Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarna i Arbetsdomstolen

Doddo, Babba och de andra Babblarna ska snart upp i Arbetsdomstolen. Förlaget bakom Babblarna har stämt en Unionenmedlem som är en av skaparna till figurerna. Men varken Unionen eller hans försäkringsbolag hjälper Babbelskaparen i AD – han har fått gå med bössan för att få råd med rättshjälp.
Johanna Rovira Publicerad
Privat
Figurerna i det omåttligt populära barnprogrammet Babblarna står nu inför en tvist i Arbetsdomstolen. Privat

Vem är pappa till Babblarna, de färgglada gestalter som figurerar i populära tv-program, böcker och musik för de allra yngsta barnen? En Unionenmedlem tillika illustratör och animatör, menar att han är skapare till merparten av figurerna. Han hade också först som konsult och senare anställd i förlaget bakom Babblarna, royalty förutom lön, enligt tidningen Lag & Avtal.

Eftersom illustratören var anställd i förlaget under två år hävdar dock arbetsgivaren att företaget övertagit rätten att förfoga över hans Babblare, även om medlemmen faktiskt kreerade dem innan han var anställd. Företaget stämde i maj i fjol illustratören i Arbetsdomstolen (AD) för att få tvisten avgjord.

Medlemmen vände sig tidigt till Unionen för att få hjälp att få ut royalty från företaget, som numer tiodubblat sin omsättning. Men eftersom tvisten rör sådant medlemmen gjort innan han var anställd, får han ingen hjälp från förbundet.

– Huvudsakligen på grund av att han inte var medlem när upphovsrättsanspråket uppstod, alltså när han skapade figurerna. Det är ju en grundbult att man ska vara medlem för att få hjälp, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Vi vet att en ganska stor grupp rör sig mellan rollerna som anställd och egenföretagare, och därför har vi medlemskap också för egenföretagare. Vi har upphandlat en företagsförsäkring som bland annat innehåller rättshjälp, vilken vi uppmanar egetmedlemmmar att teckna så att man inte står utan möjlighet att hävda sina rättigheter. 

Medlemmen får heller ingen hjälp från sitt försäkringsbolag eftersom hemförsäkringen inte täcker arbetsrättsliga tvister och han berättar i Lag & Avtal att han är barskrapad efter att ha använt alla besparingar på en affärsjurist. Förlorar han i AD, där huvudförhandlingarna inleds den andra maj, kan notan bli skyhög och medlemmen har därför startat en insamling som på bara ett par dagar skrapat ihop 15 000 kronor.

Vad är royalty?

Royalty är ersättning till upphovsman, varumärkesägare eller patenträttsinnehavare, som betalas för rätten att nyttja ett verk eller använda ett patent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen