Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler hamnar i jobbkarantän

Oskäliga konkurrensklausuler i anställningskontrakt blir allt vanligare. Under 2011 ökade antalet ärenden till Unionen med 20 procent, i år ser ökningen ut att bli ännu större.
- Det innebär att anställda hamnar i jobbkarantän. Vi vill att människor ska vara fria att söka de jobb de vill, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad

En konkurrensklausul innebär att den anställde skriver under ett kontrakt där man förbinder sig att inte börja arbeta hos något annat företag i branschen ett år efter anställningens slut. Konkurrensklausuler är vanliga på företag inom exempelvis it, revision, reklam, media, telemarketing, bemanning och konsultverksamhet. Säljare är en särskilt utsatt grupp, enligt Unionen, och tvingas ofta skriva under klausulerna för att få jobb.

- Det är relevant med konkurrensklausuler för väldigt specifika befattningar som har tillgång till tillverkningshemligheter och andra unika kunskaper men trenden är att allt fler måste skriva under den här typen av avtal. Men vår upplevelse är att det sker slentrianmässigt och i många situationer där det inte är befogat, säger Martin Wästfelt.

Under 2011 fick Unionen in 490 ärenden om konkurrensklausuler, vilket var en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Hittills i år har förbundet fått in 511 ärenden. Trenden att det blir allt vanligare håller alltså i sig.

- Jag tror att det ökar för att fler medlemmar än tidigare är beredda att stå upp. Sen finns det en samhällsförändringsaspekt där medarbetarnas kunskap har blivit en allt viktigare tillgång för arbetsgivarna. Man kan värna dessa kunskaper antingen med morot eller piska, vårt intryck är att man använder piskan mer än tidigare, säger Martin Wästfelt.

Den som får ett intressantare arbete med högre lön hos en konkurrent riskerar att bli stämd av sin tidigare arbetsgivare. I de fall där företag har stämt en tidigare anställda har utfallet hittills blivit att konkurrensklausulerna var oskäliga. Men trots det kan kontrakten ställa till stora problem för individen. En karantän på ett år utan arbete kan leda till förlorade kontakter och inaktuella kunskaper. Det leder dessutom till en sämre rölighet på arbetsmarknaden.

- Att ha friheten att börja hos ett konkurrerande företag kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttar till annan ort eller ge möjligheter till högre lön och utvecklingsmöjligheter i yrket. Färre konkurrensklausuler ger högre rörlighet på arbetsmarknaden och våra medlemmar. Våra medlemmar ska inte vara inlåsta i anställningar där de inte trivs, säger Martin Wästfelt.

- Trots att arbetsgivarna vet att klausulerna inte är giltiga gör man det ändå, som ett preventivt syfte för att skrämma folk, både den som man riktar krav emot men även kollegorna. Många tycker inte att det är värt att ta risken att bli stämd på två miljoner i skadestånd. Mörkertalet är stort, jag tror att det flesta stillatigande accepterar kontrakten.

Vad gör Unionen för de medlemmarna som hamnat i den här situationen?
- När medlemmar som inför en anställning har fått ett sådant kontrakt på bordet och vill ha rådgivning då kan vi ta en förhandling. Det vanligaste är att medlemmen redan har en sådan klausul eftersom de hade något val när de anställdes och nu när de vill byta jobb blir det problem. Unionens uppgift då att försöka hjälpa till och göra villkoren mer rimliga genom att få till en kortare bundenhet, mindre omfång och med en rimlig ekonomisk reglering under tiden man är bunden. Och sen företräder vi även medlemmar som blivit stämda för brott mot konkurrensklausulen, säger Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet som reglerar konkurrensklausuler är från 1969 och Unionen skulle gärna se en modernisering, kanske i kombination med en ändrad avtalslagstiftning, för att täcka in alla sektorer och för att hitta en rimlighet i kontrakten.

Fakta

Antal ärenden om konkurrensklausuler

2010: 404

2011: 490

2012: 511 (15 Oktober)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.