Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda i fordonsindustrin ska få stöd

Avdelningarna i Trollhättan och Skaraborg ska tillsammans med Sifs enhet för strategisk utveckling (SU) hitta arbetssätt för att värna inflytandet i utlandsägda fordonsföretag.<br />
Publicerad
I en motion till kongressen föreslog bland andra Sif Trollhättan att Sif avsätter resurser för att möta de problem som uppstår när ägandet flyttar utomlands, bland annat i fråga om inflytande för de fackliga organisationerna. Förbundsstyrelsen avslog motionen, men i ett förtydligande brev till Thomas Hagman, regionchef för Sif Skaraborg och Trollhättan, håller Sifs ordförande Mari-Ann Krantz med om att det är en viktig fråga, och ger SU i uppgift att samarbeta med avdelningen.
- Vi ska skapa stödsystem och verktyg för att arbeta annorlunda i fordonsföretag med utländska ägare. Det är för otidsenligt att ligga och slåss i den svenska sandlådan. Det finns andra arenor som vi måste bli bättre att arbeta på. Vad vi helst av allt vill se är en omstrukturering av den svenska organisationskartan, säger Thomas Hagman.
På en typisk industri inom Teknikföretagens område finns fyra fackliga organisationer, förutom Sif även Metall, Ledarna och CF. Thomas Hagman anser att samarbetet mellan organisationerna måste bli bättre. I dag bildar man enad front bara inför konkreta hot, som på Saab i Trollhättan.
- Vi kan inte tvinga någon att gå samman, men vi kan vara tydliga med vad vi vill.
Frågan aktualiserades först under den segdragna konflikten på Sanminaägda Segerströms i Bengtsfors. De anställda fick besked om nedläggning, men deras inflytande och möjlighet att kommunicera med ledningen begränsades starkt av att de ytterst ansvariga satt i Kanada.
En förklaring till att Sifs förbundsstyrelse avslog motionen var att man inte ville splittra utredningsresurserna genom regionala satsningar. När sedan Saab ställdes mot Rüsselsheim krävdes ändå särskilda satsningar på fordonsindustrin, tror Hagman.
- Vi lämnade in motionen före GM-situationen. När den sedan uppstod ställdes frågan på sin spets.
Projektet har precis inletts, och det finns ännu inget namn på det. Inte heller vet man vilka resurser som kommer att avsättas. Men Thomas Hagman tror att det kommer att pågå under lång tid.
- Jag tror att det säkert kommer att hålla på hela kongressperioden, fyra år. Det här är ingen dagslända, det är långvarigt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.