Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Befann sig i fel rum - fick sparken från Kanadas ambassad

En chaufför på Kanadas ambassad blev avskedad när han skulle bjuda en gäst på kaffe och uppehöll sig i ett rum som han inte fick. Arbetsgivaren hävdar statsimmunitet och vägrar komma på förhandling med Unionen.
Lina Björk Publicerad
Kasper Nymann
Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet på den kanadensiska ambassaden. Kasper Nymann

Det är inte första gången som en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. De senaste fyra åren har Unionen bland annat stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen hade dessutom inte fått någon löneökning på ett decennium.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

I tvisten mot Kanadas ambassad handlar ärendet om en chaufför som enligt kutym ville bjuda den gästande ambassadörens Säpo-vakter på kaffe. När han skulle hämta koppar och dryck uppehöll han sig i en öppen yta i anslutning till det rum där ambassadören tog emot sin gäst. Annan personal som uppehöll sig i rummet berättade för ambassadören att chauffören befunnit sig i rummet, till synes utan arbetsuppgifter, vilket fick till följd att han avskedades då man ansåg att hans förtroende var förbrukat.

Unionen tog kontakt med ambassaden för att förhandla om tvisten men fick till svar att man åberopar statsimmunitet och därför inte tänkte komma till någon förhandling.

Det har tidigare rått delade meningar om statsimmuniteten står över svensk arbetsrätt i vissa frågor, men i somras kom ett klargörande som kan komma att hjälpa chauffören på Kanadas ambassad.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

– Tidigare har det varit oklart vad som gäller för lokalanställda utan diplomatstatus på ambassader. Det är sedvanerätt att statsimmunitet kan åberopas i vissa fall före de nationella lagarna, men det är inte undantagslöst. Och här har utvecklingen gått från en väldigt strikt tolkning, där stater haft stor möjlighet att åberopa immuniteten, till en mer begränsad syn på att immuniteten bör röra sig om säkerhet för staten, men inte privaträttsliga frågor i övrigt, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen, som driver tvisten mot Kanadas ambassad för medlemmen räkning.  

I det fall som avgjordes i somras ansåg Arbetsdomstolen att sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort något hinder att ta upp Unionenmedlemmens talan i svensk domstol.

– Det blir väldigt rättsosäkert om lokalanställda på ambassader inte kan få sitt fall prövade i svensk domstol, så med den utgångspunkten är fallet i somras ett kliv framåt och väldigt intressant för utvecklingen, säger David Hellman.

Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet. Även om han befann sig i ett rum som var mindre lämpligt så är det ovanligt att statshemligheter diskuteras på ”artighetsvistiter”, ambassadörer emellan. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren men Kanadas ambassad meddelar att de inte vill kommentera tvisten.

Immunitet

Statsimmunitet innebär att alla myndigheter som agerar i en stats namn liksom all egendom som ägs eller brukas av en stat skyddas, det vill säga att den mottagande staten inte kan agera mot ambassadlandets vilja.

Diplomatisk immunitet innebär kortfattat att personer som tjänstgör vid en ambassad eller ett konsulat, och representerar sitt hemland i ett annat land i huvudsak inte omfattas av det mottagande landets domsrätt. Även ambassadbyggnaderna och diplomaternas bostäder är fredade, alltså okränkbara. Immuniteten kan vara av straffrättslig, civilrättslig och administrativ karaktär, beroende på i vilken typ av ärenden blir aktuella.

Den ursprungliga tanken bakom immuniteten, och som gäller än i dag, är att diplomaten ska kunna utföra sitt arbete i lugn och ro, utan fruktan för den mottagande statens myndigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.