Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Befann sig i fel rum - fick sparken från Kanadas ambassad

En chaufför på Kanadas ambassad blev avskedad när han skulle bjuda en gäst på kaffe och uppehöll sig i ett rum som han inte fick. Arbetsgivaren hävdar statsimmunitet och vägrar komma på förhandling med Unionen.
Lina Björk Publicerad
Kasper Nymann
Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet på den kanadensiska ambassaden. Kasper Nymann

Det är inte första gången som en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. De senaste fyra åren har Unionen bland annat stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen hade dessutom inte fått någon löneökning på ett decennium.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

I tvisten mot Kanadas ambassad handlar ärendet om en chaufför som enligt kutym ville bjuda den gästande ambassadörens Säpo-vakter på kaffe. När han skulle hämta koppar och dryck uppehöll han sig i en öppen yta i anslutning till det rum där ambassadören tog emot sin gäst. Annan personal som uppehöll sig i rummet berättade för ambassadören att chauffören befunnit sig i rummet, till synes utan arbetsuppgifter, vilket fick till följd att han avskedades då man ansåg att hans förtroende var förbrukat.

Unionen tog kontakt med ambassaden för att förhandla om tvisten men fick till svar att man åberopar statsimmunitet och därför inte tänkte komma till någon förhandling.

Det har tidigare rått delade meningar om statsimmuniteten står över svensk arbetsrätt i vissa frågor, men i somras kom ett klargörande som kan komma att hjälpa chauffören på Kanadas ambassad.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

– Tidigare har det varit oklart vad som gäller för lokalanställda utan diplomatstatus på ambassader. Det är sedvanerätt att statsimmunitet kan åberopas i vissa fall före de nationella lagarna, men det är inte undantagslöst. Och här har utvecklingen gått från en väldigt strikt tolkning, där stater haft stor möjlighet att åberopa immuniteten, till en mer begränsad syn på att immuniteten bör röra sig om säkerhet för staten, men inte privaträttsliga frågor i övrigt, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen, som driver tvisten mot Kanadas ambassad för medlemmen räkning.  

I det fall som avgjordes i somras ansåg Arbetsdomstolen att sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort något hinder att ta upp Unionenmedlemmens talan i svensk domstol.

– Det blir väldigt rättsosäkert om lokalanställda på ambassader inte kan få sitt fall prövade i svensk domstol, så med den utgångspunkten är fallet i somras ett kliv framåt och väldigt intressant för utvecklingen, säger David Hellman.

Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet. Även om han befann sig i ett rum som var mindre lämpligt så är det ovanligt att statshemligheter diskuteras på ”artighetsvistiter”, ambassadörer emellan. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren men Kanadas ambassad meddelar att de inte vill kommentera tvisten.

Immunitet

Statsimmunitet innebär att alla myndigheter som agerar i en stats namn liksom all egendom som ägs eller brukas av en stat skyddas, det vill säga att den mottagande staten inte kan agera mot ambassadlandets vilja.

Diplomatisk immunitet innebär kortfattat att personer som tjänstgör vid en ambassad eller ett konsulat, och representerar sitt hemland i ett annat land i huvudsak inte omfattas av det mottagande landets domsrätt. Även ambassadbyggnaderna och diplomaternas bostäder är fredade, alltså okränkbara. Immuniteten kan vara av straffrättslig, civilrättslig och administrativ karaktär, beroende på i vilken typ av ärenden blir aktuella.

Den ursprungliga tanken bakom immuniteten, och som gäller än i dag, är att diplomaten ska kunna utföra sitt arbete i lugn och ro, utan fruktan för den mottagande statens myndigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

 ”Ovanligt med förlikning på så hög nivå”

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Kollega har sökt APM Terminals för en kommentar till förlikningen.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.