- Vi ska skapa stödsystem och verktyg för att arbeta annorlunda i fordonsföretag med utländska ägare. Det är för otidsenligt att ligga och slåss i den svenska sandlådan. Det finns andra arenor som vi måste bli bättre att arbeta på. Vad vi helst av allt vill se är en omstrukturering av den svenska organisationskartan, säger Thomas Hagman.
På en typisk industri inom Teknikföretagens område finns fyra fackliga organisationer, förutom Sif även Metall, Ledarna och CF. Thomas Hagman anser att samarbetet mellan organisationerna måste bli bättre. I dag bildar man enad front bara inför konkreta hot, som på Saab i Trollhättan.
- Vi kan inte tvinga någon att gå samman, men vi kan vara tydliga med vad vi vill.
Frågan aktualiserades först under den segdragna konflikten på Sanminaägda Segerströms i Bengtsfors. De anställda fick besked om nedläggning, men deras inflytande och möjlighet att kommunicera med ledningen begränsades starkt av att de ytterst ansvariga satt i Kanada.
En förklaring till att Sifs förbundsstyrelse avslog motionen var att man inte ville splittra utredningsresurserna genom regionala satsningar. När sedan Saab ställdes mot Rüsselsheim krävdes ändå särskilda satsningar på fordonsindustrin, tror Hagman.
- Vi lämnade in motionen före GM-situationen. När den sedan uppstod ställdes frågan på sin spets.
Projektet har precis inletts, och det finns ännu inget namn på det. Inte heller vet man vilka resurser som kommer att avsättas. Men Thomas Hagman tror att det kommer att pågå under lång tid.
- Jag tror att det säkert kommer att hålla på hela kongressperioden, fyra år. Det här är ingen dagslända, det är långvarigt.
LINDA SVENSSON