Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Amazon vägrar betala skadestånd

Amazon vill inte betala hela skadeståndet efter den tvist bolaget förlorade mot en Unionenmedlem som sades upp förra året. Nu stäms handelsjätten i tingsrätten igen.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Amir Nabizadeh/TT, Fredrik Sandberg/TT
Amazon i Sverige. Amir Nabizadeh/TT, Fredrik Sandberg/TT

Det var i augusti förra året som Unionen stämde ett helägt dotterbolag till Amazon för att ha sagt upp en ingenjör i samband med en sjukskrivning. Unionen begärde sammanlagt 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Eftersom bolaget medgav talan, alltså instämde i anklagelserna, så gick förhandlingarna undan och domstolen meddelade dom med detsamma.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Amazon

Notan för handelsjätten blev 50 000 kronor i skadestånd till den uppsagda ingenjören och 16 månadslöner. Men när pengarna skulle betalas ut ville Amazon inte räkna in den ob-ersättning som ingenjören hade inbakad i sin lön. Sammanlagt handlar det om 226 000 kronor.

Vad anser Unionen om att Amazon, ett av världens rikaste företag, vägrar betala ut den här ersättningen?

– Min erfarenhet av amerikanska företag är att de är väldigt måna om att göra rätt. Gör deras jurister bedömningen att de inte är skyldiga att betala så gör de inte det, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmen.

– Det här är inte en fråga om att ha råd. Min bedömning är att vi kommer att överklaga till Arbetsdomstolen om vi förlorar målet och att de kommer göra likadant.

Amazon anser inte att ett ob-tillägg faller under kategorin månadslön och vägrar därför att betala ut summan.

Läs mer: Amazon anklagas för övervakning av fackanslutna

Unionen menar att ob:n utgår som en fast ersättning oavsett arbetstidsförläggning och då bör betraktas som en del av månadslönen. Man stämmer därför Amazon i tingsrätten ytterligare en gång och kräver att medlemmen ska få de resterande 226 000 kronorna utbetalade.

Enligt Ulf Åkesson saknas det tydlig rättspraxis på området och domen skulle kunna bli vägledande.

– Det ska bli intressant vad domstolen kommer att lägga in i begreppet månadslön och att de definierar det bättre än idag, säger han.

Hur mår medlemmen?

– Klart att han känner sig orättvist behandlad. Han anser att Amazon är ett så pass stort företag att summan inte borde vara så mycket att bråka om, säger Ulf Åkesson. 

Kollega söker Amazon. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.