassad eller ett konsulat, och representerar sitt hemland i ett annat land i huvudsak inte omfattas av det mottagande landets domsrätt. Även ambassadbyggnaderna och diplomaternas bostäder är fredade, alltså okränkbara. Immuniteten kan vara av straffrättslig, civilrättslig och administrativ karaktär, beroende på i vilken typ av ärenden blir aktuella.

Den ursprungliga tanken bakom immuniteten, och som gäller än i dag, är att diplomaten ska kunna utföra sitt arbete i lugn och ro, utan fruktan för den mottagande statens myndigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna så att vi får en praxis. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD