Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Amazon vägrar betala skadestånd

Amazon vill inte betala hela skadeståndet efter den tvist bolaget förlorade mot en Unionenmedlem som sades upp förra året. Nu stäms handelsjätten i tingsrätten igen.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Amir Nabizadeh/TT, Fredrik Sandberg/TT
Amazon i Sverige. Amir Nabizadeh/TT, Fredrik Sandberg/TT

Det var i augusti förra året som Unionen stämde ett helägt dotterbolag till Amazon för att ha sagt upp en ingenjör i samband med en sjukskrivning. Unionen begärde sammanlagt 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Eftersom bolaget medgav talan, alltså instämde i anklagelserna, så gick förhandlingarna undan och domstolen meddelade dom med detsamma.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Amazon

Notan för handelsjätten blev 50 000 kronor i skadestånd till den uppsagda ingenjören och 16 månadslöner. Men när pengarna skulle betalas ut ville Amazon inte räkna in den ob-ersättning som ingenjören hade inbakad i sin lön. Sammanlagt handlar det om 226 000 kronor.

Vad anser Unionen om att Amazon, ett av världens rikaste företag, vägrar betala ut den här ersättningen?

– Min erfarenhet av amerikanska företag är att de är väldigt måna om att göra rätt. Gör deras jurister bedömningen att de inte är skyldiga att betala så gör de inte det, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmen.

– Det här är inte en fråga om att ha råd. Min bedömning är att vi kommer att överklaga till Arbetsdomstolen om vi förlorar målet och att de kommer göra likadant.

Amazon anser inte att ett ob-tillägg faller under kategorin månadslön och vägrar därför att betala ut summan.

Läs mer: Amazon anklagas för övervakning av fackanslutna

Unionen menar att ob:n utgår som en fast ersättning oavsett arbetstidsförläggning och då bör betraktas som en del av månadslönen. Man stämmer därför Amazon i tingsrätten ytterligare en gång och kräver att medlemmen ska få de resterande 226 000 kronorna utbetalade.

Enligt Ulf Åkesson saknas det tydlig rättspraxis på området och domen skulle kunna bli vägledande.

– Det ska bli intressant vad domstolen kommer att lägga in i begreppet månadslön och att de definierar det bättre än idag, säger han.

Hur mår medlemmen?

– Klart att han känner sig orättvist behandlad. Han anser att Amazon är ett så pass stort företag att summan inte borde vara så mycket att bråka om, säger Ulf Åkesson. 

Kollega söker Amazon. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.